Ett gott nytt år!

Så kom då årets sista dag...
Vi njuter den i Sveriges huvudstad, mumsandes tax-free godis och invæntandes en underbar tre rætters hos familjen D.
Många planer i luften, många ønskningar infør det nya året. Skall bli underbart att se vad som komma skall.

Ha en underbar nyårsafton och en fantastisk start på det nya året så ses vi riktigt snart!
KRAM

Tillökning beställd.

Så, nu var det äntligen bestämt! Vår familj skall ha tillökning och Selma är inte längre den yngsta familjemedlemmen.

Processen har varit lång, tjatig, många bilder har flimrat förbi men faktiskt inte så många hundsorter. För det är en hund vi pratar om, om du nu satt och inbillade dig något annat.

Äldsta dottern har drömt om en hund sedan den gamla gick bort men till en början var sorgen för stor för att hon skulle orka tjata. Det var bra det, hennes mamma var nämligen INTE redo då.Därefter har det flutit massor av vatten under bron..

Flytt(ar), lillasyster, sjuk morfar.. Läget har inte visat sig men tålmodigt har hon väntat, läst och klurat.

Många är de PET´s tidningar och valptester som passerat genom det här huset.

Själv har jag väntat på känslan.. Minsta motståndets lag. Rätt person, rätt flow.

Så plötsligt stod den där, annonsen med den rätta känslan.

Mycket info, genomtänkt, tydliga hundmänniskor med mycket erfarenhet - allt kändes rätt från första stund.

Email, samtal och så igår, besök. Allt stämde in och som ni ser, det tyckte Luke också.

Han parkerade sig bekvämt i Claires knä, somnade och vägrade flytta sig därifrån.

Om det blir han, ja, det vet vi inte ännu. Det beror på personlighet men nästa gång, nästa gång kanske vi vet mer.

Gissa om någon ber aftonbön var kväll nu? Gissa om den handlar om en liten svart dunboll som skall ha en vitfläck på höger bak, att guttehøyrebak skall bli Luke.

Amen - säger jag bara!

Mellandagarna.

Så har en jul kommit och gått...

Jag uppdaterar mig på vännernas väl och ve, läser bloggarna, kollar mailen, läser facebook..

Jag hittar inte TV´s förskönade jul, inte heller filmernas..

I bästa fall hittar jag en sådan jul som någon önskat sig eller vet om att man kan skapa.

Vi prövade en annan jul, vi i familjen och kom fram till att den funkade bra, riktigt bra.

En och annan finjustering hade gjort den till perfekt. En korg med julgodis till rummet för att förhöja stämningen vid filmtittning, bokläsning osv, något mindre kylslaget utomhus(-26-27 grader) så att antalet aktiviteter kan ökas lite hjälper också till.

Men detta är detaljer, detaljer.

Vår annorlunda jul ledde också till funderingar..

Vart kommer gästerna ifrån? Vilka är de? Varför valde just de detta..?

Familjer, såsom vi, på flykt undan julstress. Uppdelade familjer, familjer med rötter i Norge men utan plats att vara på.

Ensamma - barnen på en annan plats, barnen vuxna, hustrun/maken borta.

Konstellationer av vänner som valt att fira tillsammans och verkligen vara tillsammans.

Det var lätt att resa från denna plats med huvudet fullt av funderingar om vart man kommer ifrån och vart man skall. Vad vill jag med mitt personliga, högst privata liv?

Vad kan jag påverka och vad bestäms åt mig?

Så kommer dessa små steg, dessa dagar vi kallar för mellandagarna.

Korta dagar som skall förbereda och ta oss från en fest till en annan, från krubbans strå och julklapparna till den nya energin, löfterna och energin.

Är du tankad? Är du redo?

Hittat kartan, kompassen och kanske framförallt din strävan?

Eller struntade du i allt, gick på rean och tömde plånboken på de sista dammfjärilarna?

Good for you! Hur du än valde...

Vad jag gjort..? Jo, jag har städat, rensat, planerat sista rycket i en döende bokföring genom att ta fram alla papperna. Gluttat på dörren till framtiden men inte riktigt orkat med vinddraget.

Ett steg i taget.. Jag har tre mellandagar kvar!

Tre kakor till att äta. Carpe diem!

En riktigt god JUL!

Kära bloggläsare,

Efter en kort tveksamhet har jag bestämt att datorn får stanna hemma i jul.

Om ca en och en halv timme checkar hela familjen ut, för att ytterligare två timmar senare checka in julen på allvar.

Fjällhotellet med all dess service, all snö, alla spår, allt varmt badvatten väntar oss, tvagat och lagat. Tar med mig favoritboken istället, godispåsen och de tecknade filmerna.

Jag önskar dig en vilsam jul, på det sätt du själv valt och önskar.

Må klappar och tankar innehålla bara det du vill att de skall så hörs vi i mellandagarna.

Allt för den sista slipningen inför det nya året!

Ha en RIKTIGT GOD JUL!

Många kramar, M

Multifunktionella julen?

Minus 19 grader ute, kalla golv men i värmekaminen brinner nu en eld full av sprakade, knastrande granved..

Jag skulle vilja ligga kvar nära de sovande, varma mucklorna men tankarna drev mig ur sängen.

