"Alltså... Jag fattar inte detta här. Den här vägen, just DEN HÄR vägen är det alltid strul med.
Killen som gick här i Lördags hade tom problem med att hitta in på området och antalet postlådor han klarade att pricka är typ 20%"
Han suckar, bläddrar en gång till, ser långt på mig och fortsätter:
"Jag klarar inte ens av att bråka på honom, en bra kille, gör det mesta riktigt bra men det här vägen.
Jag har själv kört den, flera gånger och man har känslan av att postlådorna flyttar sig, byter plats och färg inbördes och att folk där flyttar och flyttar in, utan att de hamnar på våra listor!"
Jag funderar en stund. Själv har jag sorterat post till just denna vägen flera gånger och jag har problem med att hitta den tom i sorteringen. Har blivit tvungen att skapa mig ett mantra, ett mantra som går: "G...bakken flyttar sig aldrig!" och då, vips, är den där den alltid är.
När dessa tankar flyter genom min hjärna, hinner munnen före och jag utbrister:
"AHA, en transit väg!"
Min chef tappar hakan, spärrar upp ögonen och sätter sig ner innan han frågar:
"Vaddå, "transitväg"?
Medges! Jag kände mig lite dum men har man sagt A får man säga B.
Jag förklarar om de två gångerna jag bott i en sk transit lägenhet. Det var min andliga lärare och mentor som myntade begreppet och det innebär att denna lägenhet har energierna av att vara en
tillfällig fristad för bostadslösa, folk på väg någon annanstans, olyckliga, snabbtänkta, ja, kort sagt, folk i transit.
Den andra av dessa två lägenheter köpte jag faktiskt med tanke att bli boende där en god stund.
Jag gillade området, behövde själs ro och så vidare men väl inne i lägenheten tappade jag lusten att göra något med den. Tankarna på att flytta kröp liksom ut ur väggarna och snart, väldigt snart var jag på väg därifrån mot mitt öde, mitt nästa steg. I transit.
Kanske är detta en transitväg?
Knappt har jag hunnit uttrycka orden förrän jag upptäcker att vi samlat en liten åhörarskara och när jag nu tystnat tar en av "de gamla" över. Han berättar om en annan väg, en väg som är precis såsom G..bakken där han själv brukade gå under många år och aldrig kände igen sig.
Det fanns gånger då han var tvungen att kolla skyltarna för att veta att han var på rätt väg och det sker INTE för en postman med inbyggd GPS.
Åtskilliga är de historierna om folk som inte får in post på dessa vägar, själv sorterade jag in post från i Lördags idag till just den vägen. Post som aldrig hittade fram då den relativt garvade och kunniga postmannen helt enkelt bara inte hittade fram.
Vad tänker de som bor där? Vet de om det? Vad känner de?Personligen får jag lust att undersöka sådana här saker vidare.
Detta är verkligen något för typ program i stil med "Andarnas makt" eller så åker jag bara ut och försöker själv. Bara för kul..
Tankarna fortsätter - att allt är energi, det vet vi ju så om det finns "transitlägenheter" och "transitvägar" eller i vart fall i våra funderingar. Vad mer finns det?
Vad kan folk uppfatta och känna?
Vad upprepar sig gång på gång på vissa områden och vem ser mönstren? Och ännu mera intressant - vad kan bryta dem? Om de nu skall brytas.
Jag vet inte om jag har rätt!
Men var enig om att det är rätt lustigt, att en viss väg kan skapa såpass mycket förvirring för alla som tar sig in där för att göra ett jobb i form av att hitta rätt postlåda och rätt familj.
Det gamla roliga uttrycket "DU vet jag känner din postlåda!" dyker osökt upp i mitt medvetande här.
Vem känner postlådan här?
Energier är min passion, som du märker, och jag älskar att de infiltrerar vårt liv överallt.
I allt och ingenting.
Har du funderat över och levt i din passion idag? Förhoppningsvis har du flera, balans är också en nyckel. Men tills vidare...
Live with passion &Blessed Be!
Namaste!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar