tisdag 24 januari 2017

Stay true to your own "North Star"/ Nymåne i Vattumannen 28/1

Orden som återkommer när man lyssnar på duktiga astrologers diskussioner om år 2017 är:
Intensitet, Turbulens, Transformation, framsteg i utvecklingen som inte går gradvis utan skuttar framåt plötsligt, avsteg från kända mönster... Lägg denna känsla på minnet, den kan visa sig viktig.

Åren 2017 - 2020/2022 har jag nämnt förut som en tid av stora "strukturella" omvälvningar i världen och den informationen kommer såklart från tolkningarna av kartorna inom astrologin.
Vi lämnar en gammal era, kliver in i en helt ny och transit perioden mellan dessa två ytterligheterna är nu igång.

Det kommer att innebära polariseringar mellan grupper, speciellt nu i början men det är otroligt viktigt att var och en jobbar med att behålla sin egen "tonart", sin individuella energi frekvens.
Grupper, känsla av samhörighet är bra, till en gräns, sen suddas individen ut och detta behöver vi förhindra.   Varför tar jag då upp detta just nu?  Jo, det har med den ankommande nymånen att göra!

Nymånen infaller den 28/1 kl 01:06 på morgonen, 8 grader in i Vattumannens tecken.
8 grader i en sk fixed sign är en kritisk, stark grad (har vi haft något annat de senaste året?)
Vattumannens styrare är Uranus och detta blir extra viktigt nu då vi har denna pågående Jupiter-Uranus oppositionen. (se förra fullmåne bloggen, kallas allmänt för "Power of the people").

Se i din karta, i vilket hus faller denna nymåne?
Och medan du har kartan ute, kolla också om du har något mellan 4-12 grader i de sk fixed signs, Vattumannen, Oxen, Lejonet och Skorpionen. Även dessa aktiveras extra under nymånen.
Bara några timmar efter nymånen går också Mars in i Väduren, vilket innebär att energi och framåtanda (läs DRIVE) kommer att "drabba" det hus där du har "din Aries".  Så, kartan är viktig!

Vattumannen är ett lufttecken och anses allmänt som "lite svårtolkat" eftersom så mycket handlar om "det unika", "det egna", "det oförutsägbara" MEN det är bara en del av det.
Vattumannen är/vill gärna vara altruistisk och detta är alltid fördelaktigt när man har att göra med Vattumannens energi, var gärna unik men se till at det gagnar andra (det du gör).
Många uppfinnare, världsförbättrare har någon "stark" planet eller spänningsaspekt till detta tecken eller Uranus, plötsligt uppvaknande, insikter, klarhet osv.

En annan särdrag hos Vattumannen är "han" blir aldrig nöjd, kan faktiskt gå så långt att han är "kontant missnöjd" men detta beror enbart på en sak, han kan aldrig bli tillfredsställd, det blir aldrig nog, aldrig färdigt osv.

Så, denna måne kommer att handla mycket om "walk your talk", var dig själv (även om det alltid fungerar) och använd dina verktyg/egenskaper till allas goda.
Vi har fortfarande ett helt gäng med planeter i Fiskarnas tecken (Chiron, South node, Venus, Mars och Neptunus) och detta handlar också den allomfattande kärleken, helheten kollektivet mer än individen.
Mars sticker dock strax in i Väduren men vid själva nymånen står den i de sista starka graderna av Fiskarna, själva essensen av Fiskarnas tecken.
Chiron ligger också på de allra sista graderna, en till indikation på slutet av en era/starten av en ny. Gamla sår läks, en ny, kraftfullare tid tar vid.

Saturnus och Venus skapar en kvadratur (spänning) till varandra och denna kan ge känslor av att det är "lite för trångt", lite tungt och alltför många val. Nymånen ger oss känsla av att allt är möjligt, allt kan ändras närsomhelst och tycker man om kontroll och ogillar förändring, tja, då kan detta skapa obehag.

