Tidens linje..

Sista "riktiga" morgonen i vårt första norska hem.
Tystnaden har lagt sig då lillan fortfarande sover sin skönhets sömn..
Jag borde också sova, kroppen trött fortfarande även om den är på bättringsvägen men tanken "aldrig stilla stå" (som det så fint står i dikten) just nu.
Overactivity of mind - står det i repertoriet..
Maken led av samma sjuka igår kväll, märkte jag, då små service budskap avbröt allt som gjordes..Typ "javissstja, den skall skickas in" eller nåt dylikt.

Dottern besökte nya skolan, nya fröken igår, tillsammans med oss och sedan åkte hon och köpte blomma, glass till gamla klassen. Allt på en gång! Dåtid, nutid, framtid..
Är tiden verkligen linjär?? Det har jag alltid undrat och efter en del undersökande utfärder i detta ämne har jag kommit fram till att den inte är det.
I vart fall antagligen inte..

Tiden är nog en spiral, där allt existerar samtidigt, fast på olika plan!
Det har jag slagit fast, det är min sanning! Blev jag krånglig igen??
Ja, jag vet. Men det skulle förklara så mycket. Återkopplingar, synkronicitet, kunskap om saker som skall hända innan och medans det händer.. är du med?
Därför kan det ibland kännas som man är på flera ställen samtidigt. Eller? Känner du igen dig?

Någon gång känt att du känner igen en plats, en person, en händelse och vet hur det skall gå innan det sker?
Tydligast blir dessa tidslooper för mig när många saker avslutas och nya påbörjas..
Kanske är det då spiralens kanter ligger som närmast varandra så att avgrunden emellan dem egentligen bara blir ett litet överblickbart skutt..

Gravöl för huset - det har varit en fin tid, mellan skål och vägg..
Champagne för det nya huset - det blir en bra tid, mellan skål och vägg!
Vaniljglass, choklad och blommor för den gamla skolan!
Fest, baluns och introduktion för den nya!
Gravöl för den gamla firman - visste ju att den bara var för en tid, om än det blev 14 år.
Drömmar, önskningar och affirmationer till den nya - den skall hålla en stund, vara farkosten så den testas!

Adjö April månad och grattis lilla mamma, wherever you are!! Njut din dag!
Välkommen Maj, med sina sköna knoppar..och löften om det som är!
Ha en fin "lagom nykter Valborg"! Här jobbar vi vidare..
Har du en stund över? Kom gärna hit och hjälp till! Vi saknar armarna.. hahhahahahha.
Vi ses nästa månad. Kram, M

Illusionen som brast..

"Strunt är strunt och snus är snus, om än i gyllne dosor,

men rosor i ett sprucket krus är ändå alltid rosor -

en vacker vers som blev till grus,

en illusion som brast,

ty rosor i ett sprucket krus kan vara utav plast!"

Det är tufft ibland.. När illusioner brister(IGEN).. Även om man anade att de var av plast. "Allt har inte ett filmavslut uppdiktat i Hollywood" sa en klok person till mig samtidigt.
Nej, det är sant hinner jag tänka innan vi fortsätter..
"Du är kanske lite för andligt drillad, lite för upplyst.. Man kan inte kräva för mycket av folk! Vissa vet bara inte bättre, vill inte mera, orkar inte.."

Nej, det är möjligt! Men jag har också rätt till mina känslor! Att få ventilera dem.. En skitgubbe är alltid en skitgubbe, om bara förpackningen är ny. Innehållet är samma eländiga gegga, som förut.. Face the fact. Se sanningen, låt den tala.

En ursäkt är bara en ursäkt tills beteendet ändrats, kunskapen syns och känns..
Snack är snack tills verkstaden öppnar. Case CLOSED!

Imorgon, idag.. en annan dag..

"Imorgon är en annan dag" sjunger Christer Björkman i sin slagdänga och trots att jag inte är något fan av honom så vet jag att han har rätt.
Det var ju det jag skrev igår, eller hur??

Jag är en oxe, tja, i stjärntecken alltså.. Van att vara ganska kroppsligt stark, van att orka, van att flytta ut väggen fyra meter om jag tycker att det behövs, när det behövs.
Därför.. Kanske därför tycker jag så gränslöst illa om att vara sjuk! Tålamod att läka ut??
BULLLLLLSHHHIIIT! Jag vill att det skall vara gjort NU!
Att gå på 20 procent i evigheters evigheter gör mig blindgalen..

Kapitulerade gjorde jag för några dagar sedan, jag började medicinera mig själv emot bronkitis eller lungflammationen.
Hellre det än att ha det så här och ett självklart val i jämförelse med min husläkares mindre intressanta förslag. Kan själv.. Eller hur var det nu?
Idag har jag också tömt halschakrat!! Tur att jag har alternativa läsare på den här sidan annars hade ni väl sänt vitrockarna efter mig..
Vem sätter sig och "tömmer ett halschakra" mitt i flytten?
Jo, jag!! Det var nödvändigt för att komma vidare, för att hjälpa medicinen, flytet och mig..