Tankarna på gårdagen, tankarna på pappa, tankarna på julen, tanken på små barnfötter över iskalla golv.

Så nu sitter jag här med den brinnande värmande spisen och försöker samla mina spridda tankar runt dagen.

Igår påbörjade jag den efterlängtade städningen, inredningen av kontor/arbetsrum, den som vi inte hann med när vi flyttade in här pga allt som pågick i Sverige då.

Snart behövs kontoret, det tom hastar lite faktiskt, bokföring, papper och det nya året står och smyger runt knuten, redo att kasta sig på mig så fort tillfälle ges.

Bland mina papper fann jag renskrivna anteckningar från ett samtal mellan mig och en mycket klok kvinna, en som känner mig väl, en kontakt från forntiden, från en plats för länge sedan.

Vi diskuterar min livuppgift, mitt sk heliga uppdrag, min röda tråd genom livet..

Någonstans där mellan raderna kommenterar hon min förmåga att göra många saker samtidigt, tom min förmåga att göra många typer av arbete men att bara vissa saker kommer att fylla mig på det sätt jag önskar.

Inget nytt under solen.. Men ändå, orden slår mig som knytnävar i magen!

Det finns många ord för detta i vårt samhälle - multitasking vilket egentligen är ett databegrepp, tror jag, för att köra många processer samtidigt.

Multifunktionell - för oss människor.. Spindel i nätet brukar man kalla den som är det.

Vi, kvinnor, brukar skryta med att detta är vad vi gör bäst och att män är oförmögna till det osv, osv.

Ni ser alla vart detta skall leda.. till frågan, såklart, är detta verkligen så bra?

Kvinnan i texten påpekar också mycket riktigt att det är bra för oss att då och då låta oss nöja med att "bara" göra en sak i taget.

Att ge tanken lite vila, huvudet lite spelrum genom att vara på en plats åt gången, närvarande till 100%.

Jag känner en enorm tacksamhet över att vi reser till fjälls imorgon, att fokus ligger på oss i familjen i jul. På kroppens rörelse i olika element, på sköna stunder av närvaro.

Men jag skall också försöka ta med mig det in i nästa år..

Lägga fokus på en sak i taget ibland. Sänka ribban ett snäpp då och då!

Nej, nu skall jag sätta på diskmaskinen, hämta tvätten, ladda torktumlaren, packa de sista paketen och ringa maken.. Skojar bara!

Tid för en stilla halvtimme framför brasan, lite dagsmeditation innan dagen börjar.

Vi hörs!

Mitt i sjukstugan..

Sitter på golvet i vardagsrummet, ser min äldsta dotters rödblossande kinder, blanka ögon, rosslandet från den elaka halsbacillen.. Snart jul. Snart resa. Vad göra?

Ingenting! Det hjälps inte. Dessa sjukor kommer och går, det vet vi och de måste ha sin gång.

På golvet i köket står urpackade kartonger, bänkar, bord belamrade med saker från mamma och pappa.

Jo, jag är där igen! Uppackandes, alltså.. Resandes i tiden.

Nu finns platsen igen, nu finns känslorna som lever och river.

Jag reser tillbaka till en annan soffa, kan nästan känna hur kinden, den vänstra sväller upp till enorma proportioner. Minns pappas starka armar när han bär mig till soffan, inlindad i mitt täcke, hur jag skallrar tänder av frossan. Jullovsmorgon - det enda barnprogrammet på den tiden. Resten av dagen njöt jag av testbilden eller vuxen TV... Mammas oroliga ögon, dricka, försök att få i mig diverse julgodis, INGET är gott när man har påssjuka och HÖG feber.

Minus 29 grader ute, pappas försök att få mig att orka med tomten.. NO WAY!

Tillbaka på min matta, hemma nu med Selmas trevande fingrar då hon försöker nå datorns knappar.. Hon ger upp. Hämtar norska flaggan, paraderar fram och tillbaka på golvet och sjunger. Nej, Selma, det är inte sjuttonde Maj, det är jul..

Ingen respons!

Nötskålen innehåller inga nötter. Det kommer den inte att göra här.. Möjligen julgodis.

Känns som en bra kombo, gammalt och nytt, deras och vårt, egen blandning.

Mammas vackra juldukar får försköna tillvaron. Dotterns läser med ivriga händer mammas receptsamling, hittar massor hon vill laga. Bra! Ett tecken på att det lättar lite.. Kanske...

Det är också ett arv, att lämna vackra saker och kunskap efter sig.

Vårt fina gamla pepparkaksrecept är fortfarande det enda jag använder fast sidan snart är så utsliten att jag får skriva rent den om jag skall föra den vidare.

Mamma & pappa hade älskat att vi skall fira jul till fjälls. Med barnen i fokus, med vila i fokus..

Hon nickar och ler. Dags att leta julgransfot! Ha det!

Hands...

If I could tell the world just one thing
It would be that we're all OK
And not to worry 'cause worry is wasteful
And useless in times like these

I won't be made useless

I won't be idle with despair
I will gather myself around my faith
For light does the darkness most fear
My hands are small, I know
But they're not yours, they are my own
But they're not yours, they are my own

And I am never broken
Poverty stole your golden shoes
It didn't steal your laughter
And heartache came to visit me
But I knew it wasn't ever after
We'll fight, not out of spite
For someone must stand up for what's right

'Cause where there's a man who has no voice
There ours shall go singing
My hands are small I know
But they're not yours, they are my own
But they're not yours, they are my own
I am never broken
In the end only kindness matters
In the end only kindness matters
I will get down on my knees, and I will pray
I will get down on my knees, and I will pray
I will get down on my knees, and I will pray
My hands are small I know
But they're not yours, they are my own
But they're not yours, they are my own
And I am never broken
My hands are small I know

We are never broken
We are God's eyes
God's hands
God's mind
We are God's eyes

Jewel

"We are never alone..

Alltid ett alternativ..

Vi växer upp i den galna tron att vissa saker går inte att förändra, att vi kommer oss inte ur det. Vi har helt enkelt inget val! Inga alternativ bara den nedtrampade vägen som ligger framför oss, kosta vad det kosta vill.

Jag har själv på nära håll sett någon handla på detta sättet under en längre period nu,

svindyra notor i form av bråk, irritation, diskussioner, låsta positioner.. bla.

Det är frustrerande! Grymt frustrerande att be någon i denna sits att inventera sina resurser till att göra annorlunda - "vad kan du göra/tänka annorlunda?" då personen svarar"Ingenting!"

Dvs han/hon måste göra på detta "kostsamma" och för alla parter dåliga sätt.

Detta är INTE resurshantering, detta är ovilja, på alla plan!

Det saknas vilja att förändra och då är man tillbaka på ruta 1, moment 22 - ingenting förändras utan viljan!

Min far sa alltid "Man måste ingenting annat än dö".

Jag glömde bort meningen av denna klyscha eftersom han inte levde som han lärde!

Meningen är tillbaka igen och den är klockren!

Man kan förändra allt inklusive inställningen till döden, om bara viljan finns.

Tom dö kan man alltså med "flaggan i topp" - jag tror du vet hur jag menar, eller hur?

Varför skulle man då "inte vilja"?? Ja, förbättrar man inte för sig själv och andra så innebär det att man är rädd för något, har det bättre där man är eller åtminstone "tror" att man har det bättre där man är..

Det ÄR ok att vilja stanna där men klaga då inte heller när omgivningen reagerar, inse att det är också ett val!

I Söndags morse såg jag ett program på norska NRK med danske hälsogurun och motivatorn Chris McDonald. Programmet heter "Fuck Cancer" och handlar om hans fars resa i cancerns djupaste vatten.

Programmet är nedlusat ned Chris obotliga optimism men också hans ändlösa sökande efter vad andra anser som "omöjligt" nämligen ETT ALTERNATIV...

Till och med här söker "motivatorn" Chris efter resurser istället för hinder!

Hatten av för Chris! Hatten av för sådana som hans pappa!

Vill du ser programmet, gå till:

http://www.chrismacdonald.dk & klicka på "Fuck cancer" alternativt gå till föredragsbiten och in via den sidan. Mycket nöje!

Sluta läs! Gå ut och inventera dina resurser...Hitta alternativet!

Lycka till.

Mitt nyårslöfte -check!

Trogna bloggläsare, du som följt med mig under året - minns du mitt nyårslöfte?

Det som jag avgav här några dagar efter nyår, detta år.

Idag har jag genomfört det och det kändes underbart!

I elfte timmen kanske du tänker men riktigt så är det ju inte, löftet spann ju över varje månad under året och sålunda kunde jag inte färdigställa förrän nu i December.

Tanken var att varje månad jag arbetar samla pengar till Frälsningsarméns fantastiska jobb, en liten slant om jag jobbar lite, en stor slant om jag jobbar mycket.

I år har jag inte jobbat alls men jag har ändå lyckats samla en liten slant var månad via företaget till min personliga julklapp och idag var alltså leveransdag.

Lillstrumpa och jag trillade med vagnen till soppköket med slanten i ett kuvert och mötet gjorde mig varm och glad.

Kvinnan vi träffade berättade hur mycket mat det blir för pengarna, kassar med julmat till de som inte har.

Samtidigt sjöng min dotter "Broder Jacob" för uteliggare, knarkare, ensamma som fikade, åt sin soppa och fick nya kläder. Snacka om en fängslad publik!

Många leenden, mycket kärlek!

Det peppar mig, triggar mig till nästa år!

Jag vill dra ihop mera pengar till nästa år.. Vill köpa julkorgar och bidra till julferier.

Så, bara att upprepa mitt nyårslöfte och börja på ett nytt år.

Pay it forward! Dessutom vet jag nu vart jag skall göra av alla våra urväxta och icke önskvärda kläder.

Det finns behov för allt. Jag känner mig lite nyttigare, en droppe i havet men en dropp mer än ingenting och fler energier i flöde.

Är du med till nästa år?

Antar du utmaningen att förbättra dina egna energier på..?

Finns fler sätt än mitt, vet du..

Kram

En bön i natt!

Till alla er som önskar... Till alla som behöver...