Vi kommer förhoppningsvis alla att mötas av känslan av "det nya", fräscht, nytt HOPP.
Men förvänta dig också en liten dragkamp mellan känslan av att vilja dra dig lite undan/jobba på din uppkoppling till kraften och den drivande ryckande känsla som uppkommer i önskan om att agera och agera NU.
Uranus kommer att befinna sig i de starka graderna av Väduren helt till Maj 2018 och därför känner vi så mycket av denna planet under de kommande året.

Sabian symbolen för denna nymåne är "A flag is seen turning into an Eagle". 
Tolkningen är att detta handlar om ett spirituellt "lyft" uppåt, ett bättre perspektiv, se en större helhet och fokus bör ligga på observerande, bön, inre arbete mer än agerande.
Skall man ändå agera i någon form bör det sålunda vara med detta perspektiv och allas goda i tanken, ALLAS!

Den Uranus energi vill gärna väcka det som "tappat gnistan", stagnerat, så vart i ditt liv har detta skett? Vilken del vill du ha en nytändning i?
Vad säger kartan?

Ställ dig själv en lite annorlunda fråga denna nymåne.. Säg "WHY NOT.." och fyll sen på med det du vill.  Why not stay? Why not try? Why not go? Why not change... 
Har du inget vettigt att svara på dina frågor, pröva då. Frågar någon varför så svara som tonåringen:
"Just because I can!"  😀
Denna typiska Uranus energi kan faktiskt ge dig helt nya vinklar och insikter.
Var redo att förändras detta året!

Men du... Glöm inte att njuta livet också. Livet är inte bara arbete och promenad på törnen..
Det är en dans på rosor också.
Live with Passion & as always, Blessed you are!
Love & curiosity,  Maud









fredag 20 januari 2017

Ikväll.

Ikväll är vi alla ute på öppna havet...
Vare sig vi erkänner det eller icke.
Det är den kvällen när väderrapporten har sagt att allt är lugnt, att det är fint segelväder och klart föröver men hur man än tittar så visar himlens tecken sig på samma sätt.
Det drar ihop sig till ett sjuhelvetes väder och ingen nödhamn är i sikte.


Det är då man gör det man måste, ringer in sin sjörapport med koordinater (kanske någon kan söka efter en?), binder fast allt som sitter löst, plockar fram regnkläder, klär sig noggrant, fyller på med mat och dricka och så... Så återstår bara en sak, att be, fokusera på ljuset och ha tillit, både till sig själv och andra..

Det är så jag ser på detta just nu... De stora svängningarnas år har börjat, det blir åka av, den saken är klar. Men minns och ta med dig, andevärlden har LOVAT att när det ser som mörkast ut, ja, då tippar det över och ordnar sig. Det är alltid mörkast före gryningen säger det gamla ordspråket.

Usch och uschiliusch, vad jag hatar detta! Att vara oväderskärring, att vara den som ser djupt i tidens väv och ser det som komma skall.   Hatar att skriva om detta men mitt i allt detta hyser jag en förhoppning, en förhoppning om att resurser i form av människor kommer att tillvaratas bättre.
Att de fantastiska ljusarbetare jag känner och vet om får komma sig på banan igen, känna sig nyttiga, känna sin plats på jorden (såsom i himlen).

Vi kommer till en tid där det inte längre är tillräckligt att "bara tro", vi måste veta och vi måste hålla fast, hålla fast vid vår inre puls, den strömmande, levande energi som vi alla är en del av.
Dessutom på vårt eget sätt. Ingen lätt uppgift men jag tror vi är redo.. To your stations.
Approaching storm, coming in fast.




Dela det ni kan och fyll på med ljuset och för Guds skull, dras inte med i negativiteten.
Denna situationen har uppkommit ur många människors önskan om en förändring, synd bara att den  inte riktades bättre och att det därför måste ske på detta vanvettiga sätt.

