Sköna "Stick av" Söndag!

Aaaahhhhhh, halsont, oj, oj, oj, skall rösten hålla?
Nästa sekund är det glömt, Marit växlar upp och inget i världen, inte ens halsen kan hindra mig från att vråla... JAAAAA, magi.
En tår, eller var det tre? Gott att leva. Vilken fantastisk idrottskvinna, vilken strålande dag.

Kollen brølet, ja, alltså vrålet i Holenkollen under alla typer av skidtävlingar kan knappast mäta sig med något i världen.
Skidfestivalen här i Mars är något de flesta väntat på hela året, sparat till, räknat med och drömt om.
En del kommer redan på Onsdagen, sover i tält i marka, eldar, grillar, festar, dansar, ser på idrott, umgås under både sol och stjärnor.  Helheten gör grejen.
Biljetterna ligger på mellan hundralappen och upp till en femhundring men det tycker de flesta är småpotatis, speciellt en helg som denna, vår i luften, härlig varm sol och massor av idrottsstjärnor i varje buske. 

Att jag är förälskad i alla de fantastiska frilufts områden som finns runt Oslo, det har du, kära läsare, redan förstått och juvelen i den kronan är just området runt Holmenkollen/Frognersetern.
Här är aktivitet året runt och allt du önskar dig finns att tillgå, tom känslan ensamhet och en helt betagande utsikt är närvarande i detta andningshål så nära huvudstad.
Ensamhet är det faktiskt lite ont om runt Kollen just denna helg men för all del, Vestmarka håller "öppet som vanligt" och där är allt fritt, om du föredrar.

Fylla Söndagarna med lust och önskningar.
Sköna Söndag, Stilla Söndag, Sinnliga Söndag, Stön Söndag, Stick Söndag, Städ Söndag, Syndiga Söndag  - vad triggar dig?
Den behöver inte vara den "tappade" dagen, veckan sista, den tråkiga dörrstängaren och inget är så tråkigt som Söndags ångest, i vilken tid lever du då?
Har du ångest för det du gjorde igår? Eller ångest för det du skall imorgon? Båda är lika illa och inget av det är Söndagens fel.

Alla dagarna i veckan räknas, alla känslor lika så.
Min Söndag denna veckan är en "stick av Söndag"!
Stick av på norska betyder DRA!  Det är inte så att det är "Stick av Söndag" av någon särskild anledning, jag bara känner för det...
Jag har slutat vänta på bussen som aldrig kommer, jag tar tåget.
Jag tar inte längre stafettpinnen i stafetter jag inte vill delta i, går inte in i diskussioner jag inte vill vara i. Det finns annat att göra, platser att vara, upplevelser att delta i, leva kort sagt.

Enough said! Jag måste vila rösten, harkla den tillbaka på plats.
Guld, silver och brons där de hör hemma, hos vinterns giganter. En härlig vårvinterdag till har passerat.
Nästa Söndag vet jag redan blir en "Slappa, Sova, Stilla Söndag" men det beror inte på Söndagen utan på innehållet i "Laddad, lagrad, larmande Lördag", vidare rapport kommer!

Nu skall jag välja musik..
Återkommer till det i en annan blogg men tills dess, njut nedanstående herrar.
Live with passion & Blessed Be! Plus ha en knall start på veckan! 

Svindlande ögonblick.

"Latter.. setter fart på blodet, utvider brystet, oppildner nervene, fjerner spindelvevet fra hjernen og gir hele systemet en rensende rehabilitering"
      Anonym ur boken "Mindfullness med kveldsmeditasjoner" av Amy Dean

En av de finaste böckerna jag äger är just denna "Mindfullness med kveldmeditasjoner",  på Engelska heter den "Nightlights - a book of nighttime meditations". 
Den finns i en utgåva redan från 1986, min översättning till norska är från 2013.

Till varje kväll finns en sida, en sida av mjuka, närvarande tankar att somna till, att vila i eller börja nästa dag med. Texten ovan är från boken, texten under är min egen.

Just nu är en förunderlig tid, skiljelinjen mellan vinter och vår, som att stå på den magiska tröskeln och se in i det nya, fräscha rummet. Kanske också se sig lite över axeln. tacka för det som varit, ta med sig ögonblicksbilderna in i det nya.