Regnet forsar ner därut och för att ytterligare lyfta livsandarna har jag tagit tag i min extra vecka med tjejerna, mina tjejer, min bästa väninna, hennes tjejer och min gudbarn Leo.
Han blir enda tuppen i hönsgården..
Veckan på Gotland, veckan som öppnar sommaren.. Bad, sol, raukar, galna barn, ännu galnare vuxna dvs vi, Lannelin och jag.. Hehehehe..
Leendet tillbaka, bronker till trots!

"Jag fick en plats vid fönstret,
satt mig ner och titta ut,
Försvann i mina drömmar om ett vitkalkat hus..
Någonstans vid kusten slår blåelden ut,
där skall varma vindar smeka min hud,
att jag inte tänkt på det förrut..

Se havet stillar sig till ro,
Se månen stänka silver på vår jord,
en känsla större än du tror..
Där skall varma vindar smeka min hud,
att jag inte tänkt på det förrut..

Och vill du mig något får du följa mina spår,
bort över ängarna,
så långt det bara går och där vägarna tar slut står ett vitkalkat hus..
Där skall varma vindar smeka min hud,
att jag inte tänkt på det förrut.."

Dagar då man ingenting vill..

"Jag behöver din famn att gömma mig i
Jag behöver din famn mot min melankoli
Jag behöver dina drömmar då mina inte räcker till
Och jag behöver all din vilja de dagar jag ingenting vill

Jag behöver din tröst en natt som den här
Och nog är det tröst, att du håller mig kär
Men ändå finns det något som ännu större är
Och det är denna vetskap att du är den jag håller kär

Att bli älskad är stort, bara att älska är större!"
- Lisa Ekdahl

Vaknar med lungor som känns som de släpats ut och in efter en bil..
För få timmar..
Hostar mig hes och svettig..

Leker med barn..
Svarar i telefon, flera mörka buskap, om än väntade..
Våra saker i kartonger..

Städning som väntar..
Bärandet av möbler..som väntar..
Jag blir svettig av att gå till toalett..

Måste till posten.. Måste gå dit.. bara måste ingen återvändo..
Svettas dit med vagnen.. Köper kaffe på MacDonalds, lindra strupen..
Ser killen göra något märkligt..öppnar kaffet.. kaffet iskallt!

Lackar till.. smäller kaffet i bänken.. kräver ny.. svär.. ful tant, ful nuna!
Får nytt kaffe.. ingen ursäkt.. sur!!
Vankar hemåt.. Svettas på överläppen.. som en gammal tant..

Hostar lungorna ut ur kroppen igen.. På hallmattan..
Barnet skrattar.. tycker jag är rolig.. pussar till mamma, mjuka eeeejjiiet..

Hur i hela friden kan någon älska mig?
Var finna kraften till det som är kvar?
Var är floden? Det har varit ebb länge nu..

Ny dag imorgon - den stora trösten!
Famnen.. barnen.. skratten..
Livet är kvar!

Morgonen efter, dagen före..

Små ivriga händer drar mig i håret, klappar mina kinder omilt.. och det känns som en fröätande fågel, ni vet en sån där med trubbig näbb, försöker plocka loss mina ögonfransar från ögonen.
Jag bestämmer mig för att öppna dem och möts av jätteleendet, en snorig näsa trycks i mitt ansikte, en torr liten mun säger "eeeeiiiijjjjjjjj" i tjutande tjejig ton mitt i ansiktet och klappande ökar i frekvens.
Morgon. Morgon med bebis i sängen..

Selma och jag kraschade i soffan igår, trötta efter firandet medans pappa såg den efterlängtade filmen. Den som tyvärr inte ens sju hästar kunde hålla mig vaken till..
Dagens alla samtal, firandet i många olika former, flera timmars egen tid på dagen, god, sen middag hade tagit sin tull på mina energier.

Vi kliver upp, byter blöjan, fixar lite frukost och sedan står jag där och ser ner på grönsaksgratängsformen (usch långt ord) som står i blöt i diskhon. Kladdig, uräten med vissa bitar kvar, lite bränd, lite kantig.
Precis sådär känner jag mig idag.. antiklimax! Hur kan det vara så?
Jag hade inte jätteförväntningar på dagen igår, vi är ju mitt i flytten och festen ligger om några månader. Detta till trots, jag hade en perfekt dag igår! Verkligen underbar.

Födelsedagen har dock legat där som en stjärna i en hektisk tid och nu är den förbi för denna gången.. Dags att fokusera på flytten, som är här NU.. Dags att ta tag i barnhage sitsen..dags att fundera på när vi skall tillbaka till väntrummet.. dags att jobba igen.. dags för möten..
Det är vardagen jag plötsligt möter, face front, där i gratängformen!

