Inte EN till?!!!

Vad sjutton gubbar (eller tanter) ÄR tillit också "en muskel"? undrar jag med rynkad panna medan jag ser in i den bleka vintersolen som kämpar med sitt uppstigande.
Ja, jag skrev om detta häromdagen. Forskningen, boken som handlade om att "viljestyrkan" är som en muskel, den behövs tränas men kan också drabbas av "mjölksyra"samt tappas på kraft allteftersom den brukas.
Kan det vara så att "tilliten" också en en sådan liten "personlighets muskel"?
Att det bara är ännu en flykt från tingens tillstånd genom att säga "jamen, jag har så svårt med...fyll i önskan egenskap... Det är bara inte jag det!"

Kan det vara så enkelt att det "bara är en otränad muskel" eller varför inte "en muskel jag inte skall träna ty jag behöver den otränad"?  Blev jag flummig nu?
Japp, I know. That IS ME. Jag är lite "flytig" och som sagt, kvinnan av de många valen MEN låt mig försöka förklara.

Många fina böcker har skrivits de senaste åren inom den metafysiska/andliga sektorn.
Nya/gamla insikter satta i ny form, allt för en vibrationshöjning av denna ljuvliga planet men när boken(böckerna) läses av människor är vi, just de, mänskliga och vi läser boken som gav den svar på allt. Ultimata svaret.
Få böcker klarar detta, tyvärr, antalet sidor ÄR en begränsande faktor! Bibeln gör ett gott försök, kommer långt men faller ändå på "misstolkningar" av ivriga fundamentalister.

Böcker ger oss ett steg..  t ex Be och du skall få, eller för all del, the Secret eller sätt in valfritt boknamn.
"Varsågod, här är en tegelsten. Såhär ser den ut! Gå nu ut och skapa flera tegelstenar, bygg sedan ditt hus!"  Eller, nej, den sista meningen är DOLD i de flesta texter då den omskrivs med "du måste sedan öva, sätta detta i verket, bruka det.. osv"
Majoriteten av oss (myself included) sättet oss ner med denna enkla tegelstenen i handen, och...
prövar skapa en HEL husgrund med den!! Husgrunden kräver 8652 stenar, det VET vi men ändå, i lotusställning, med stenen i armarna prövar vi att skapa ett hus med EN sten!
Låter det absurt?  Det är för att det är det...

Efter en månad ger de flesta upp, kastar stenen, gråter och säger "detta var inte för mig!! Jag fixar det inte."  Vad som händer sen är individuellt men det är sällan en kul syn. Nästa bok, nästa försök är ofta ett alternativ.
Rhonda Byre försökte fixa till genom att faktiskt vägleda folk genom de 28 viktiga dagarna i boken Magin. Hur många "orkade" göra alla stegen? Genomföra alla övningarna? Hålla i?

Ergo -träning på hög nivå. Långdistans och intervall ökt blandat med en gedigen målbild!!
Ingen, ingen har vunnit en VM eller OS medalj utan att ha sett sig själva göra det i sitt inre!
Tusentals gånger har de passerat mållinjen med händerna i vädret, saliga av lycka, rusiga av trötthet, endorfiner och segeryra innan det faktiskt sker på riktigt!
 Finns det NÅGOT överhuvudtaget som säger att personlig utveckling är annorlunda?

Nu började jag denna blogg med tillit.. Okej, jag kan inte se en person framför mig som inte behöver tillit även om det kanske finns undantag.
Men andra egenskaper/olater.. Är de alla de? Eller kan det hända att jag har "fel" eller inte ser helheten ibland för att jag är "hemmablind"?

Jag har ett tag haft fokus på några "saker hos mig" som jag sett som poänglösa, utan mening, men som tar tid och "kräver tid/resurser" av mig som jag anser att jag inte har och därför har jag bestämt att detta skall jag "tvätta bort". Det vill jag ju. Improvement, liksom.. Vaxa bilen.. polera mig..
Men det har varit tuff. Ovanor ger sig inte i brådrasket som vi diskuterat ovan men envis är jag, jobba, jobba, jobba.

Så... Skoldag. Föreläsning som glider in på kinesiska personlighetstyper (vi diskuterar sjukdomar, affiniteter) och min föreläsare börjar beskriva några av mina "olater" i relation till den personlighetstyp jag "tror att jag är" och KATJING, KATJING när pusselbitarna faller ner. 
När hon sätter dem i sammanhang är de på "sin naturliga plats!
Det hör hemma hos mig, de fyller en funktion och jag blir tårögd av en mjuk lycka.
Herregud, de är ju en del av systemet som är mig, de gör sitt jobb!

