torsdag 29 november 2012

Vara värdefull!

"Jag älskar dig precis som du ÄR!" skrev väninnan och tårarna föll tungt.
Villkorslöst, förbehållslöst...

"Komihåg att du ÄR viktig för mig oavsett vad som sker. Oavsett vart du går.." En halsduk dras tätare om min hals, ögon försöker fånga mina och jag viker undan.

DET ÄR svårt, i vart fall för mig, att behålla känslan av att vara värdefull utan handling.
Dagligen är jag i en mycket "konkurrens inriktad omgivning", unga människor på sin första utbildning, med massor av tid, massor av sk "pågångsmod" dvs de VET att de äger världen!
Fel - ja, det är något som andra har!
De skall alla bli Norges bästa akupunktörer och det skall de bli genom att ha alla rätt på proven.

Dessa typer av tävlingar förlorar jag på "walk-over".. Det vill säga, jag kastar in handduken och ställer mig på sidlinjen. Jag VET att det krävs mer än så! Jag vet, känner och förnimmer..
Men jag dras med, självklart, dras jag med.
Så måste jag söka mig tillbaka till mig själv, till mitt "Emerald heart" inne i mitt eget hjärta, det innersta av det innersta.

Jag drar ner tröjans ärm ordentligt, gräver inne under overallen på treåringen tills hon irriterat vrider sig..
"Ja, jag vet.. Men jag vill INTE att du skall bli kall mellan overallen och tröjan" 
När jag sticker handen i stövel, helt in för att kolla att den inte är våt. Då inser jag att jag följer min pappas rutiner för att vara utomhus. Hans sätt att visa att jag var värdefull, hans sätt att vara, hans kunskap..

"Du vet väl om att du är värdefull?!?
Att du är viktig här och nu. Att du är älskad för din egen skull, för ingen är precis som du.. 
Du vet väl om att du är värdefull..."

Pepparkakan i min stora ficka på jackan.. Post-it lappen med texten " Jag älskar dig!"
Min mamma spred ofta känslan omkring sig, känslan av att man var jordens mitt..
En känsla jag försöker behålla och förmedla när jag kryper upp med mina barn, lindar mina armar runt dem, pussar dem till bitar..

"Du vet väl om att du är värdefull?!
Att du är viktig här och nu. Att du är älskad för din egen skull, för ingen är precis som du..
Du vet väl om att du är värdefull.."

Jag behöver påminna mig själv om att jag är värdefull, att det INTE är mina handlingar utan mitt varande som gör känslan och utifrån där kan jag välja att handla eller låta bli.
Behöver stanna upp i dagen, titta på det som ligger framför mig, hålla ut handen till mig själv och säga: "Och vad vill du,vännen?"

Jag glömmer! Det är mänskligt!
Jag dras med! Det är normalt!
Hämtar mig själv i vardagen.. Ser om mitt hus!

JA, jag är värdefull!  Namaste!  

 


fredag 23 november 2012

Märklig manick

En vanlig Alvedon, modell svensk är på 500 mg och en vuxen bör ta 2 tabletter för att få i sig den mängd paracetamol som krävs för att få smärtlindring. Med andra ord - ett gram.
De flesta vet också att man kan ta ny tablett om 4-6 timmar och att max dosen är 8 tabletter på 24 timmar. Högsta dos per dygn är alltså, med lite enkel matte - 4 gram.

Vad lägger denna begränsningen? Funderat över det någon gång?
Giftverkan säger den fundersamma och nickar. Helt riktigt men samtidigt bara nästan.
10 gram paracetamol bör man knapra i sig om man skall vara helt säker på att göra sig själv illa alternativt ta sig själv av daga.

Substansen paracetamol bryts ner i levern och hur det går till skall du slippa läsa här men tro mig på mitt ord (då det är hela poängen med bloggen) då jag säger att restprodukten då levern brutit ner just denna smärtstillande är - fria radikaler.
Klingar det något i huvudet nu? Gillar vi eller ogillar vi fria radikaler?
De flesta säger Ogillar men vet ej varför.

En fri radikal, eller bara radikal, är en atom eller molekyl som har oparade elektroner i den yttersta/högsta energinivån.  Fria radikaler orsakar rätt allvarliga skador på våra celler och anses bidra till åldrandet.
Sålunda vill vi inte ha några fria radikaler i vårt system och hör och häpna, det vill inte levern heller!
När du äter två Alvedon frigörs mycket riktigt fria radikaler MEN levern kontrar samtidigt med att släppa ut lika mycket antioxidanter eftersom det går en antioxidant på en fri radikal.
Ett lurigt system som tar reda på sitt eget restavfall, neutraliserar det med en gång.