Allting gnistrar, allt är tyst. 
Över vita gator som snön har kysst. 
Barnen leker på bakgården. 
Allt andas förväntan, i vinternatten. 
Och stjärnorna glittrar på himmelens rund. 
O, hela livet ryms i just denna stund.  

O, jag viskar en bön i natt.
För dom som inget har. 
För dom som gick in i natten, utan att hitta tillbaks. 
Jag viskar en bön i natt.
 För alla dom som väntar. 
För dom som har tappat hopp. 
För alla där ute som längtar. 
 Alla sover nu, alla utom jag. 
Jag hör änglars steg på vårat tak. 
Vi har haft sån tur, som många goda år. 
så många chanser, som en männ'ska kan få. 
och mitt hjärta har fyllts av stllhet och frid. 
något tändes i natt, som räcker ett liv.  
O, jag viskar en bön i natt. 
För dom som inget har. 
För dom som gick in i natten, utan att hitta tillbaks. 
Jag viskar en bön i natt. F
ör alla dom som väntar. 
För dom som har tappat hopp.
 För alla där ute som längtar.  
Så viskar jag en bön.

Namaste!

Tack till jul!

Fast sååå mycket vatten runnit under bron sista året..

Fast så mycket tid kommer emellan oss så minns du mig till jul!

Jag uppskattar det, blir varm och rörd! TACK!

"När stormen river, När broarna brinner,

När hopp och mening bara försvinner..

När du känner dig liten och ingen finns där

Då är du ändå aldrig ensam så länge jag finns här. Jag kan gå hela natten, ta ett flyg eller två – det spelar ingen roll var du är.. Jag kommer dit ändå!

Du är aldrig ensam, så länge jag andas, så länge mitt hjärta kan slå.

Du är aldrig ensam, glöm aldrig det! Jag gör vad som helst för dig – det hoppas jag du vet. Ja, det hoppas jag du vet..

Om de du litar på sviker, Om din dröm föll I sär,

Då ska jag påminna dig om hur mycket du är värd! Den där rädslan du känner, ja, den är inte du och hur skrämmande den än verkar så ebbar den ut.

Jag kan gå hela natten, ta ett flyg eller två – det spelar ingen roll var du är.. Jag kommer dit ändå!

Du är aldrig ensam, så länge jag andas, så länge mitt hjärta kan slå.

Du är aldrig ensam, glöm aldrig det! Jag gör vad som helst för dig – det hoppas jag du vet. Ja, det hoppas jag du vet..

Så, när du inte längre orkar, då orkar jag för två.

När du inte ser någon utväg, då hittar jag en ändå.

Du har givit mig så mycket genom åren som har gått.

Ja, det största man kan få – det har jag fått!

Du är aldrig ensam, så länge jag andas, så länge mitt hjärta kan slå.

Du är aldrig ensam, glöm aldrig det! Jag gör vad som helst för dig – det hoppas jag du vet. Ja, det hoppas jag du vet.."

Livet är inte till för amatörer.

-detta läste jag som en kommentar på en Facebook sida nu i helgen.

Nej, ibland känns det verkligen inte som om livet är för amatörer men hur blir man proffs?

Det undrar både jag och dottern, hon som gärna vill kunna allt med en gång.

För mig handlar det mera om att hantera livet, att veta vad man skall göra med det och lösa de knutar som kommer upp till något man kan leva med... Eller?

Igår morse såg jag på två Tv-program som engagerade mig djupt, det första heter Schrödingers katt som är ett populärvetenskapligt program om forskning och teknologiska landvinningar.

Just igår handlade det om åldrandet, forskning runt detta och naturligtvis, om huruvida det är möjligt att stoppa åldrandet.

Här behandlades allt du vet och tror dig veta i ämnet, gener, mat, sociala omgivningar, träning, rökning mm, mm och precis som jag trodde och hoppades på så hade alla forskare ett och samma svar på åldrandes gåta nämligen: Min forskning är inte hela sanningen, det verkar bero på något mer... Se där! Det går framåt trots allt!

Man visade på folk över hundra som rökt 2 paket cigg i 40 år och var rena i lungorna likväl som man visade överviktiga i samma åldersklass.

Här fanns folk ur alla folkgrupper, samhällsklasser och alla med sitt recept på varför de blivit så gamla.

Man visade ett psykologiskt test där man låtit män över 75 resa tillbaka i tiden till 50 talet dvs på den tiden då de var unga och vitala. De levde i denna miljön i 2 veckor, tog hand om sig själva som då, läste tidningar, såg reklam osv från då men de samtalade i nutid dvs presens.

Häpnadsväckande resultat följde - de blev fysiskt, psykiskt, motoriskt bättre under dessa veckor. En man kunde tom slänga käppen, ja, tom syn och hörsel förbättrades.

Intressant, eller hur? Hur mycket styr vårt medvetande och varför går vi på allt det säger?

För mig, som medicinare och homeopat är det självklart att det missade länken i åldrandets gåta är just individualitet!

Du har makten över ditt sinne, din kropp och din ande! Ditt jobb är att lära känna dig och ditt skal, ditt färdmedel genom livet.

Ju bättre du känner det, desto mer kan du påverka och det är en annan viktig del i livet, åldrandet och processen. Att känna att det ligger i din egen hand, inte i någon annans.