Lycka - att vandra samma sträcka varje morgon, se ljuset hitta tillbaka allt tidigare för varje dag som går, se färgerna på himmelen och igen. höra fåglarna kvittra i första ljusningen. 
Lycka - att säga till någon att man känner sig lite sliten, har lite huvudvärk och se denna någon ljudlöst, ordlöst välja att göra lite mer, kliva in lite extra, lätta din börda utan stora åthävor, pukor och trumpeter. 

Lycka - att hör kamraten viska "YEEESS!" när de hör att man kommit på deras team, glädjen i hjärtat att känna att man bidrar och uppskattas för det. 

Lycka - att få veta att en seriefigur faktiskt bär ens namn och att någon tagit sig tid att undersöka det. 

Lycka - att känna att man ärligt och uppriktigt skiter i vissa saker, kan lämna den lögnaktiga tanken och kompanjonen känslan i soptunnan och gå vidare. 


Lycka - att strunta i att man har finskorna på sig och hoppa loss med barnet i vattenpölar och lera, till allas förtjusning och glad skrik.

Lycka - att stoppa en godis i munnen, för att sekunden senare höra något så roligt att man sprutar tuggat gummigodis över halva världen. 

Lycka - att höra läraren förklara något på ett helt nytt sätt och då inse att man fattat allt riktigt hela tiden, och tom kan sätta det samman med något annat. 
Lycka - att inse att man andas djupt ner i magen, stressar av och kroppen svarar gott på det.

Lycka - att se en ensam hästhov kämpa en ojämn kamp emot en snödriva, med vetskapen, våren och hästhoven kommer att vinna. 
Lycka - att glida fram över mjuk snö, känna solen värma nacken och vara otrolig glad för en fantastisk säsong med så många upplevelser. 

Lycka - att känna en hand som fångar din nacke, drar dig in, drar dig nära. 
Lycka - att vandra under stjärnorna, höra frosten frasa runt skorna och ändå känna sig varm inombords. 

Lycka - att lyssna till barnets lek i rummet intill, pratet, skratten.
Lycka och glädje, Lycka och skrattet, barn av samma familj och nära syster med passionen. 

Vad bringar ut passionen i dig?
Live with passion & Blessed be!
Ha en strålande helg!

Vem hittar?

Chefen river sig irriterat i huvudet, bläddrar igenom Posten, ser upp på mig i vantro och kopplar ner samtalet han hade i luren. Sekunden senare utbrister han:
"Alltså... Jag fattar inte detta här. Den här vägen, just DEN HÄR vägen är det alltid strul med. 
Killen som gick här i Lördags hade tom problem med att hitta in på området och antalet postlådor han klarade att pricka är typ 20%" 
Han suckar, bläddrar en gång till, ser långt på mig och fortsätter:
"Jag klarar inte ens av att bråka på honom, en bra kille, gör det mesta riktigt bra men det här vägen. 
Jag har själv kört den, flera gånger och man har känslan av att postlådorna flyttar sig, byter plats och färg inbördes och att folk där flyttar och flyttar in, utan att de hamnar på våra listor!"

Jag funderar en stund. Själv har jag sorterat post till just denna vägen flera gånger och jag har problem med att hitta den tom i sorteringen. Har blivit tvungen att skapa mig ett mantra, ett mantra som går: "G...bakken flyttar sig aldrig!"  och då, vips, är den där den alltid är.
När dessa tankar flyter genom min hjärna, hinner munnen före och jag utbrister:
"AHA, en transit väg!"
Min chef tappar hakan, spärrar upp ögonen och sätter sig ner innan han frågar:
"Vaddå, "transitväg"? 

Medges! Jag kände mig lite dum men har man sagt A får man säga B.
Jag förklarar om de två gångerna jag bott i en sk transit lägenhet. Det var min andliga lärare och mentor som myntade begreppet och det innebär att denna lägenhet har energierna av att vara en
tillfällig fristad för bostadslösa, folk på väg någon annanstans, olyckliga, snabbtänkta, ja, kort sagt, folk i transit.
Den andra av dessa två lägenheter köpte jag faktiskt med tanke att bli boende där en god stund.
Jag gillade området, behövde själs ro och så vidare men väl inne i lägenheten tappade jag lusten att göra något med den. Tankarna på att flytta kröp liksom ut ur väggarna och snart, väldigt snart var jag på väg därifrån mot mitt öde, mitt nästa steg. I transit.