Nu är jag inte drabbad av sådan hybris att jag säger att de gäller alla mina olater, för de är många och bör slipas på men vad jag säger är - man skall nogsamt välja!
Se på helheten! Ta en coachning! Låt någon vara bollplanket och den som ifrågasätter.

DU är den som har nyckeln till vad som är sanning för DIG!  DU och ingen annan.
Låter enkelt och det är det egentligen.
Fundera på vilka muskler du vill träna (både inre och yttre), ta en del i taget och HA KUL i processen.  Det är nämligen inte heller någon som har vunnit en OS medalj genom att göra det han/hon tycker är tråkigt!

Ge dig själv en stor dos uppskattning samtidigt som du känner att grunden med alla 8652 tegelstenarna är på plats! Den ÄR redan! Tillit.
Live with passion and, as always, BLESSED BE!

Det luktar...

MAGI!!

Herregud, bloggen heter ju  "Dragonfly Magic". Magic för att Maori folket på New Zeeland anser att trollsländan är just det, magi bäraren och jag är "Kapowai" (dragonfly)
Eller för alla delar, "den som bringar rörelse i vatten"..
Me like!  Känslor är rörelse, rörelse är liv och vatten, ett av det kraftfullaste av element.

Den nya året har börjat med en vivelvind av energi, allt är nytt, allt välts över ända och blir bättre, starkare och annorlunda än jag trodde.  Kan nästan, om jag sluter ögonen, höra det magiska trollspöet som visslande svingas genom luften.
Plopp, plopp,plopp... Saker faller bort som käglor, tom saker jag tycker om och oxen i mig blir inte ens upprörd (nåja, en fnutt på ett och annat) utan istället vilar jag i "jaha, och vad sker nu då? Spännande! Vad kommer istället?"

Prövningarna haglar också...
Har du lärt dig läxan? undrar energivärlden och skickar ett sorts prov kamouflerat till något annat.
Jag känner lukten direkt, något är inte som det skall, vågar stanna upp, ifrågasätta, göra det prov som verkligen skickats och så går jag vidare. Lite skakar jag på huvudet - vad trodde de?
Självkänslan växer dock. Detta går ju! Yiiihhaaaaaa..

Jag är en motivator! En coach! En vattnets energispridare.. A water bender.. 
Det var därför jag kom. För att få alla (som vill och en del motvilliga) och allt att växa, se sin potential, spegla och sätta samman.
Såsom vattnet...  Jag är FÖR de många valen!
En det beror på människa som äntligen, äntligen är stolt över det. (det var j..la i mig på tiden).

Om min idol Tony är "the why" guy så är jag "två val är inte ett val, det är ett dilemma" kvinnan.
Två val spelar nämligen vår hjärna ett spratt, vi blir stående i vägkorsningen.
Har vi två val måste ett vara rätt och ett fel, eller hur? Tänk efter.
Men har du många val och faktiskt vågar ta ett val och du väljer fel, tja, då är risken mindre att du ser ner på dig själv igen utan snarare bara tar ett nytt val. Typ "det var en dum stig men det fanns säkert flera dumma stigar så jag tog nog inte den som var sämst..".  Är du med?
Hur ofta sker det med två val?
Skulle kunna lägga till att jag långsamt växer till "impossible is just an opinion" kvinnan men den titeln är redan tagen så jag nöjer mig med att hinta om det!

Skylten på dörren "OPEN FOR BUSINESS!"
Jag är hemma när dörrklockan ringer. Verktygslådan och resväskan packad.
Galet glad och tacksam för all action! Bring it on!
Jag är redo att göra min del, grabba tag i min livsuppgift och låta tingen ta sin gång.

Glömde en sak, fick  gå in och redigera bloggen för han kändes så viktig. Han?
Jo, den lilla killen som envist står parkerad med sin cykel på uppfarten till Mr Incredible i Superhjältarna och stirrar förhoppningsfullt in emot deras hus hela tiden.
Till slut surnar Bob alias Mr Incredible och frågar surt:
"Jaha, och vad står du här och väntar på då?"
Gossen ler brett och svarar:
"Något HELT fantastiskt tror jag väl!" 