Allt är nämligen sammanflätat.

Tycker du att det är komplicerat?? Inte då!

Det handlar om prioriteringar och jag hoppas att du är prioritet nummer ett för dig själv - annars får du nog tänka om!

Till en början kanske du tom får föra bok över vad du finner ut om dig själv, för att komma ihåg... Så småningom går det av sig själv!

Enkla saker - mår du bäst av kött eller vegg? Inte alla klarar veg-kost, vet du, även om alternativa cirklar propagerar för att det är "bäst".. och så vidare, och så vidare.

Vad det andra programmet handlade om??

Jo, det skall jag berätta om senare idag eller kanske imorgon. Måste marinera lite först..

Nyfiken på Schrödingers katt?? Ja, det går nog att ladda ner från NRK's hemsida.

Har inte kollat.. Men det kanske du kan göra själv, eller?

Trevlig Lucia!

Sjuk fantasi!

Underbara, fantastiska vänner! De har alla sina egna sätt att vara, stötta och finnas till för mig på. De fyller var sin del, några av dem fyller flera bitar än en och som jag uppskattar dem alla!

Tack för att ni finns!

Med min fina väninna delar jag många ting, hon är så klok, rolig, härligt galen och ja, så här skulle jag kunna hålla på resten av dagen och lista hennes egenskaper. Men det var inte det den här bloggen skulle handla om.. Utan om en annan av hennes mest, av mig, eftertraktade egenskaper - hennes totalt sjuka humor! Behöver jag säga att hon och jag delar den?

Igår behövde jag dividera om ett och annat men samtidigt behövde jag lite energi, lite tröst, lite laga.. Vi snackade en stund och plötsligt, i en sidokommentar, nämner hon sin katt och det faktum att han "luktar hund".

Mer behövs inte.. Vi ser båda syner framför oss, helt sjuka, galna bilder från en helt sjuk fantasi.

I ett killivippen ser vi/jag hur katten sliter med sin "kattläggning" dvs är han katt eller kanske önskar han vara något annat, kanske hund? Kanske något än mera "vovvigt"?

Oskar, som den stackars sötnosen heter, och nej, han är inte tillfrågad om blogginlägget.

Han får plötsligt tangorabatt, som jag för mitt inre öga ser hur han står och färgar med en mascaraborste, hur han åmar sig framför spegeln medans han tränar på mera "hundiga" poser.

Alternerande med att pröva tyllkjol i klaraste rosa...

Jag vrider mig av skratt. Väninnan vrider sig av skratt.. Skillnaden mellan mig och henne - hon är hemma i köket, jag promenerar på en gångväg mitt i "stan", bland allt och alla.

Hela mitt inre skiner upp, ansiktet slappnar av, alla musklerna i ryggen likaså och jag ser hur människor jag möter ler tillbaka, lite förvånat men de ler..

Jag påminns där och då, fantasin är också en stämningsförändrare!

Det vet jag ju på ett sätt.. T ex tacksamhet förändrar sinnesstämning. Finner du något du är tacksam över, tja, då är det svårt att vara depp.

Sjuk fantasi, eller bara en och annan rolig fantasi tanke... Kan lätta upp, förändra stämningar.

Våga pröva! Om inte annat, du får ett gott skratt och det hjälper långt det med.

Hur det gick för Oskar? Tja, fortsättning följer säkert..

Han botaniserar vidare, precis som jag.

Kramis

Kroppens energiflöde.

Jag glömmer bort det mellan gångerna...

När jag sedan påminns slås jag av blandningen mellan tvivel och fascination - kan det verkligen vara så?

I den alternativ medicinska världen står vi homeopater ut dvs vi har två saker som få andra har.

Det första är - vi har orala intag av vår medicinsort. Det delar vi endast med örtmedicin av olika slag men deras produker är obearbetade, våra är gjord till energi vi potensering.

Men just idag är det inte det som gör mig fundersam utan den andra delen - utvärderingen av hur energierna rör sig i kroppen.

Vi, homeopater, har genom århundraden samlat på oss lagar och kunskap om hur energierna rör sig i kroppen. Hur skulle vi annars kunna utvärdera vad som sker?

Kroppen har ett distinkt försvarssystem både på energinivån likväl som på immunförsvars nivå.

Organismen människan jobbar in i det längsta för att reparera och laga men när det inte går längre arbetar kroppen ungefär som vägverket - man stänger av delar av kroppen tills nya pengar (läs energi) kommer in.

För oss visar det sig i form av att ett symptom blir mer eller mindre permanent - något vi "lär oss leva med", oftast ett ofarligt symptom. Må vara, irriterande men oftast ofarligt och väldigt svår behandlat av den allopatiska medicinen t ex eksem, klåda, torr hosta, rumlande mage osv.

Detta beror på just det jag beskrev ovan, det är en energistöring, en energi blockad, vare sig mer eller mindre.

Det bästa du kan göra i detta läget är observera vad som sker och försök häva det så snart så möjligt. Fylla på med den energi som du individuellt behöver.

Vet du inte hur? Tänk efter, känn efter, för dagbok - vad fyller dig? Vad tömmer och dränerar dig? Byt ut! Medans kroppen fortfarande kommer ihåg hur den mår då den är i balans..