Elizabeth Gilbert påminde oss idag, i dagens blogg (se Facebook eller Instagram) med frågan:
"Vem vore Harry Potter utan Voldemoor?"
"Vem vore Gandhi utan den Engelska kolonial makten?"
"Vem vore Martin Luther King utan amerikansk rasism?" osv. 
Nya tider kommer att föda nya hjältar och nya system och förhoppningsvis, ett helt nytt sätt.

Jag skulle ljuga om jag inte sa att jag känner rädsla, för den är tydligt närvarande, med sin kalla andedräkt i min nacke. Men jag är också mer fokuserad och klarsynt än på länge.
Det är dags nu.

Guds fred önskar jag er, älskade vänner. Må ni omslutas denna helg av alla goda krafter och må ert ljus lysa starkt.  Jag har tron på att vi alla är sammanlänkande i energin både dåtid, nutid och framtid så låt oss jobba för att förstora ljuset, kärleken och det vi tror på.

Live with Passion & as always, Blessed you are!
Love and Light,  M


onsdag 18 januari 2017

Gammal skåpmat men Make it count!

"Väskan var packad och huvudet var fullt
Jag reste en morgon för spänningens skull
Iväg - och allting i världen var nytt
Jag såg mig i spegeln och såg någon annan

En flaska whiskey och enkel biljett
På väg till den vackraste kvinna jag sett
Idag - imorgon kan livet va' slut
Åk men's du kan, innan tåget har stannat.
.."
                                                                    "Förlorad igen av Niclas Strömstedt"

Har du en sk" bucket list"?  Har du återkommande funderingar som rör dina drömmar?
Vad du skall göra... manana, imorgon? När du kan... När du får råd...
Har du också tänkt på att när något verkligen blir akut såsom t ex ett djur måste till veterinären, en sko går sönder i en söm eller man biter av en tand, tja, då löser man alltid problemet.
Alltid! På något sätt... Men en del av det vi har lust att pröva blir stående i garderoben (eller på vår bucket list) ibland i många år.

Förändrar det något om jag skulle se in i din framtid och berätta att om tre dagar så är det omöjligt för dig att genomföra en speciell önskan på din lista? Just den du skjutit upp gång på gång på gång... "Nästa sommar så skall jag..."
Och nu, nu kommer det allra, allra sista tåget in på stationen, imorgon, i övermorgon... Skall du med?
Faktum är, livet är så, precis så! 
Du vet aldrig när sista tåget kommer in på stationen, det står inte på, det går inte att sia om och även om du "vet" att du inte skall dö imorgon så kan situationen förändras på ett ögonblick. Bara så...vips.


Jag har förmånen att få vara besökare i "dödens förgårdar"och tacksamt lyssnar jag till vad man samtalar om när man vet att tiden har runnit ut eller i vart fall är nära att rinna ut.
De flesta vill tala om det som har fyllt deras hjärtan, om det bästa de vet, om det som ger ögonen glans och liv. Vi håller oss där, länge, vi badar och marinerar i det. De delar och jag ser bilderna, känner värmen och livet.

Men då och då, här och var i historien kommer vi till punkten "när det inte fungerade längre", när de inte längre kunde genomföra, gör, vara i det som gav dem mest passion. Ibland kom det abrupt, från ena dagen till den andra, ibland smög det sig på. Resan blev då lång och full av uppfinningsrika strapatser innan man till slut blev tvungen att inse, det går inte längre. 
Kapitlet avslutat, boken stängd och så, ja, så konstaterar de att de i vart fall upplevt sin glädje, sin passion, sitt livs elixir och vi går tillbaka till det positiva, till det omtyckta, till "påfyllet".