Kanske är detta en transitväg?
Knappt har jag hunnit uttrycka orden förrän jag upptäcker att vi samlat en liten åhörarskara och när jag nu tystnat tar en av "de gamla" över.  Han berättar om en annan väg, en väg som är precis såsom G..bakken där han själv brukade gå under många år och aldrig kände igen sig.
Det fanns gånger då han var tvungen att kolla skyltarna för att veta att han var på rätt väg och det sker INTE för en postman med inbyggd GPS.
Åtskilliga är de historierna om folk som inte får in post på dessa vägar, själv sorterade jag in post från i Lördags idag till just den vägen. Post som aldrig hittade fram då den relativt garvade och kunniga postmannen helt enkelt bara inte hittade fram.
 Vad tänker de som bor där? Vet de om det? Vad känner de?

Personligen får jag lust att undersöka sådana här saker vidare.
Detta är verkligen något för typ program i stil med "Andarnas makt" eller så åker jag bara ut och försöker själv. Bara för kul..
Tankarna fortsätter - att allt är energi, det vet vi ju så om det finns "transitlägenheter" och "transitvägar" eller i vart fall i våra funderingar. Vad mer finns det?

Vad kan folk uppfatta och känna?
Vad upprepar sig gång på gång på vissa områden och vem ser mönstren? Och ännu mera intressant - vad kan bryta dem? Om de nu skall brytas.

Jag vet inte om jag har rätt!
Men var enig om att det är rätt lustigt, att en viss väg kan skapa såpass mycket förvirring för alla som tar sig in där för att göra ett jobb i form av att hitta rätt postlåda och rätt familj.

Det gamla roliga uttrycket "DU vet jag känner din postlåda!" dyker osökt upp i mitt medvetande här.
Vem känner postlådan här?

Energier är min passion, som du märker, och jag älskar att de infiltrerar vårt liv överallt.
I allt och ingenting.
Har du funderat över och levt i din passion idag? Förhoppningsvis har du flera, balans är också en nyckel. Men tills vidare...
Live with passion &Blessed Be!
Namaste!  

En superhjältes cape

Att handla med ädelstenar, obearbetade sådana är en helt egen yrkeskår och precis som de flesta yrkeskårer har dessa män och kvinnor sina "tricks of the trade", sin speciella kunskap.
Ädelstenar säljs flera stycken åt gången, i små grupper och man betalar ett enhetligt pris för hela gruppen.

En man som spenderat större delen av sitt liv i den här branschen berättar att i gruppen finns det alltid några vackra, unika och speciella stenar. Säljarens intention är att köpare skall bli så betagen av just dessa att han köper hela gruppen utan att se speciellt noga på de andra stenarna.

Har man dock, som han, mycket erfarenhet så vänder man på det, man koncentrerar sig helt och fullt på de små, "fula" stenarna med fel och funderar över - vad kan jag göra med dessa? Kan jag leva med dessa stenarna och att ha varit den som köpte dem?
Med fina stenar, en bra stenar kan man alltid göra mycket, det är vad man kan göra med de små och kantslitna som är tricket.  Sättet att bli rik på.

Vore det inte lysande om vi funderade igenom våra relationer, kanske främst våra kärleksrelationer på det sättet? Jag tror de flesta, undertecknad inkluderat, blir fascinerad, bländad och förförd av de "stora stenarna" när vi möter någon.
Vänder vi på det, ser på småstenarna, de röda flaggorna redan från början - kan vi då skapa något bättre, en större acceptans för varandra i en relation?  Jag tror det!

Om du nu tror att jag säger att vi skall börja relationen med att fokusera på vad vi saknar så, läs igen, eller kommentera nedan så skall jag förklara på ett annat sätt.
Nej, jag säger egentligen att vi skall fokusera på vad vi har, vad vi ser i personen men på HELHETEN, inte vända det blinda ögat emot det som är "mindre bra" utan känna in huruvida det är kompatibelt med oss eller ej.

Relationer kommer i så många olika förpackningar, de flesta av dem är dock av sorten "purposeful".
Översättningen här orsakar lite huvudbry, meningsfull, hmm nja, avsiktlig, hmm igen, blanda dem.
Alltså en relation som är till för och som skapades för att fylla ett syfte, t ex lära ut någon speciellt, jobba på en egenskap, göra en viss period ihop, starta ett företag, tom för att ett barn skall bli fött osv.
När avsikten med relationen är fullgjord är relationen också över, egentligen. Känns det igen?

