Nya verktyg i annan verktygslåda.

Idag känner jag för att skrika och ryta lite, morra på allt det som är helt tokigt (från min ståndpunkt) men jag har inte tid med energislöseriet.
Fick helt enkelt ta mig i kragen imorse igen och inse:
"What other people think of me is none of my business!" 
Precis som det är för "dem", det jag tänker om dem har ingen betydelse, energislöseri och där föll den tanken och handlingen på sin egen omöjlighet.

Nymånen för mig var som en hästspark där det känns som mest, kanske i ändalykten, kanske på smalbenet men hursomhelst, dess effekt har ännu inte klingat av och idag är jag dödstrött.
Bidrar till svårigheterna att se klart och samtidigt, skydda min sårbarhet och då börjar de ostyriga tankarna ge sig iväg, till vad andra tycker, till vad jag "borde säga", borde fixa, borde får dem att förstå...  Bäst då att ge mitt "mind" något att sysselsätta sig med som är vettigare, något som man kan mäta efteråt och som ger en god känsla i magen.

Vi lever i en turbulent tid, det är mycket som sker NU och vågskålarna mäts ordentligt -
vart skall vi?  Valet i USA, om bara några få dagar, kommer att ge oss en indikator.
Tror du inte att du påverkas? Såklart, gör du det!
Ett missnöjesval eller ett val av/till "corporate America"? Samtidigt som individen och dess uttryck får större och större behov av utrymme?
Kan detta gå ihop?

Det måste gå ihop och det gör det...
När striderna blossade som värst på Nord Irland tog en fredsmäklare med sig den engelske utrikesministern och åkte rakt in i elden.  Ingen trodde på fred då, ingen trodde på lugn.
Den gode ministern fick en enkel order av sin "mäklare" och det var det enda han upprepade som ett mantra under de kommande dagarna tills förhandlingarna var iland.
Han sa: "I'll listen! I'll listen for as long as it takes!"
Det är det vi måste göra i denna tiden, listen for as long as it takes! 
Tills vi förstår, tills vi ser någon möjlighet att använda våra individuella gåvor för allas goda. Alltså, få vara vårt unika själv och använda det och den resan börjar inom oss själva.

Dryga 15 år tidigare hade samma fredsmäklare suttit som konsulent i FN, konsulent för kvinnofrågor men det som skrämde henne mest var kapprustningen, det kalla kriget.
Hon var med i New York och demonstrerade för fred då nästan en miljon människor fyllde gatorna men nästa dag var det som om det aldrig hade hänt. Detta hade inte flyttat makthavarnas åsikter en endaste millimeter, inget skedde.
Efter en kort stunds funderande tog hon saken i egna händer, hon sa upp sig på stående fot, packade sina saker i en klassisk pappkartong och gick hem. Inte för att rulla tummar, inte för att sitta inaktiv.

Hon skrev ner namnet på de klokaste personer hon kände och så skapade hon, runt sitt köksbord och med sina sparpengar som medel, The Oxford Research group (ORG), vars första uppgift var att ta reda på varför dylika demonstrationer och folkets vilja inte når fram till makthavarna.
Vad de kom fram till?  Jo, eftersom ORG var en sk NGO (non-governmental organization) dvs icke statlig så kunde dess medlemmar närma sig topp politiker direkt och helt privat.
Detta visade sig göra skillnad! Få kan låta bli att bli berörda om det handlar om deras barn, deras barnbarn, deras moster, faster, granne eller någon annan när och kär...

På detta byggde Scilla Elworthy sitt inflytande, denna tillsynes enkla princip, och det har lett till att hon varit nominerad till Nobels fredspris tre gånger och hon har fått Niwano prisen 2003 för sitt arbete just med "The Oxford research group".
Men, det där är bara översta skrapet på hennes meritlista... Hon sitter i World Future Council tillika
International Task Force on Preventive Diplomacy. Scilla har varit med och lagt grunden för organisationen The Elders bl a som rådgivare åt Desmond Tutu, Richard Branson m fl.

Historierna fortsätter och fortsätter och jag får säkert anledning att komma tillbaka till denna magiska, starka kvinna som jag beundrar så mycket och ser fram emot att få ta vidare del i hennes arbete. Som en aktiv del, som en medspelare, inte som en bänknötare.

Mrs Elsworthy har energierna i sin hand och hon vet att bruka dem!
Hon har låtit sådana som mediterat i årtionden sitta under ett konferensrum där fredsförhandlingar har pågått, enligt "five stones principen" allt för att påverka utgången till det positiva. En gång fick hon USA's militär attaché att reagera. Han smög upp till henne och frågade försynt:
"Ursäkta, men något är galet med detta rummet. Vad är det?"
Hon svarade lugnt att rummet var från husets gamla del, det var från 1600-talet. Han skakade på huvudet och viskade igen:  "Det kommer upp från golvet!"
Hon skrattade då och skickade ner honom att samtala med de mediterande, vilket han också gjorde, och när han återkom sa han bara:  "Mrs Elsworthy, jag tror ni är galen men på ett bra sätt!"
Behöver jag påpeka att förhandlingarna var en succé?

Har du lust att läsa mer?  Vill du vara mera aktiv?
Kolla i två av Scillas skötebarn: www.peacedirect.org
Eller:  www.risingwomenrisingworld.com
Saknar du kvinnliga förebilder så finns det "The elders" kvinnliga råd (who we are) på den sistnämnda av dessa två sidor. 
Njut dem! Ta ett tag för det du brinner för!

Live with passion & as Always, Blessed you are!
Love & Joy.