Tyvärr blir det ibland så att vi kommer till "det som inte blev" och det är först då det blir smärtsamt.
Då kan man smittas av både sorgen, ångern och funderingarna och det är minst sagt, den tristaste delen av allt.  Ju flera sådana situationer, drömmar, tankar en människa verkar komma på, desto mindre når ljuset och energin ögonen. Finns det något, något alls, som jag vet är positivt för dem, ja, då drar jag dem tillbaka dit.
Fylla, fylla, istället för tömma, tömma... Ty, dessa tankar tömmer och i deras läge finns det inget eller lite att göra och det som kan göras, det gör vi eller prövar i vart fall. 

Själv tänker jag nästan dagligen att jag är glad åt mina inre bilder, min förmåga att resa inåt och via meditation ta mig till platser, känslor och dimensioner som fyller mig. Detta kommer jag att kunna ägna mig åt om dagen skulle komma när jag inte kan göra något annat.
Men fram tills dess då..?  Vad är viktigt?  Har jag verkligen tid (och lust) att fokusera på något annat än det som fyller mig och ger mening?
Svaret på den frågan blir oftare och oftare nej och det blir lättare och lättare att välja bort.
Låt snöbollen rulla.  Låt hjärtats röst få tala.


Kvinnans hand i min, trötta anletsdrag men klara medvetna ögon blickade djupt ner i min själ då hon sa: "Här får vi alla vara precis såsom vi är... Och djupt därinne är vi alltid, till stora delar, den samma. Det är bara skalet som skrumpnar bort. Kvar är det vi gjorde, det vi sa, det vi påverkade och det vi var!"

Det rörde mig! Det rörde de dagarna jag vet att jag fortfarande har en 18 åring inom mig, och en 5 åring, och en 30 åring, allt i ett...
Så, Carpe diem! PÅ ditt sätt. Och som militären lite ofint brukar säga: Make it count! 

Eller som jag brukar säga:
Live with Passion & as always, Blessed you are! 
Love & JOY,  M 

 












söndag 15 januari 2017

Barn är ett folk..

Fredag morgon, mörkt, kallt, is överallt men ingen snö...
Ungar på väg till skolan, reflexvästar, skrapet av skor, tunga väskor med skridskor i.
Jag har precis kramat min dotter utanför skoldörren, lovat att hämta henne vid skolslut, hört klockan ringa och nu glider jag fram på gångvägen i mina egna tankar...
Har redan gått in i dagens uppgifter, vart jag skall, vad skall hända. Det är då det sker..

Någon drar mig i armen, jag ser ner, rakt ner i ett par mjuka gröna ögon, röda kinder, en luva neddragen så långt det går och allt detta tillhör en liten kille på ca 7 år, en kille jag aldrig sett.
Han ser på mig en halv sekund och så säger han:
"Kan man få en kos?"  Som om det vore den självklaraste saken i världen att fråga en okänd kvinna om detta denna tidiga morgon i Januari. Men av någon anledning svarar jag utan att tvekan:
"Selvfølgelig,  kan man det!" 
 Jag böjer mig ner, vi kramas länge och varmt. Jag klappar en kall kind och han ler och skyndar vidare in på skolan.. Hela dagen följer han med mig. Vad fick honom att fråga?

Just nu är jag så trött på vuxna som glömmer att barn är själar, som glömmer att barn är framtiden.
Vi som är vuxna idag vi var framtiden, för 50 år sedan, för 40 år sedan, för 30 år sedan... Idag får vi vara glada om vi får vara med, med när de kloka själar som bebor barnen av idag omformar den världen som vi skall kalla "vår framtid".
Stäng pajhålet en stund och LYSSNA! Lyssna till vad de har att säga. Behandla dem med respekt.
Fråga och lyssna efter svaret.

Från höger och vänster hör jag om barn som får höra att de inte passar in i sina föräldrars mallar, i förutbestämda ordningar och regler... I en värld de inte fattar något av.
Passa dig så det inte är just det barnet som ser ner på dig när du ligger där i din säng på sjukhemmet och säger: "Vad är det du säger? Klara du inte av det själv? Vad du är värdelös!"