Det är då vi människor igen går emot oss själva, vi vill att kärleken skall vara för evigt, vi vill ha en livslång kamratskap och kärlek och orden "vi har separerat" är som glasbitar att skära oss på, om och om och om igen. Som om vi plötsligt blivit "halva" när kärleken tog slut, eller som om vi nu är en mindre version av oss själva bara för att vi inte är i en relation.  Alltså, låter vi bli, vi försöker och försöker och försöker och energin blir mindre, mindre och mindre. Meningen och intentionen är ju klar, över, och kan inte göras om igen.

Sanningen är egentligen, när intentionen/meningen är över har vi fått med oss en bit, vi har blivit en "uppgraderad" version av oss själva.
När vi kan övertyga oss själva om detta istället för ovanstående, ja, då minskar vi smärtan.
Det är nu en gång så att det är inte själva känslan som smärtar oss, det är de historier vi berättar för oss själva om vad som skett som skapar smärtan.
Om förslaget blir att istället för att prata om "vad vi separerats ifrån" så väljer vi att tala om vad som gjort oss hela "Vi har fullbordat vår del". "Vi har blivit fullständiga, helade, fullkomliga" med/från varandra.

Funderar ett ögonblick på att skriva orden "Vi är färdiga med varandra" som såklart skulle kunnat vara en variant här ovan men för mig är de orden förknippad med ilska, bitterhet så jag låter dem vara.  Ordvalet spelar mindre roll, låt det passa dig men vad med att vända på tanken?
Har du klarat att vända på tanken nu och ångrar att du inte gjort den tidigare?

Ta då fram papper och penna, gå igenom dina kärleksrelationer från förr, skriv ner så tydligt och klart du kan vad du känner och upplever att syftet med relationen var, fyll så i alla saker som du lärde, fick ut av det, tog till dig och helade inom dig. Skriv eller säg högt, beroende på vart du är:
"Jag uppskattar, ärar och lovprisar min(a)meningsfulla relationer. Vi är helade/fullkomliga/fullbordade". 
På detta sätt kan du lättare se din egen uppgradering och förhoppningsvis, lätta på sorgen från de skärvor du skurit dig på när du övertygade dig själv om din ensamhet och dina "felval".

Allt detta funderade jag över igår när jag samtalade med en klient som bär sin "superhjältes cape", en kompetent, duktig, gladlynt företagsledare, en kvinna med en massa självförtroende och tåga.
Under capen döljer hon sina sår, sin sargade tro om att "kärleken" inte är för henne, att hon på något sätt valt bort det i själens lotteri, det ena för det andra.
Att för henne, liksom för så många andra, få definiera sina relationer, känna på känslan att ha blivit "en uppgraderad version" för varje gång, istället för ett felsteg var en lättnad!

Det finns såklart flera varianter av kärleksrelationer, men denna "meningsfulla", den som skall fylla en uppgift är trots allt den vanligaste, svåraste tillika mycket givande och förtjänar därför uppmärksamheten idag. 
Klienten kunde efter sessionen ta med sig nya övertygelser, nya affirmationer och nya böner.

Mitt väntrum i dagsläget! ;-)

Ja, hon var lite skeptisk till biten om att be men då jag förklarade att be involverar att agera på och ta ansvar för vad som kommer till en, då var spelplanen en annan.
"Pray is partner with action" - glöm aldrig det! Men DET är en helt annan blogg! ;-)

Hennes superhjälte cape glömde hon i mitt kapprum, sår behöver luft och ljus för att läka, kvinnor behöver ibland få vara, just det, kvinnor, feminina och precis så urstarka som de egentligen är.

Den får hänga där..
Påminna mig och andra som kommer om att vi är alla superhjältar med eller utan cape!
Live with passion & Blessed Be!
Namaste!

OBS! Känner inte till/rekommenderar inte sidan ovan men önskade själva texten!

 

The world.