För efter ett tag glömmer den av detta lilla omak och när nästa energifall kommer stänger den av en annan del osv, osv.

Det finns listor på dessa prioriteringar, det finns indikationer och mätinstrument på hur energierna r ör sig. Man kan lära dem, läsa dem och därigenom kunna påverka mera av sitt liv och sin hälsa.

Det kräver jobb, det kräver kunskap och dedikation men det går.

Vad var det då som förvånade mig..? Jo, min väninna träffade ytterligare en fantastisk duktig terapeut i den alternativ medicinska cirkel som hade problem med att läsa sina egna resultat.

Det lärs nämligen inte ut på andra skolor, andra yrken har inte denna samlade bank av lagar, kunskap och utvärderingsmodeller.

Så, homeopater över världen, klienter över världen, ni som lärt om dessa lagar.. Prata om dem, sprid dem, delge andra dem så att alla kan påverka och må bättre.

Be dem sen se sig om efter min terapeutbok, den kommer, den kommer..

Jag ser ju att den fyller sin plats.. För nu "får det förbanne mig vara nog"!

Ha en dag i flöde och kärlek! Kram

Det lackar...

Samtalet med väninnan, hon som i höst gått igenom samma resa som jag..

Hennes far gick också bort i cancer.

Förväntat, uträknat och ändå, smärtsamt, sorgefullt och annorlunda.

Vi är lika men ändå inte, samma sjukdom, olika förutsättningar. Samma typ av sorg, samma typer av uttryck men helt olika sitsar.

Det är skönt att diskutera med henne.. Dela igenkännandet, känna olikheterna och därigenom känna känslan "i det hade jag det i vart fall bra/ok/annorlunda".

Hon saknar sin far nu till jul! Han gillade julen, gillade att pynta och pyssla och då känns sorgen mera påtaglig just nu.

Min far gillade inte julen och sedan jag flyttat hemifrån är det inte många jular jag varit hos honom eller han hos mig. Julen förlorade sin betydelse för honom när min mor inte längre fanns bland oss.

Trots detta känner jag ensamhet idag... Efter samtalet!

Valet finns där inte längre, valet att "åka till"...

Det brukar sägas att man skall igenom ett helt år efter/under sorgen innan det blir nya traditioner, nya vibbar på det som är gammalt och laddat.

Jag är benägen att hålla med. Jag tror det är sant.

Vi har tagit oss igenom makens födelsedag, Alla Helgona, första & andra advent.. Snart kommer lucia, så jul och nyår.

Julen blir annorlunda i år! Gud ske tack och pris för att vi bokat som vi gjort. Det kommer att bli bra, vi behöver nya traditioner.

Jag har "pratat" med min far efter döden. Jag vet att han landat där han skall...

Det finns de som tycker att sorgen inte borde finnas i mitt hjärta då.

Tänk om det vore så enkelt! Om alla vi som är mediala slapp en stor del av att vara mänskliga.. Aldrig bli lurade, aldrig bli bedragna, aldrig ha sorg.. Varför skulle vi inkarnera då?

Nej, sorgen handlar om många ting och en av dem är att vara ensam kvar t ex i en familj.

Att lägga ner sitt barndomshem är en annan process som tar tid och energi.

Jag marinerar vidare medans det lackar.. Väntar på att julen skall komma och gå och på ett nytt år med nya energier och nytt drag.

Dags för en trip ut i kylan!

Sir Elton & bröllopsdagen.

Det låter som namnet på en barnbok "Sir Elton & bröllopsdagen" - undrar vad den skulle kunna tänkas handla om?

I min bok handlar det först och främst om dagen idag, vår bröllopsdag.

En gnistrande kall och vacker dag i år liksom då med den enda skillnaden att detta är en Måndag och att jag då var på besök i denna staden för första gången på "riktigt".

Ja, jag menar förståss att jag var medveten om att detta skulle bli min kommande hemstad men jag kände den inte.

Minnas den, ja, det kommer jag såklart alltid att göra.

Att fika på utomhus café i December, att bära på barn(om än pyttesmå) och att lova någon kärlek för resten av livet... Det är inte små ting.

Älskade make, tack för dessa år! Tack för kärlek, vänskap, familj, skratt, gråt och liv!

Tack för din ändlösa omtanke i de små och stora tingen!

Jag läser ditt språk och är tacksam för det. Älskar dig!

Tack också för den fantastiska konserten som du ordnade för oss, Inger & Turid igår!

Det är här han kommer in, Sir Elton, vilken man!

Snacka om entertainer! Få män eller kvinnor för den delen kan fylla en scen ensam med en flygel. Få kan fylla en arena i storleken Oslo Spectrum med sin röst, med sin person i nästan tre timmar, non-stop och utan att man blir vare sig trött i bak eller huvud.

Med sig på scenen hade Elton John den för mig okände, Ray Cooper och vilket lyft!

Önskar du lära dig om närvaro? Komplett, helhjärtad närvaro - gå och se Ray Cooper!

Varje rörelse i kropp, på diverse slagverk hade en mening, en tanke bakom - WOOOW.

Dessa två tillsammans skapade magi och jag är glad att jag fick vara med.