Det är när du överskrider de där "magiska" 4 gram som levern får problem med att skapa tillräckligt mycket antioxidanter för att motsvara "utsläppet".
"Det gör inget!" säger den träningsintresserade och sunde "jag äter extra antioxidanter, antioxidanter i tablettform och på så sätt håller jag alla fria radikaler borta. Bra, va?"

Här har jag i många år satt upp ett intuitivt "Hmmm.." dvs jag tror INTE på piller och pulver ur kemiska fabriker. Jo,jo, jag har kemi/fysik kunskaper tillräckligt till att se att det är en exakt kopia, om man ser till struktur, storlek etc. Men "lever" det?
"QUE?" säger nu den kemi intresserade och de tillverkande bolagen..De menar att de "tillverkat samma sak" medan jag menar att det som naturen själv skapat är som oss, det innehåller "livsgnistan" och ingen fabrik i världen kan skapa det.

Igår fick jag veta att jag har rätt..Alltid lika skönt!! ;-)
Man har utsatt försöks personer för fria radikaler och så delat dem i två grupper, de som fick antioxidanter i tablett/kemisk form och de som fick antioxidanter i samma mängd, samma sort men ur matvaror. Bla användes en apelsin som både rollmodell för den kemiska sammansättningen och som "försöks matvara".
Gissa vad som hände? JO... Apelsinen vann! Den vann i kriget om att neutralisera fria radikaler framför de kemiska produkterna (som gjorde pytte lite..).
Förvånade forskare kliade sig i huvudet.

Vad slutsatsen blev?
Jo, att det finns bindningar mellan substanser i levande väsen som vi inte kan se! Att det finns gruppbildningar eller kalla det gärna familjebildningar, om du vill, som ännu EJ kan mätas eller tillföras till "av människan skapade kemiska produkter".
("No shit Sherlock!" dvs vi var många som INTE lyfte på ögonbrynen av denna kunskap, bara log i mjugg över det vi propagerat i många år och fått så mycket skit för. Case closed! Äntligen!)

Skall du sålunda fundera över något... och om du frågar mig...
Det blir mer och mer tydligt att vi skall satsa vårt krut på att skapa mat som innehåller det som det var tänkt, som växer på åkrar som sköts av folk som vet vad de gör! För vi är miltals borta från det berömda "matpillret", det som ersätter maten och ger oss allt vi behöver för att överleva.
Den underbara, galna, lättfelkonstruerade men ack så sköna KROPPEN är smartare än så!
Den behöver livsgnista och QI.

Därmed inte sagt att du inte kan ta dig en Alvedon, om du behöver en.. Tacka din lever efteråt, pyssla om den med något mumsigt!
Låt oss baka kaka med det bästa av alla världar utan att luras bort från oss själva.
Trevlig helg & Live with passion.

tisdag 20 november 2012

Min "Honky Tonk woman"

I November mörkret, med ett sjukt, gnälligt barn bredvid mig stirrar jag ner i böckerna och försöker inom mig att finna inspirationen.
Finna känslan till varför just detta varit min dröm i många år? VARFÖR? Bokstäverna flyger framför ögonen och "hjärnan stilla stå".
Poängen är? 

"Hur lär man sig telefonkatalogen?" frågar jag klasskamraten som skakar på huvudet och svarar
"Så jäkla opedagogiskt!"
Mmmm, att lära sig något utan att riktigt förstå varför... Att lära sig något som man sen, senare, om ett halvår f örstår innebörden av, ja, det är frustrerande.

Mitt i detta harvande får vi stort besök från England.
Han heter Peter Deadman, en västerlänning som drog till Kina långt innan de flesta andra ens kom in i landet och med sig hem tog han kunskap, kontakter och dessa har med åren mognat i hans inre, blivit till visdom och bok.

Första lektionen ser han ut över den delade klassen, heltids studenter och halvtids studenter och utbrister:
"Ni i halvtidsklassen kommer alltid att känna er "lite efter", lite dummare än de som är här på heltid och kan ägna sig åt sina studier för jämnan.. Det är dumt! 
Den mest destruktiva känslan för inlärning - är att KÄNNA SIG DUM! Så gör inte det!" 