Symbolism - är fascinerande, mångfacetterat och lite av en "vågmästare".
När man ser vissa symboler är det inte helt självklart om de betyder det ena eller det andra, eller till och med, en av de femton olika betydelserna. Kul är det i vart fall, tycker jag och tarot leken är en ofta en källa till inspiration för mig. Ett kort som kommer upp ofta väcker min nyfikenhet, jag ser extra mycket och länge på det olika bilderna på kortet, klurar på symbolerna.

"The world" är ett sådant kort som kommit upp mycket på slutet för mig.  I min lek, Hermann Haindl's lek heter den The Universe, i andra lekar kallas den "Coming home" så även där, varianter finns. 
Men då det inte är särskilt troligt att så många av er sitter där med Haindl's lek så väljer jag att fokusera på den klassiska bilden av "The world".  Du ser den här till höger ovan.
Vad är det först du tänker på? Börjar du inuti, i mitten eller helt ute på kanterna?

Om vi börjar upptill, numret: 21 - det är lika för alla tarotlekar.
Vad är 21 för dig? Spelar du Black Jack så vet du, vinst, triumf. 
Nummer 21 är den sista i "The Major Arcana", de klädda korten, om du så vill.
2 ( översteprästinnan) + 1 (Magikern) = Ljus och mörker, båda sidor av oss.
3 = kortet för kejsarinnan (The empress).

Här slutar "Narrens" resa (The fool, kort nummer 0) och förhoppningsvis har han lärt sig alla stegen och kan nu skörda frukterna och så börjar en annan resa, nytt tema. Kort sagt, resan inom den andliga/emotionella utvecklingen. En charmerande man skrev om detta kortet" Det är helt normalt att känna sig "lite platt" när man är i den situationen att detta kortet kommer upp, ändstationen liksom, läxan lärd, inget mer att hämta!". 
Ja, det är ett sätt att se på "The World", men bör man inte njuta segerns sötma lite också? Innan man biter i nästa uppdrag?

I hörnen ser du, en oxe, ett lejon, en örn och en man.. Kan du gissa?
Såklart, riktigt, de fyra fasta tecknen inom astrologin - Lejonet, Oxen, Vattumannen och Skorpionen, Eld, jord, vatten och Luft.  Örnen är en gammal symbol för Skorpionens tecken, ganska självklar om man tänker att det har att göra med luft.  Allt sker här, transformationen är genomförd, ändstation, tåget stoppar, allt ligger där färdigt.

Runt kvinna är en krans av lagerblad, de blad som ges till
vinnaren för att påminna honom om att även om seger lever en stund så lever han för evigt. Igen, man bör fira sin seger men jobba på att integrera den och inte "visa upp den för att vinna aktning".

Formen på lagerkransen är en oval, eller om man skall tro de invigda, en Vesica Piscis.
Denna formen uppkommer när två cirklar är placerade bredvid varandra och går lite omlott, precis som på himlavalvet vid en Sol förmörkelse. Slå det gärna på Google, bilder förklarar bättre än text.
Symbolismen säger att dessa två cirklar, den ena Gud, den andra människan, och tillsammans symboliserar de bron/länken mellan det ena och det andra, föreningen.
Andra säger att denna bild också är en kopia av evighetsormen, Ouroboros.  Välj det som passar dig!

Den dansande damen.. Jämför gärna med kortet 12, bakvända 21, som är den hängde.
Här har damen benen korsade andra vägen i jämförelse med honom, han är stilla, hon är rörlig, aktiv, dansar - väntans tid är förbi, hon har gjort sin läxa, färdig.
I sina händer håller hon också två stavar, eller som min dotter sa när hon såg kortet.. "Se mamma, tanten håller två trollstavar!"  Tja, är man dotter av en modern häxa, så är man, man har sett en trollstav förr liksom. ;-)
Denna damen har sannerligen börjat att manifestera och det är bara att trolla på -
världen vid hennes fötter.

Att få trumf kortet, The world, är ett härligt kort att få.
I detta ögonblicket är du närvarande, i detta ögonblicket är du, mindfullness och du är fri att skapa, göra vad du vill inom det ämnet du frågat om. Målet är nått.
För den som är lite negativ kan detta kortet peka ut att många små delmål är gjorda och sålunda är man närmare det stora målet än man kanske först trodde. HURRA!