Tack Sir Elton för en fullmatad musikupplevelse. Må du leva länge, skapa och glädja många år framöver.

Gå och se showen om ni har möjlighet - det är den värd!

Du också! Ha en bra öppning på veckan!

Harry till jul!

Julskinka, lökdipp från Estrella, kaffe, ansjovis, prinskorvar,

frysta köttbullar, kassler, lösgodis... Är några av de tingen som vi måste "Harry handla" från Sverige dvs de finns inte att få tag på i Norge. Alternativt, de finns inte i den formen som vi vill ha dem.

Dotterns stooora ögon på godispåsen, tätt åtföljt av kommentaren:

"Vaaaaaa.. 50 spänn! Jag hade ju kunnat betala dem själv för det priset."

Hon är helt van med norska priser nu.

Alkohol är samma sak, dyrt hemma hos oss alltså och glögg finns bara i liten omfattning och är en relativt ny företeelse på vårt Vinmonopol. Utbudet är sålunda starkt begränsat.

Tro det eller ej, man kan längta efter Blossa när det lackar emot jul.

Hittills har jag klarat mig med Tindra men allt har en gräns. Inte sant?

Sålunda vigdes dagen idag till ett besök i Årjäng och Töcksfors. Julen måste ju säkras.

Tack och lov för systembolaget i Årjäng men det tycker nog Årjängsborna också - vad vore kvar av dem annars? Så uttryckte sig maken innan avresa.

Jag höll med. Tills efter resan.. Då insåg jag att jag tycker egentligen att Årjäng, som en liten fin stad, mitt i Sveriges "ingenting bälte" har massor av små affärer, söta gamla affärer.

I motsats till det otroligt opersonliga, osköna, lite lätt sunkiga Töcksfors som påminner lite om centret som alla försökt glömma.

Jag hoppas Årjäng får leva.. Men det ser nog alla de små norska tanterna till, de som tankade sina rullatorer med vindunkar och akvavit idag.

Samma tanter som tömmer Ica på köttfärs, inlagd sill, kassler och andra svenska godsaker.

Länge leve Harry handel så att dessa delar av Värmland blir kvar!

Själv är jag också nöjd! Imorgon skall jag grillera julskinka. Jo, vi har ju leasat ut julen som du minns och här i förskingringen finns inga regler om när, hur och varför man får äta julskinka.

Alltså fixar jag en nu och den andra i frysen närmare dopparedagen.

Skönt att kunna börja och sluta dagen i sin säng men ändå tanka upp av det man behöver genom en liten tripp.

Nu skall vi äta revben, till dotterns stora glädje, svenska revben, grillade med massor av kryddor. Sen helgfrid men ändå...

En god helg tillönskar jag dig!

Fix you!

When you try your best, but you don't succeed
When you get what you want, but not what you need
When you feel so tired, but you can't sleep
Stuck in reverse

And the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
When you love someone, but it goes to waste
Could it be worse?

Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you

And high up above or down below
When you're too in love to let it go
But if you never try you'll never know
Just what you're worth

Tears stream down on your face
I promise you I will learn from my mistakes
Tears stream down on your face
And on your face I...

Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you

Drömmar!

"Jag trodde i många år att jag drömde om en sjötomt, på den skulle jag bygga min villa" ungefär så sa kvinnan som började berätta för några dagar sen och fortsatte:

"Men när jag sen stod där med kontraktsförslaget i handen så insåg jag att det var fel tidpunkt, fel grej. Jag hade ingen lust att flytta från huset jag bor i just nu, för många roliga bollar i luften, för mycket på gång. Så...Nu har jag ändrat min dröm, byggt om den att passa mina syften nu och i framtiden, reviderat till.."

Det stora barnet hemma hos mig drömmer konstant! Om nästa vecka, om nästa paket i kalendern, om sommaren, helgen, snöfall, kläder osv.

Att drömma och vara deprimerad samtidigt går inte! Hjärnan klarar helt enkelt inte av det.

Tittar man på människor med psykiska åkommor, lite ont i själen, sorg, depressioner med flera så är det första som försvinner förmåga att känna tacksamhet samt förmågan att drömma.

Ingenting stort eller smått har någonsin blivit till utan att någon vågat drömma!

Thomas Edison är en av mina favoriter i envishet och tålamod och förmåga att drömma.

När han den 3 December 1879 visade en prototyp för glödlampan för en grupp finansiärer ifrågasatte de alla hans tidigare sk "misslyckade försök".

Edison svarade då: "Inte misslyckanden! Jag har kommit på två tusen sätt att INTE göra en glödlampa på!"

Han fick sina pengar, han Edison. Kvinnan i början har ändrat sin dröm till en tomt nära ett berg, vid en tidspunkt som passar henne.

Själv drömmer jag i stort och smått och med åren och klokskapen har jag lärt mig att ju mer man målar i sina drömmar desto snabbare, tydligare och klarare kommer de. Det kräver också oändligt många repetitioner - sådana är energierna, de kräver repetition.

Men annars är det fritt fram, bara fram med paletten och dröm på! Det står dig fritt!

Vad jag drömmer om nu? Tja...