Mycket bra inspel. Men hur? Är du bra på det? Att inte känna dig dum när du börjar med något nytt..
Jag är det inte och insikten var - ingen har nog riktigt talat om för mig hur.
Kanske möjligen mannen på posten, nu, nyligen, som enkelt sa:
"Det där, M, det är bara att harva.. Harva.. och harva om.. Tills det sitter." 
Fortfarande - inget recept.

"Ni behöver repetera detta, integrera det i ert system. Inte mycket. Lite om dagen.. 
Envist och egensinnigt. Tänk på Rolling Stones!"
Hmmm, VA?
"1969 gav Rolling Stones ut låten "Honky Tonk woman". Hur många gånger tror ni att de har spelat och övat på den låten sedan dess? Säkert flera hundra tusen gånger. 
Punkterna, kunskapen om deras effekter - det är ER Honky Tonk woman.
Your bread and butter!!"

Olika issues, samma recept! Alltid samma recept...
Nöta, nöta, nöta.. Öva, öva, öva.
Jag har gjort det en gång, ett yrke. Kan jag igen?
Såklart jag kan!!  Visst finns det motivation.. någonstans... under någon sten...
Vi hörs senare. Skall bara till ICA.. Behöver ett kilo tålamod..

Ha en bra vecka. Se över just din " Honky Tonk woman"!
Live with passion!

måndag 19 november 2012

Anna - in memoriam.

"Jag pressar min lilla näsa emot fönster rutan, vickar med huvudet från sida till sida, prövar se förbi körsbärsträdet som täcker nästan hela baksidan.
Väntan! Pirret i magen... Vilken sekund som helst nu. 

Så ser jag Saaben, den brunaktiga, välbekanta och på en sekund är jag nere från sängen, rusar ut i hallen, hoppar i stövlarna, jackan är redan på och i farten sticker jag handen i den blå pallen. 
"Försiktigt, hjärtat, försiktigt!" ropar mamma efter mig och jag slänger igen dörren. 

Gruset sprutar runt mina stövlar, pallen slår mig i knä vecken men jag vägrar slå av på takten. 
Måste hinna, måste hinna... Rundar Lennarts garagevägg och nu kan jag tvärnita.. 
Där står hon, min Anna, alltid leende, alltid med läsglasögonen längst ut på nästippen och med posten på vänsterarmen. 
Jag avgudar henne! Hon kommer med överraskningar.. Med paket, med pengar, en vykort från fjärran platser. 

Alla känner hon, alla vet vem hon är. Ingen eller inget undgår hennes röntgen syn och hennes omtanke ger landsbygden vingar. 
"Hej, gumman. Kalle Anka idag. Handen eller postlådan?"
"Postlådan!"  Jag ler. 
"Då blir det postlådan! Något till mamma också. Bär försiktigt!" 
Hon ser in i bilen, sträcker sig efter klubban, frågar med ögonlocken, jag nickar. Ordlöst!!

Jag ser henne svänga ut på vägen, vinka till mig som vinkar tillbaka. 
Så ställer jag min pall under postlådan, nära, nära väggen annars når jag inte upp. Jag får fatt i Kalle Anka, avin till mamma och räkningen. 
Med klubban i munnen påbörjar jag min väg hem. Dagens möte med MIN Anna är över. 
Post ANNA!"

Anna var en del av min barndom och uppväxt. En institution på landsbygden i min barndoms stad.
Hon VAR posten för oss helt tills några unga män bestämde sig för att råna hennes postbil på pensionsutbetalnings dagen genom att slå henne blodig med ett baseball trä, slänga henne att dö i ett dike.  Observanta förbipasserande och Guds försyn räddade henne undan döden den gången men tyvärr inte undan skräcken, oron och mardrömmarna.
Anna kom aldrig tillbaka i ute tjänst men jag träffade henne då och då bakom postluckan i stan.

Idag kom hon tillbaka till mig då jag rattade min bil på leriga vägar genom landsbygden,
i Postens tjänst.
Jag blir aldrig Anna men jag njuter av att bringa överraskningar av alla de slag.
Jag njuter av de korta samtalen, glädjen i barnen ögon, förvåningen och möten.
Förhoppningvis var det ömsesidigt även den gången för länge sedan, ett leende som mötte ett leende, ett möte!

Kram Anna i din himmel! Det var gott att se dig igen!



 

söndag 18 november 2012

Vänskapens tecken?