Tarotleken är en fascinerande resa i symboler och bilder, förklarar den inre resan och reser med oss, om vi bara låter den.
Ta ett kort, se på det, fundera och meditera. Vad betyder det för dig?
Vilka symboler kan du finna?  Det kan hjälpa dig på din resa att tolka dig själv.
Ha en riktigt god helg!
Live with passion & Blessed BE!

  

 

Energier i svängning..

TRRYYCKKK... Men hallå, vad är det som sker? 
Energierna är massiva just nu, själv känner jag det lite som om huvudet skall spricka, det bara håller inte mera känningar och spänningar.

Några av er var med mig, läste om den nymåne som föddes den 19/2, fascinerades över att den föddes nästintill mellan två tecken, de sista skälvande graderna av Vattumannen och så, fullbordan i Fiskarnas tecken.

Imorgon är det dags för fullmåne igen, denna gång i Jungfruns tecken och den inträffar här kl 19:06.
Varje fullmåne är ju en fullbordan av det som skedde vid nymåne, alltså en den månen vi sågs födas den 19/2. Hur kan du då använda dig av en fullmåne i Jungfruns tecken?

Jungfrun är praktisk, ett jordtecken och det handlar om vardag, om rutiner, om hälsa men också om behov, vanor och rutiner.
Samtidigt står solen i Fiskarna, drömmar, visioner, vårt andliga medvetande.
Det stora och det lilla på något sätt, micro och makro - hur passar din vardag in i din stora vision?

Eller som Tony Robbins skulle ha uttryckt det, fast på Engelska, hur planerar du att göra om din vardag så att du kommer närmare de drömmar och visioner du har?
How to close the gap!
Chiron (den sårade healern) och Neptunus dansar också över himlen just nu, utövar sitt inflytande på oss.  Vår önskan om att helas, vårt andliga medvetande.. Mycket på gång, mycket vilja.

Mars rider genom Väduren(sin hemmaarena, sitt eget tecken), något som pågår mellan 19/2 (den berömda nymånen) och 31/3.
Inget kan stoppa denna energi, het, självsäker och detta eldar under våra kaminer, vi vill vidare, vi vill IN I FRAMTIDEN.. Inte leva i mellanmjölkens land, det är inget mellanmjölkigt med denna transit i Mars, allt eller inget.  Lite eld har ingen dött av men ett varningens finger, se över dina beslut trots allt. Kontrollera att hjärnan är påkopplad innan du ansluter munnen. 
Drive är bra men undvik att bli hänsynslös och aggressiv.

Venus ansluter Mars i Vädurens tecken och här kan det faktiskt bli så mycket eld att man undrar om det skall självantända.. Vad du gör, se till att det inte är du!

De finns astrologer som kallar denna veckan (och veckan innan och efter) för the week of madness.
Detta baserar sig på de heta, intensiva energierna och uppmaningen är - håll fokus, håll fokus, håll fokus för Guds skull.
Använd din inre observatör, se på världen, känn in, agera.
Sitt i ditt hjärtchakra, var med, medveten.

Tom Lesher använder uttrycket: Döda inte draken (energierna), låt den inte heller svälja dig utan tämj den! Lär den arbeta för dig! 

Solen i fiskarna, likväl som Månen i Jungfrun handlar om att städa ur och Jungfrun handlar ju om det jordnära, hemma och ditt. Kanske fixa inför våren? Uppdatera garderoben? Möblerna?
Att påbörja nya tilltag med hälsan t ex fasta, rensa, köpa vitaminer etc ligger också bra till nu.
Du kan också bokföra, sortera papper, fotografier, fixa telefonböcker, register eller vad du nu ligger efter med, sånt som Jungfrun älskar kan gå riktigt fint nu, till och med för den mest oorganiserade.
Matsmältningssystemet är styrt av Jungfrun och renlig som hon är finns det risk för bekymmer här också, men samtidigt, stor förbättringspotential.

Personligen längtar jag först och främst till imorgon kväll, min önskan till dig är, pröva att utnyttja fullmåne under kvällen och natten. Den innehåller så mycket energi och kommunikation med de andra sfärerna är lättare än vanligt, fråga och du skall få svar.
Fokusera på att manifestera, fokusera på det du vill ha ty det är ju vad 2015 handlar om.
Åren som var problematiska är nu bakom oss, året för att manifestera, året vi alla väntat på är här mer än någonsin och med vårdagjämningen om hörnet, är det bara att hoppa på och njuta färden.