Blir han belönad tror du? Yes!
Låt var dag fyllas till bredden och släpp aldrig någonsin den tanken.
Kartan är full av småvägar, habrovinklar, förändringar, knasdruttar, felsteg och skratt.
Låt dem fylla dig till bredden TY.. LIVE WITH PASSION! Vad du än gör.

Blessed BE! Now and until end of time, Namaste.

 By DeviantArt. Painting made by Katt.

Viljestyrkan - tränat den "muskeln"?

Den andra Januari skuttade jag glad i hågen till helgernas sista cykel challenge. Ja, det har kallats så, de roliga, hårda spinning (intervall) träningspassen som gått under helgdagarna och jag har inte missat ett endaste ett.
På gymmet måste man hämta sin bokade biljett senast tio minuter innan tiden, jag var där 20 min innan. Hämtade biljetten, spände på mig skorna och gick till salen för att värma upp.
Tvärnit i dörren! VAD f..n? FULLT!

Eller ja, nästan fullt, de sämsta cyklarna (läs de bakom pelarna, i hörnen, i kanterna) var kvar.
Bom! En kille jag hälsat på några gånger under dessa pass springer rakt in i mig, synar salen, skakar på huvudet och säger högt: "Januari på gymmet.. Fyttikatta..Vi får komme tilbake om en tre uker eller så."
Jag slår mig själv för pannan! Min idiot. Jag vet ju detta från förra året, från i höstas, höst och Januari
på gymmet är.. idioti.
Så börjar passet. Jag sitter på en gammal skitcykel bakom en pelare, hör Sigrunn informera om att detta ikke är ett nybörjarpass till trots för vad som står på planen(miss i planeringen, eller?) - tror ni någon reser sig?
Nejdå! De flåsar ut efter passets första kvart men då är jag för taggad för att byta cykel.

Lite flinar jag dock.. Arg orkar jag inte vara.
Vet de inte att det är bevisat att viljestyrka är en muskel? Eller nåja, inte en muskel men viljestyrka fungerar som en muskel, DET är bevisat.

Psykologen Roy Baumeister och New York Times journalisten John Tierney har tillsammans skrivit boken Viljestyrka (Willpower, rediscovering the greatest human strenght).
Mycket av forskningen kommer från Baumeister själv och hans team och stammar från de sista 30 åren. Bland annat gjorde man de sk choklad experimenten.
Man bad studenter komma till universitet på tom mage på morgon för att sedan skicka en tredje del av gruppen direkt in i ett rum med härligt doftande, varma chokladkex. Där de blev tillsagda att motstå frestelsen för att en stund senare bli skickad vidare till ett rum med en svår geometri uppgift att lösa.
Den andra gruppen studenter skickades in i ett rum med en skål med rädisor som de skulle låta bli att äta och sedan vidare till samma rum med samma uppgift.
En tredje grupp skickades direkt till uppgiften. Alla med samma tomma mage i grunden och förhoppningsvis, med samma tomma mage då de började lösa uppgiften.

Kan du gissa vad som hände? Jo, studenterna som frestats och slagits med chokladkexen gav upp dubbelt så fort så studenterna som gick direkt dit. Riktigt vad som skedde med "rädisorna" vet jag inte men kanske berodde det på nivån på frestelsen.. Det vore ju logiskt!
Detta hävdar Baumeister och co har att göra med att viljestyrkan sätts på prov. Ju längre vi utsätts för frestelser desto närmare en "muskelsvaghet/kollaps/tendens att ge efter" kommer vi.

Nu kanske du tror att detta är en engångs företeelse men detta försök har gjorts om i massor av varianter bl a på sex, alkohol och förloppet är skrämmande likt.
Förväntningarna påverkar till viss grad, erkänner Baumeister, den får oss att stå lite längre t ex om vi tror att vi strax är i mål men även denna tron mattas efter en stund om vi inte ser att så är fallet.
Bokens konklusion är att vi har svårt att inse hur vi kommer att agera när vi hamnar i stundens hetta t ex när vi har ont, när vi är frustrerade, under press eller är upphetsade. Vi gör såklart gott i att ta reda på hur det ligger till med den salen.  Likväl som att boken konkluderar med att de som har mest viljestyrka oftast använder den minst.
De skapar goda vanor och utsätter sig sen mindre och mindre för situationer som kräver deras viljestyrka.   Det fina i hela kråksången är dock - den går att träna som en muskel.
Hur gör man då det?