Bara att snöra på sig de nya springskorna, piffa till den urdragna ögonfransarna, kamma till rotborsten, lägga valkarna på plats och ge sig ut i verkligheten.. Den väntar antagligen inte!
Eller? Det är Söndag.. Kanske man kan krypa ner hos maken en stund till? Suga musten ur den helg som är kvar..
Jag placerar formen i diskmaskinen, mig i duschen, vatten är bra emot allt.
Ha en fin Söndag! Komihåg, det är HELG!

Person eller handling??

"Vad det än är så säg det!! Berätta det för mig.
Jag kan inte hjälpa dig med något jag inte vet något om. Det är inte säkert jag kan "fixa allt" men jag kan hjälpa dig att bära, ge råd och då slipper du oroa dig ensam!"
Så säger jag till min äldsta dotter varje kväll.
Försöker pränta, banka och lura in det i hennes medvetande till den dagen det verkligen behövs..

Tänk om det vore lika lätt med alla vuxna!!
Kommunicera med mig så släpper mycket av dina funderingar.
Kolla av med mig, så slipper du göra felaktiga antaganden om vad jag tycker som du sedan bygger hela din analys på.

För inte så länge sedan blev jag "anklagad" eller i vart fall "antagen för att" inte tycka om en person inom familjen..Jag blev förbluffad och förstenad.
Ja, jag har åsikter om två eller tre personlighetsdrag hos denna person. Dessa drag "drabbar" ibland andra inklusive mig själv och det är detta jag vänder mig emot.
Att behöva ta denna persons "skit" vägrar jag. Egensinnigt? Envis?
Ja, antagligen båda delar men därifrån till att säga att jag inte tycker om - det steget är långt!

Faktum är faktiskt att jag tycker mycket om just denna familjemedlemmen.
Jag önskar att vi vore närmre men antaganden om att jag inte tycker om, inte kan föredra, leder till att resten av familjen väljer att inte kommunicera om detta alls..
Låter man bli att titta på spöket i hörnet så försvinner det.. Antagligen.. Eller?

Nej, det gör inte det! Det blir större, elakare, får eget liv, lögnen växer..
Jag har slutat fråga eftersom jag ser att jag gör min omgivning obekväm, de vet inte hur de skall förhålla sig. Vad kan de säga som inte "ger mig vatten på min kvarn"?
Varför är det så svårt att se att jag INTE tycker illa om personen ifråga utan om beteendet?

Hur gör alla de därute när de skall skälla på sina nära och kära för något de gjort?
Tror de då att "de slutat älska", eller? Är inte det samma sak?
Man måste kunna skilja på person och handling. Eller i vart fall trodde jag det..

Förbannad? Ja,lite.. Denna bloggen borde handlat om morgonen med min dotter.
Nu handlar den om baby basic psykologi. Några som har gammal, icke uppdaterad programvara som fortfarande kör i deras system!
Dags för ett snack och en uppgradering! God helg!

Solår.

Från födelsedag till födelsedag - så sträcker sig ett solår inom astrologin.
Jag ser på astrologi som ett av många sätt att mäta energier, inte som någon "ultimate" sanning, inte heller som något sätt att "spå" framtiden genom...

Precis innan solåret förnyas är energierna som lägst. Man behöver en tid av kontemplation, inåtvändhet inför det nya året.. Tror du mig inte? Läs dödsannonserna. Kolla när många gamla dör, jo, det är korrekt. Dagarna innan deras födelsedag, i några få fall även dagarna direkt efter födelsedagen då den nya energien är för "tung" för dem att bära.

Själv har jag de senaste månaderna slitit hårt med de envisa förkylningarna som min stora dotter släpar hem från skolan bittidag och sent..
Jag har inte tyckt att det är märkligt, inte alls, det är så att ha små barn. I tillägg har jag ju haft och har mitt med min far, den ankommande flytten..
Faktiskt, skall man vara ärlig, ett hektiskt år bakom mig i sin helhet!

Igår kändes det dock lite som om måttet var rågat. Jag sov lika mycket som Selma och kunde ändå knappt hålla ögonen öppna.. Men under vår låååånga eftermiddagsvila kände jag plötsligt en rörelse, en välbekant pirrning av energi, en liten spiral av igenkännande.
Natten fylldes av drömmar och en, hör och häpna, ÖPPEN näsa!

Idag, rensning av månader av förkylning och hosta.. allt skall slitas upp.
Gör mig INGENTING! Jag går runt och ler. Nya funderingar spirrar runt i mitt huvud.
De skall få göra det någon dag till.. Jag skall ta det lugnt lite till, hålla på hanen, bida min tid..

VÄLKOMMEN nya solår! Jag hälsar din ankomst! Ser fram emot att öppna dina gåvor, bada i dina energier, nyfiket lära dig känna!! Denna gången är du extra efterlängtad!
Bara en liten stund igen.. Sen är jag DÄR!!
Ha en fin dag!