Så, känner du trycket, luta dig tillbaka och jämför önskan och verklighet och använd sedan Mars energin till att agera. MEN DU, glöm inte att njuta också, det ligger alltid en viss charm i galenskapen.
Live with passion & Blessed BE!
Love

Februari adjö! Hallå Mars!

Idag tillät jag mig tysta morgontankar, tillät kroppen att tala stilla till mig, uttrycka sina signaler, berätta och klaga.
Mars har kommit och i år får Mars stå som en brytpunkt.

Vi lämnade tunga säckar kvar i Februari, våra vänner flyttade på obestämd tid, vår värld tog ett skutt och ändrade sig.  Vi tog farväl av flera olika oroshärdar, funderingar och sydde ihop det sista i Februaris sista skälvande minut. Saker som legat och grott länge har äntligen städats ut.
Massor av prylar från hemmet väntar utomhus, under bodens tak på nästa ryck, sista destination, soptippen.

Det har också öppnat sig nya dörrar... Förslag att bearbeta nu i Mars och tiden som kommer.
Vart leder vägen nu?

Första morgonen i Mars bjuder på stora singlande flingor av den mjukaste snö, de påminner mig om alla tårar jag grät igår, stora, mjuka medan jag frenetiskt städade ur bilen.
Tårar av lättnad, tårar av mod, det får bli såhär nu.
Mina händer skälvde när jag var färdig och det värkte längs Lungans meridian, sorg, förtvivlan som behövde komma ut.

Min egen coach tog mig hårt i nackskinnet under den veckan som passerade.
Kände mig lite som hunden hos de där som uppfostrar densamma genom att doppa nosen i det kiss som den lämnat på mattan. Som om hunden skulle fatta det, nåja, jag tog hinten, svårt att inte göra annat när din coach håller dig i nackskinnet och leder dig genom en snitslad bana av varningsflaggor.
"Du tar inte fel när du tänker, du känner inte in fel. Du bara måste stå för det också.."

Jasså, jaha ja, det är ganska många som inte skulle hålla med dig tänkte jag då och kände magen vända sig ut och in. Måste jag?
Ibland önskar jag att alla bara ville leva i mitt hjärtas färgglada "My little Pony" värld, där allt är ljust, glatt, där alla vill varandra väl och strävar emot fred, ro och kärlek.
Ändå vet jag att utmaningen är att leva och relatera till den värld som finns och genom det växer jag, det gamla vanliga litanian.

Jag är inte heller ensam om det, jag vet, Neale Donald Welsh påminde alla i dagens citat:
"We see, but we don't believe. We don't hear the truth in the sounds of silence!"
Lite att jobba med finns det alltid, dynamiken och livet pågår. Gud ske tack och pris.  
  
Mars gäspar stort, ser på mig och undrar i vilken trådända jag har lust att börja..
Vart skall hon, människobarnet? Just idag, just nu..
Jo, det skall jag visa dig genom att nu fånga min Söndag, agera på de signaler min kropp gav mig imorse, på de löften min dotter och jag gav varandra innan vi somnade igår kväll.

Jag hoppas du följer med på resan, här på bloggen.. Det ligger en ny blogg om himlavalvet i pipeline, en om ett speciellt tarotkort, en om språk, ja, det saknas inte inspiration.

Då jag verkligen älskar champagne, den enda alkoholen som för tillfället verkar tilltala min kropp och själ, fastnade jag för den norska konstnärinnans ord:  
Då en dörr stängs, öppna en flaska champagne så kan ett fönster att öppnas så man tar sig vidare!" 
Andemeningen är fin, fira avslutet, våga vara i det och se sedan framåt.

Allt detta till trots, jag är trött på att tala om avslut, hjärtinnerligt trött och jag tror faktiskt vi är färdiga med det på en stund. Lite småduttande i hörnen är kvar men i det stora hela är planen också att nu prata om nystart och vårens inspiration.
Vintermånaderna är trots allt förbi nu, låt oss åka på ett kälke, en skjärtlapp, en soppåse eller vad du nu har lust till, in i den gryende våren och framtiden.
Whooppidddooooooooooooooooooooooooo...

Nu skall jag gå och sjunga, vart skall du hitta passionen i din Söndag?
Live with Passion & Blessed Be!
Namaste!