Fem konkreta tips ges:
Utsätt frestelsen: Svara något i stil med Ja, men inte riktigt nu. Jag kan gå tillbaka och göra det senare, om jag fortfarande har lust då.  På det sättet skapar man något att se fram emot, en eventuell belöning men sanningen är att en utsatt frestelse oftast inte är så intressant vid en senare tidpunkt.

Ge inte dig själv några alternativ! Gör det du satt dig för att göra eller gör INGENTING.
Om att göra ingenting är det enda alternativet ökar chansen att du får det gjort som du bestämt från början.

Lägg planer: Skriv ner vart, när, hur du skall lösa dem. Ogjorda uppgifter har en tendens att gnaga på samvetet.

Koncentrera insatsen inom ett avgränsat mål och hushåll med resurserna.
Ett mål nära i tid/handling, vet vad du skall göra, vad som är mätbart (Lite som ovan, tror jag)

Någon som hejar på dig.. Självdisciplin kan ses som en social färdighet och att involvera någon kan ge ett gott lyft.

Jag vet inte helt vad jag tycker om de här råden MEN boken är bra och vettig. 
Lite pensum på livets stig typ.. Bara den tanken att viljestyrka kan utmattas och vad sker med mig då? Den tycker jag är lika viktig att lura på svaret runt som "vad sker med mig när jag är fysisk trött". 

Använd veckan till att träna din viljestyrka... Eller se på den.
Själv använder jag den till att räkna dagarna på gymmet och inte blåsa en säkring under tiden. 
Ett och två.. En bit att gå.  HURRA! ;-))

Live with passion & BLESSED BE! 

Liten blir stor (eller ett hack i skivan)

Jag behöver inte ens se hennes ansikte för att veta att hon har ett pilimariskt uttryck, en busig rynka mellan ögonen och att hennes mun liksom rycker då hon illa döljer sitt skratt...
Jag väntar, jag vet att det skall komma något men hon får bestämma.

"Jag berättade att jag hade sökt en annan skola till hösten, en annan än den jag tilldelats och att jag skall åka buss dit, den vanliga. Och då undrade han om det inte var farligt.
Varför skulle det vara det undrade jag och då svarade han "för du kan ju bli kidnappad". 
ALLTSÅ.. Kidnappad? PÅ en buss i Bærum tillsammans med typ tjugo andra, alla med mobiltelefoner.. 
Pappa sa jag lugnt, detta är INTE 60 talet & det är Norge! Vi har alla mobiltelefoner och vi känner varandra" 

"Okej!" snäll som jag är höll jag på smilbanden och fortsatte "och sen då?"
 "Sen fortsatte han och undrade vad jag skulle göra om jag inte kom in på skolan jag sökt. 
Då svarade jag att då söker jag en annan skola och då undrade han vad jag skulle göra om jag inte kom in på den. DAAAAHHH, då söker jag väl en annan skola då för på den jag tilldelats tänker jag verkligen inte gå på då går jag hellre i AFRIKA. 
Vet du vad han undrade då? Jo, han undrade vad jag skulle göra om jag inte kom in på den skolan. 
Alltså, när blev han Jacob i min klass liksom? 
Varför då? Varför då? Varför då?   

ARRGH, min far har ett hack i skivan och jag kommer på det NU. Tolv år senare liksom..." 
Nu skrattar jag högt. Min blivande tonåring visar tydliga tecken på att vara en, just det, tonåring.
Men det bästa är ändå att höra henne analysera varför pappa säger och gör som han gör, långt borta i ett land långt farligare än hon är i, frustrerad över att kunna göra lite och överlämnad till sina rädslor och sin önskan om att beskydda.
Vi diskuterar länge om oro och hur vi vuxna hanterar den, vad vi väljer att göra med den i våra liv.

Så suckar hon, skrattet i halsen igen..
"Mamma har du läst historien om flickan som berättade för sin mormor över chatten att de skulle flytta. Mormor undrade då varför, varför och varför på allt hon sa tills, ja, vet du vad som hände? 
"Nej" medger jag men anar.
"Plötsligt stod det "Denna brukaren har blockat dig" i datarutan hos mormor! Kanske blir det så?" 
Flatskratt!