Jag stänger till dörren till yttervärlden en liten stund.
Kryper in i filten, följer känslans flöde genom kroppen. Irritationen i maggropen.. 
Klumpen i halsen och öronsuset.
Jag tycker det är svårt med vänskap, speciellt nya vänskaper, att bygga, att lära känna, att hitta gemensamma nämnare och fallgropar. Svårt!

Idag är jag den ensamma glödlampan som lyser upp hallen...
Den som vickar fram och tillbaka i sin tråd och önskar sig en annan liten glödlampa att få hjälp av, hjälp att lysa upp det stora huset men ingen annan finns inom synhåll.
Långt är det, långt mellan glödlamporna. 

Svårare blir det när energierna är låga...
Svårt blir det när schemat är pressat.
Svårt är det när det är långt mellan åsikterna och man inte längre vill dra lasset.
Göra, göra, göra...
Finnas till, finnas till, finnas till för andra men aldrig hitta stället att lösa in sin egen check på.

Att vara glödlampa, få betalt och beröm för att vara glödlampa men att aldrig riktigt kännas sig accepterad som vän.. Det är komplext.
Då kan vägen kännas riktigt tung.

Det får vara så.. Livets lott eller bara idag.. Spelar egentligen ingen roll.
Jag är mer än min känsla!
Just nu får det dock vara så.. den stund det tar.

En ensam glödlampas sken i kvällningen..
Ser hur långt ljuset tar en.. Namaste! 

lördag 17 november 2012

Mitt sovande barn..

Ser på mitt sovande barn på soffan...
Drabbas av en våg av kärlek, ömhet och önskan att ta vara där.. För just DIG, min hjärtans kär.

Måtte jag bli en seg, sur, gammal kvinna som får se dig dansa i livets habrovinklar, krokar och krumbukter. Må jag få trösta dig, smeka ditt hår, skratta med dig och dricka din skål..

"Varför längtar du
till den dag då du ska fylla sju
Varför skynda på
när den tiden snart är här ändå
och det liv som du har
alla tusentals dar
passerar på ett litet kick
Så medans ditt hjärta slår an
passa på om du kan
fånga varje ögonblick

Du som inte än

börjat måla dig kring ögonen
tänt en cigarett
hört på Bowie eller Nazareth
fått ett streck i kemi
vart på kurs i Torquay
färgat håret blått
vart så full så du spytt
då din oskuld flytt
behöver inte ha så brått

Första gången som du ska hålla nån i hand

Första gången som du ska kyssa någon man
Första gången som du är
riktigt kär
Snart är den dagen här
Första gången som du ska falla ner i gråt
Första gången som du ska tigga om förlåt
Första gången som du är
hopplöst kär

Och plötsligt så har du nått fram till den dag

då du ligger och tänker som jag
Varför längtar du så
när det går så fort ändå..."


Magnus Uggla

Till båda mina prinsessor! Stor och liten..
Olika, lika, vackra, egensinniga, charmerande, arga, galna, glada, busiga, rödrosiga, snoriga, hickande, skvallrande, högljudda... Ljuva ungar.
I mitt hjärta och med min själ..
Jag älskar Er. KRAM

arför längtar du
till den dag då du ska fylla sju
Varför skynda på
när den tiden snart är här ändå
och det liv som du har
alla tusentals dar
passerar på ett litet kick
Så mens ditt hjärta slår an
passa på om du kan
fånga varje ögonblick

Första gången som du ska hålla nån i hand
Första gången som du ska kyssa någon man
Första gången som du är
riktigt kär
(Snart är den dagen här)
Första gången som du ska falla ner i gråt
Första gången som du ska tigga om förlåt
Första gången som du är
hopplöst kär

Du som inte än
börjat måla dig kring ögonen
tänt en cigarett
hört på Bowie eller Nazareth
fått ett streck i kemi
vart på kurs i Torquay
färgat håret blått
vart så full så du spytt
då din oskuld flytt
behöver inte ha så brått

Första gången som du ska hålla nån i hand
Första gången som du ska kyssa någon man
Första gången som du är
riktigt kär
(Snart är den dagen här)
Första gången som du ska falla ner i gråt
Första gången som du ska tigga om förlåt
Första gången som du är
hopplöst kär

Och plötsligt så har du nått fram till den dag
då du ligger och tänker som jag
Varför längtar du så,
när det går så fort ändå