Bland annat ser jag framför mig hur just mitt namn dras i paketkalendern på gymmet. Hur jag FÅR en fin väska istället för att köpa den.

Jag drömmer om huset... Det som skall bli vårt, snart! Har inrett kök, stue, arbetsrummet, barnen sovrum och delar av trädgården.. SÅÅÅÅ, det borde vara här snart!

Skall bara fixa lite pengar också!

Dagdröm så mycket du orkar och klagar någon, bara säg:

"Stör mig inte! Jag arbetar på min framtid!"

Lycka till!

Långväga resa på en halvtimme.

De har kallat och kallat, de mina.

Det är ett tag sedan jag mediterat på djupet då vardagslugnet och tiden inte infunnit sig.

Jo, det är en fråga om prioriteringar men jag passerar just nu igenom en fas av ifrågasättande och då skapar jag inte tiden. Så funkar jag.

Häromdagen fick de nog, de mina, och skickade en förlöpare till en väninna som skulle sova.

Ett rop från andra sidan om uppmärksamhet... Ett rop de visste jag skulle besvara, eftersom jag är en nyfiken själ.

Jag tänkte försöka redan igår men livets trivialiteter, ovanan och en elak huvudvärk fick mig att avstå. Varför då kan man stilla undra? Smärtan lindras ju alltid av "besöken" där, i ljuset, hemma.

Naturligtvis vaknar jag därför med samma huvudvärk idag som när jag somnade och irriterat utför jag morgonen sysslor. Vad är det frågan om? Vadan detta?

Hjärtat lockar och kallar.. "kom hem, kom hit.."

Jag ger upp! Låter kroppen sjunka ner i vila, vidare ner i trans stadium, den välbekanta stigen som leder hem, som leder till mig.

Jag möter det välbekanta, de platser jag känner, energin, de helande ljuset men också denna gång lite andra budskap. Lite nytt från en dimension som känner mig så väl...

När de är färdiga vill jag inte gå! Varför skulle jag vilja det?

Detta är vilan, det sanna men ändå jag skall tillbaka, till mitt uppgift. Det pockar på.

Det är sådan jag ÄR! Sådan jag alltid varit.. Mitt sanna jag består av smulan av energi som reser mellan dimensionerna, som vill, som önskar, som kan.

Egentligen vet jag att alla kan men jag accepterar att inte alla vill, att inte alla har det som uppgift och i och med detta hoppas jag att de kan acceptera att jag kan, vill och gör detta.

Live and let live.. Önskar att det skall vara så enkelt.

Tillbaka i den materiella världen igen är jag smärtfri, avspänd och med ny kunskap i bagaget.

Jag är mera "jag", redo för livet. Tankad av en långväga resa hem, en resa som blott tagit 30 minuter av mitt liv... Kortare än de flesta TV program men så mycket mera givande.

Få energi istället för att ge eller i värsta fall, tillåta att det tas ifrån en.

Meditation är en träningssak, till en början.. Vill du börja med mig?

Decembermorgon

Tidiga Decembermorgon...

Över våra färgade, blyinfattade fönster har isrosorna brett ut sig i all sin prakt - det är kallt!

Stjärnorna lyser över bergstoppen bakom huset, det knarrar under skorna när jag huttrande i min morgonrock hämtar dagens första fång med ved.

En rörlig stjärna irrar fram över grantopparna i fjärran, en helikopter och jag kommer på mig själv med att undra över hur det är att flyga i denna tidiga timma.

Spisen knäpper, gnäller och det känns som om den vrider sig i sitt inre när jag tvingar den att vakna, ge mig värme och ljus.

Lågorna slickar försiktigt insidan, äter sig in i veden med stora tuggor. Jag slår mig ned och ser på...

Vi har leasat ut julen i år, maken och jag. Ingen matlagning, ingen disk, ingen julaftonsstress - den får andra ta hand om. Vi skall bo på fjällhotell med tjejerna, åka skidor, häst och släde, dricka glögg och bada julbad. Kvalitetstid!

Kanske jag äntligen lärt mig något om mitt eget kärleksspråk!?!

Det finns många andra saker i December jag inte vill missa...

Doften av pepparkakor, glögg, lussebullar, kanelstänger, skalade mandariner, knäck, juleljus.

Barnets ögon när hon öppnar sin paketkalender. Jo, nästan alla norska barn har paketkalendrar, mina är inget undantag. Små presenter i månadens början, större efter vart.

Jag älskar den stunden på morgonen, öppnandet av kalendrarna.

Kvällsstunden framför julkalendern på TV. Dagens stora fråga - är den lika bra som fjolårets succé? Vi älskade alla "Jul i Svingen"!

Kan årets "Månetoppen" matcha? Återkommer i frågan!

Julkonserterna som avlöser varandra nu, en efter en. Vi börjar redan på Fredag, vi vuxna med Elton John på Oslo Spectrum.. Mums! En godbit att sätta tänderna i.

Jag stänger luckan till spisen. Det har tagit sig nu.. Dags att väcka de små!

Se tindrande ögonen, öppna dig December!

Handen på hjärtat, dags att affirmera:

"Fantastiska saker håller just i denna stund på att förverkligas för mig! Jag tar emot med glädje!"

Ha en god, god morgon och dag!