"Vill du veta vad han sa om tänderna sina.." Ny andhämtning.  Nytt skratt.
Ja, det vill jag. Jag vill höra allt. Jag vill vara en del av hennes utforskande av världen... samtidigt känner jag som Robbie Williams i Go gentle då jag vet att hon är på väg ut i en vuxens värld. En värld rätt annorlunda än den jag upplevde.

You're gonna meet some strangers
Welcome to the zoo
Bitter disappointments
Except for one or two
Some of them are angry
Some of them are mean
Most of them are twisted
Few of them are clean

Now when you go dancing with young men down at the disco
Just keep it simple
You don't have to kiss though

Don't waste time with the idiots that think that they're heroes
They will betray you
Stick with us weirdos

For all your days and nights
I'm gonna be there
I'm gonna be there yes I will
Go gentle through your life
 

If you want me I'll be there
When you need me I'll be there for you

Don't try to make them love you
Don't answer every call
Baby be a giant
Let the world be small
Some of them are deadly
Some don't let it show
If they try and hurt you
Just let your mummy know

Now when you go giving your heart make sure they deserve it

If they haven't earned it
Keep searching, it's worth it

Go gentle to the light
I'm gonna be there
I'm gonna be there, yes I will
If all your days are nights
When you want me I'll be there
Say my name and I'll be there for you

All for the win.
throw yourself out!"    Robbie Williams (Go gentle)  

De må få leva i sin värld.. Hitta jacken i våra skivor. 

Göra som vi och lära genom görande, finna egna stigar.

Live with passion & Blessed Be!

Foreshadowing

Så är det här, det nya året och löfterna, föresatserna haglar.
Jag vaknar i arla morgonstunden trots sent sänggående men inte helt ovanligt när jag har druckit och ätit sent. Så jag sätter mig med datorn, kopplar upp mig till världen och lyssnar till en andlig lärare som utgjuter sig om 2014 från en medial ståndpunkt.

Simplicity eller rättare sagt, to simplify, att förenkla är ett av de budskapen hon har med sig från de högre sfärerna och det bringar ett leende på mina läppar.
Återigen är jag drabbad av det som jag fick ett ord för i förrgår, foreshadowing. 

Foreshadowing är det som sker när en författare hintar om det som eventuellt skall ske längre fram i hans historia.
Detta sker med mig från tid till annan när jag varit uppkopplad, aningar i kropp och själ, känslor av och för vad som komma skall utan att egentligen "veta".

Förenklande av livet, att få fokusera på det som är viktigt för en personligen har varit ett tema hos folk runt mig under de, nåja, i vart fall, den senaste månaden.
I mig har det tagit formen av att känna mig kvävt av saker, prylar, ting, tom kära ting men också av ensidiga krav av typen du skall ge men inte kräva likväl som "detta gör alla så det borde också du".
Valen har tvingat sig på mig, känts otroligt sköna när de var genomförda och tydligen blir det fler av dem.

Foreshadowing är en del av min (och alla andras) clairvoyanta ådra och jag känner ett visst lugn när jag nu orkar och kan agera på den.
Den tillhör synkroniciteten i världsaltet. 


2014 kommer att innehålla starka ståndpunkter tror jag.
Indigobarnen, de starka upplysarna, fortsätter att peka finger och blåsa i sina visslor gällande det som inte är helt som det skall. Nya ledare måste fram.
Det är så mycket som är bra på denna planeten och i dess sfär, vi behöver bara förbättra sättet att "kanalisera" det hela på.

Ha en strålande start på den nya månaden och det nya året!
Gå ut i världen och påbörja ditt värv. Det behöver den!
Live with passion & Blessed BE!

Raushet i 2014

Två dagar kvar på det gamla året, tack och pris.
Jag är tacknämlig för de dagar som gått, för de insikter jag har skördat under detta året och den dynamik och rörelse som varit mig given.
2013 kommer i min bok att vara signerat som ett av de åren som tillhörde min mittlivs kris men jag kommer också att se på det som året då det vände, året då tunga tinga sattes på plats.
Stilla juledagar har bidragit till den inre sorteringen, den sista för detta år.

Mappen för 2014 ligger framme, stärkt av en kalender med texten "Raushet" på.
Raushet betyder generositet, givmildhet, offervilja, välvillighet, altruism och faktiskt, rundhänt..
Vilket lustigt och, igen, gammaldags ord - rundhänt. Ja, är man rund i händer rullar ting lätt in och lätt ut, vad härligt. Flöde, likt vatten runt en sten.
Det blir bra. Passar bra.