Read more: http://artists.letssingit.com/magnus-uggla-lyrics-1-a-gangen-4xwfxc1#ixzz2CWV79H9f
LetsSingIt - Your favorite Music Community

arför längtar du
till den dag då du ska fylla sju
Varför skynda på
när den tiden snart är här ändå
och det liv som du har
alla tusentals dar
passerar på ett litet kick
Så mens ditt hjärta slår an
passa på om du kan
fånga varje ögonblick

Första gången som du ska hålla nån i hand
Första gången som du ska kyssa någon man
Första gången som du är
riktigt kär
(Snart är den dagen här)
Första gången som du ska falla ner i gråt
Första gången som du ska tigga om förlåt
Första gången som du är
hopplöst kär

Du som inte än
börjat måla dig kring ögonen
tänt en cigarett
hört på Bowie eller Nazareth
fått ett streck i kemi
vart på kurs i Torquay
färgat håret blått
vart så full så du spytt
då din oskuld flytt
behöver inte ha så brått

Första gången som du ska hålla nån i hand
Första gången som du ska kyssa någon man
Första gången som du är
riktigt kär
(Snart är den dagen här)
Första gången som du ska falla ner i gråt
Första gången som du ska tigga om förlåt
Första gången som du är
hopplöst kär

Och plötsligt så har du nått fram till den dag
då du ligger och tänker som jag
Varför längtar du så,
när det går så fort ändå


Read more: http://artists.letssingit.com/magnus-uggla-lyrics-1-a-gangen-4xwfxc1#ixzz2CWV79H9f
LetsSingIt - Your favorite Music Community

Varför längtar du
till den dag då du ska fylla sju
Varför skynda på
när den tiden snart är här ändå
och det liv som du har
alla tusentals dar
passerar på ett litet kick
Så mens ditt hjärta slår an
passa på om du kan
fånga varje ögonblick

Första gången som du ska hålla nån i hand
Första gången som du ska kyssa någon man
Första gången som du är
riktigt kär
(Snart är den dagen här)
Första gången som du ska falla ner i gråt
Första gången som du ska tigga om förlåt
Första gången som du är
hopplöst kär

Du som inte än
börjat måla dig kring ögonen
tänt en cigarett
hört på Bowie eller Nazareth
fått ett streck i kemi
vart på kurs i Torquay
färgat håret blått
vart så full så du spytt
då din oskuld flytt
behöver inte ha så brått

Första gången som du ska hålla nån i hand
Första gången som du ska kyssa någon man
Första gången som du är
riktigt kär
(Snart är den dagen här)
Första gången som du ska falla ner i gråt
Första gången som du ska tigga om förlåt
Första gången som du är
hopplöst kär

Och plötsligt så har du nått fram till den dag
då du ligger och tänker som jag
Varför längtar du så,
när det går så fort ändå

Read more: http://artists.letssingit.com/magnus-uggla-lyrics-1-a-gangen-4xwfxc1#ixzz2CWUDmBF8
LetsSingIt - Your favorite Music Community
Varför längtar du
till den dag då du ska fylla sju
Varför skynda på
när den tiden snart är här ändå
och det liv som du har
alla tusentals dar
passerar på ett litet kick
Så mens ditt hjärta slår an
passa på om du kan
fånga varje ögonblick

Första gången som du ska hålla nån i hand
Första gången som du ska kyssa någon man
Första gången som du är
riktigt kär
(Snart är den dagen här)
Första gången som du ska falla ner i gråt
Första gången som du ska tigga om förlåt
Första gången som du är
hopplöst kär

Du som inte än
börjat måla dig kring ögonen
tänt en cigarett
hört på Bowie eller Nazareth
fått ett streck i kemi
vart på kurs i Torquay
färgat håret blått
vart så full så du spytt
då din oskuld flytt
behöver inte ha så brått

Första gången som du ska hålla nån i hand
Första gången som du ska kyssa någon man
Första gången som du är
riktigt kär
(Snart är den dagen här)
Första gången som du ska falla ner i gråt
Första gången som du ska tigga om förlåt
Första gången som du är
hopplöst kär

Och plötsligt så har du nått fram till den dag
då du ligger och tänker som jag
Varför längtar du så,
när det går så fort ändå

Read more: http://artists.letssingit.com/magnus-uggla-lyrics-1-a-gangen-4xwfxc1#ixzz2CWUDmBF8
LetsSingIt - Your favorite Music Community

Varför längtar du
till den dag då du ska fylla sju
Varför skynda på
när den tiden snart är här ändå
och det liv som du har
alla tusentals dar
passerar på ett litet kick
Så mens ditt hjärta slår an
passa på om du kan
fånga varje ögonblick