En liten passus är att jag köpte kalendern i September då jag lullade runt i en bokaffär och var synnerligen upptagen med andra tankar, lyfte blicken, såg kalendern, lade den utan att tveka i korgen och gick vidare. En förvånad dotter såg en stund senare ner i korgen och utbrast:
Men mamma, varför köper du en kalender i September?
Yrvaket svarade jag:  Så jag kan skriva in viktiga ting i den, planera och denna är bra till det. 
Rynka i dotterns panna:  Jamen, den är ju för nästa år!! 
Förvånat och förvirrat lämnade jag mina andra tankar, en orolig tanke tog deras plats - vaddå? Vad är det för år nu? Månad? Det var då jag insåg att det gamla året fortfarande hade fyra månader kvar att leva, fyra högst viktiga månader men ändå, blicken är riktad framåt. Raushet.

Januari i boken börjar med Tillit.. Kan en månad ha en bättre "rubrik"?
Mitt 2014 kommer att kräva tillit. Massor av tillit.
Den sista månaden har skakat och ruskat saker ur träden, intuitiva känslor om sakers riktning som är svårt att diskutera med andra. Det är svårt när en hel skock med människor säger Kom så går vi! och din inre kompass pekar åt motsatt håll.
Svårt att argumentera för, svårt att vara stark i och ack, så svårt att argumentera för.
Att med tomma händer säger mina händer är fyllda till bredden med allt det jag önskar och behöver och verkligen TRO på att det är så. Det är tillit... och till råga på allt nödvändigt.

Skulle jag välja att ignorera denna inre dragning, ja, då säger jag nej till den guidning, min inre gudomliga vägledning och då förlorar jag det jag bett om, så nej, det är det inte tal om. Tillit.
Det är de små tingen som står bakom de stora förändringarna.
2014 kommer för mig att innebär att lägga in några pusselbitar i det "kinesiska spelet", ja, jag kallar det så i mitt inre. Några hållplatser återstår innan min examen.. och sedan börjar det verkligt stora jobbet, att finna tid till de 1000 år det tar att bli en god akupunktör och healer ( ;-)) Tacknämlig för att jag i vart fall har lagt 15 år till den potten INNAN denna utbildningen, bara 985 år kvar, HURRA!

Min arbetsrum har jag sett, lättare förändringar är det i behov av men annars, klart att köra i.
Nya människor letar sig in och pockar på.. Det skrämmer. Gamla spöken hostar i hörnen så jag tar ficklampan och lyser dem mitt i ansiktet, se där, det var inget spöke utan bara en dammråtta.
Eller som man säger här, en hybelkanin...(hybel - mindre lägenhet). 

Två viktiga andliga böcker har gjort sitt intåg under julhelgen, jag är tacksam för deras input.
Nya vänner presenterar "gamla hjältar" och jag återförenas med deras tankar och gör cocktail mix på vad de nya tillför, en cirkel till.

Kroppen bär på sin längtan.. Nya träningsformer, alternativ i vintern utan snö.
Släppa på gamla mål en stund, låta dem flyta i soppan, är de bärkraftiga kommer de tillbaka. Om inte, tack för den tid ni fyllde mig med er motivation och glädje.  Tid för att ta behandlingar, tid för njutningar har sipprat in nu i årets sista månad och jag ser med glädje fram emot mer av den varan!
Tack, tack och tack!

Ensam under min långa promenad på fjället, ensam i bilen under jobbet igår, ensam i mörkret med hunden inser jag att jag inte är ensam, inte någonstans.
Tanken är gammal men känslan är ny, förnöjsamhet.

Året kommer att följas, efter Tillit,  av Hopp, Begeistring, Ändring, Enkelhet, Energi, Överraskningar, Utmaningar, Inställning, Harmoni, Erfarenhet och Lojalitet.
I vart fall om man får "tro" min kalender.
Jag ser fram emot året som kommer även om det redan smygstartat.
Bloggen kommer jag snart att flytta från denna plats till hemsidan och kanske, kanske blir det en privat blogg också.. MEN bara följ med här så kommer info vad det lider.

Ha fantastiska sista dagar på året.
Har du tid? Gör en revision. Den är lika viktig som nyårslöfterna.
Det är gott att kunna känna tacksamhet över det man faktiskt redan gjort..
Vart du än är, vad du än gör...
LIVE WITH PASSION & BLESSED BE!
GOTT NYTT ÅR! KRAM

I cirklar går ting.

I slutet av Oktober skrev jag en blogg om universums nät eller Indras nät. En återkoppling till något jag upplevt, fått nys på/om tidigare men nu fått påminnelse och ny kunskap om.
Som alltid när jag lyckas koppla ihop trådarna i min värld så infinner sig en känsla av lycka och av att vara tillfreds, fasen smältning och tillrättaläggande inleds.

Den "nya" insikten ligger inte uppe under ytan utan sjunker ner i medvetandet, jag prövar att leva efter den, letar efter styrkor och svagheter. Kanske har jag lika många magar som kon?
En mental idisslare.

SÅ, utan tvekan har cirkeln gjort ett fullt varv och kunskapen, ursäkta uttrycket, halkar upp i halsen igen och jag måste tugga om den en gång till, idissla, bearbeta.
Rapporter hamnar på mitt bord med text som jag kan förstå, jag är inte vetenskapsman, bara lekman, bara jordängel med önskan om tjänande men när jag plötsligt kan förstå, det inkommande katjinget.
Forskare som mäter den sk icke materian, alltså det som "ser ut som tomrum" har sedan länge konstaterat att "inget är tomrum" utan allt består av "något" och detta något finns överallt, hittas lite här och där och är "snudd på" inte mätbart.  Var det där flummigt? Mmmm, det tenderar att vara det när det inte ger fullt utslag på maskinerna.

Jag påminns om det som kallas the divine matrix, alltså det energisystem som, inte helt olikt filmen, infiltrerar allt, är närvarande i allt och likt ett nät omspänner allt.
"Vad händer med oss om allt finns i matrixen?" han ser outsägligt klurig ut medan han tar en klunk av sin dricka och låter det sjunka in.

Om allt finns i matrixen hela tiden är Indras nät något mer än bara en vägkarta till rätt ställen, rätt tidpunkter, de rätta check punkterna...
Indras nät och/eller matrixen är kopplat till alla mina val någonsin, gjorda eller ogjorda och allt existerar samtidigt här och nu.
Vad sker inom dig om du tänker tanken? Tänk tanken att drömjobbet och "värsta-tänkbara" jobbscenario ligger på en armlängds avstånd från dig och du kan sträcka armen in i "hyllan" och välja. Bara välj! Vilken vill du ha? Och du, du kan ändra dig när du vill, lägga tillbaka och ta en ny.
Velighet är inte längre ett problem. ;-)

Såklart förenklar jag lite nu. Vi vet ju alla att ting tar lite tid, organiseringen från energi till materia skall till och det krävs lite men grunden, grunden är där.
Vad är då trollformeln?

Tja, jag tror som alltid att trollformeln är först och främst, kunskap.
Hur skall du kunna leta efter något du vet inte finns?
Så, när kunskapen sjunker ner genom dina tre övre chakran (se gårdagens blogg) och du förstår det, har en tankeform om hur det skall se ut då kan du gå vidare till att jobba på känslan.
Gå ner till dina tre nedre chakran, känn känslan djupt inne i dig av hur det skulle vara att ha det såsom du ser framför dig i din mentala bild. Andas liv i det, dra kraften ur moder jord och bli ett med det.
Då sker magin i ditt fjärde chakra, i ditt hjärta, i din mitt och då har du ur matrixens inre lyft din önskan ut i ljuset, skapat den i materian.

Det är logiskt och riktigt då hjärtat är kroppens starkaste magnetiska fält, som vi ju såg på igår, det som finns i hjärtat dras närmare oss likt alla andra magneter.
Själv har jag insett att jag inte längre har hjärtat i handen och det är skönt!
Jag rår över det på ett helt annat sätt och nu känner jag mig angelägen om att komma vidare i min kunskap om detta vackra nät.
Ta en cirkel till. Läsa lite mera. Skriva lite mera. Praktisera lite mera.

En stilla julaftons morgon tar jag mig tid att se på livet en stund innan dagen tar mig med in i sin vals.  Jag har mycket att göra i nätet, mycket att hämta på hyllorna ty önskningarna är många och få av de saker jag önskar mig kan packas in med presentpapper och snören.

Precis som igår önskar jag dig en Jul i hjärtats mitt, centrerad och fokuserad.
As always, LIVE WITH PASSION & BLESSED BE!