Första gången som du ska hålla nån i hand
Första gången som du ska kyssa någon man
Första gången som du är
riktigt kär
(Snart är den dagen här)
Första gången som du ska falla ner i gråt
Första gången som du ska tigga om förlåt
Första gången som du är
hopplöst kär

Du som inte än
börjat måla dig kring ögonen
tänt en cigarett
hört på Bowie eller Nazareth
fått ett streck i kemi
vart på kurs i Torquay
färgat håret blått
vart så full så du spytt
då din oskuld flytt
behöver inte ha så brått

Första gången som du ska hålla nån i hand
Första gången som du ska kyssa någon man
Första gången som du är
riktigt kär
(Snart är den dagen här)
Första gången som du ska falla ner i gråt
Första gången som du ska tigga om förlåt
Första gången som du är
hopplöst kär

Och plötsligt så har du nått fram till den dag
då du ligger och tänker som jag
Varför längtar du så,
när det går så fort ändå

Read more: http://artists.letssingit.com/magnus-uggla-lyrics-1-a-gangen-4xwfxc1#ixzz2CWUDmBF8
LetsSingIt - Your favorite Music Community

söndag 11 november 2012

Dansa... Pausa...

Vaknar faktiskt ARG, riktigt heligt förbannad...
Förbannad på mitt ex, mitt barns pappa som inte gör rätt för sig, som inte tror att barnet behöver något alls och därför smiter från allt sitt ansvar. Mitt mått är rågat, min kopp rinner över och jag tänker söka laglig hjälp.  Finns ingen oro, bara ilska och önskan om att få det löst.

Mina tankar vandrar en kort stund till min egen far medan jag brygger kaffe, lagar smörgåsar och packar presenter.
Han gillade aldrig riktigt detta med fars dag... gillade aldrig uppmärksamheten och ändå var det den han indirekt strävade efter i hela sitt liv!

"Panetoz kommer in och vi skapar kaos
Utmanar er alla till en afro bounce så baby
Dansa, pausa, dansa, pausa

Skiter i om du är tjock small fin eller ful

Den enda regeln är att du ska ha så jävla kul och du ska
Dansa, pausa, dansa, pausa"


Dagen får en annan rytm av musiken vid dagens första hundpromenad...
Jag funderar på det positiva, dra fokus tillbaka, bestämmer mig för att inte längre älta en del av problemet utan agera på dem redan idag.
Några mail.. Till stängda dörrar, det är ju trots allt Söndag men de ligger där och väntar imorgon bitti, väntar på den som läser dem, den som agerar, den som kan.

"Livet blir livet blir vad du gör det till
Du kan leva helt vilt eller ta de chill
Hur du än lever ditt stå aldrig still
Låt inget hindra hindra du måste hinna
Vinna de bästa leva och försvinna
Livet är for kort för att låta tiden rinna
Hämta mina dina?
Sen pausa pausa pausa..." 


Livet är en dans! En dans av dansa, pausa, fundera, byta riktning, vila, dansa, pausa, dansa, paus..
Rytmen är inte alltid ett enda flow men när den är det så är det magiskt.

Träningen blir dagens höjdare. En delad träning, två egna delar, en tillsammans med andra, en ensam, lika slitiga, lika ljuvliga... att få röra sig tillhör livets flöde. Liksom att få vila...
Dansa, Pausa... Dansa, pausa...

"Dansa i klubben dansa på gatan
Dansa i staden sedan lägg in den på laden?
Dansa fran botten för att nå toppen
Dansa för själen sinnen och kroppen
Dansa på scenen och dansa i publiken
Dansa för rappen
Dansa till lyriken
Dansarens drottning blir ej besviken
Dansa for banget?
Dansa till musiken
Dansa din dansa och då får du en chaaans"


Kvällens sista längre promenad med voven... Stjärnorna är tända på himla pällen.
Det har blivit kväll. Middagen är intagen, far i familjen är firad med tårta, muffins och underbar köttgryta..
Han har fått vin därtill.
Problemen falnar långsamt, det är en dag imorgon också, antagligen.
Andas in den friska luften, måtte det bli snö!!
Borta är morgonens ilska, vem orkar med den?

Några snabba danssteg.. Dansa, pausa... Nu är det dags igen, det är dags igen...
Ja, nu går vi in och lägger det på MAX igen. 
Ha en trevlig start på veckan! KRAM