Jag brukar inte ta in andras texter så ofta här på bloggen men idag lade den fantastiska Elizabeth Gilbert ut denna text på sina sidor. Den träffade så härligt bra, smack, mitt i hjärtat så jag delar den här och skriver: AMEN TO THAT! under den texten. Enjoy!

Dear Ones:
Are you a loser? 
Do you cry too often?
Are you too angry?
Are you too lazy?
Are you a total shit-show, a fuck-up, a weirdo, and a waste of space? 
Are you too demanding? 
Are you overly sensitive?
Do you take too much attention away from everyone else?
Are you too needy? 
Are you greedy and stupid and fat and horrible?
Can you NEVER LEARN?
Are you a disruption machine? 
Are you helpless and hopeless?
Do you exhaust everyone around you?
Do you exhaust yourself?
Are you full of shame?
Are you wrong, wrong, wrong...all wrong?
In short: Are you a problem child?
Hi, I'm Liz Gilbert, and I'm here today to offer you one simple message:
YOU ARE NOT A PROBLEM CHILD.
No, child. You are not a problem. You really aren't. Nobody is a problem child in the eyes of true love — and by "true love" I mean TRUE LOVE. I mean: God love. I mean: Creation Love. I mean: Infinite Love.
I don't care about the terrible story you've been telling yourself about yourself. I don't care what horrible stories your family telle you about yourself. I don't care what dreadful stories you hear every single day about yourself.
All I know is this: YOU ARE NOT A PROBLEM CHILD.
But you ARE a child. You are a child of God. Born innocent. Innocent ever since the day of your birth, too Worthy of love. Deserving of grace. Enveloped in absolute sacredness. Holy-holy-holy from head-to-toe. So holy, it's RIDICULOUS. Divine. A miracle.
I can't prove it, but I know it. So I don't have to prove it. I just have to tell you: YOU ARE NOT A PROBLEM CHILD.
Your only problem, child, is that you believe you're a problem child.
In fact, you are a piece of magnificene.
You are not a problem.
OK, I gotta go now.
I'm not gonna argue with you about this anymore today.
Everything loves you!
The end.
ONWARD,
LG

Live with Passion & as always, Blessed you are. 
Love, M










tisdag 10 januari 2017

Wolf Moon - Fullmånen i Kräftan 12/1-2017..

En riktigt berg och dalbana har börjat, ja, detta trots att Merkurius nu äntligen har vänt och vandrar framåt igen (i Skyttens tecken, just nu, snart i Stenbocken igen).
Har du fått en dörr i ansiktet idag? Har någon varit riktigt ohövlig? Eller kanske tom snäst åt dig?  Tja, sätt på dig säkerhetsbältet och vänd dig inåt, ta hand om dig och dina energier.

Skall vi ta oss en titt då?
Vid denna måne, inträffar detta sk "Cardinal cross" och det som pågår här i början av det märkliga året 1, dvs året 2017 inom nummerologin (2+0+1+7= 10=1).

Men först, kära läsare, det finns ALLTID mer att säga när man ser på "kosmiskt väder", man kan alltid dra in fler aktörer om man vill, lägga det på olika nivåer och till sist, din personliga karta är alltid viktigast.  Så, fram med den..

Se ett kors framför dig, i den ena änden av den horisontala linjen har du fullmånen i Kräftans tecken. Den infaller den 12 Januari kl 12. 33 på 22 grader (27 min) in i tecknet.
Denna måne får redan här lite extra kraft eftersom månen är kräftans styrare och kommer till sin rätt/styrka i detta tecknet.

Kräftan handlar om närande, säkerhet och framförallt då, känslomässig säkerhet. Månen i kräftan vill veta att och vart den är säker/närd osv.
Har du områden du känner dig oälskad, otrygg, inte kommer till din rätt osv, ja, då kommer månen att skina rakt ner på detta och det blir fullt synligt för dig.  MEN se också efter i vilket hus detta infaller så du vet vilket område av livet  som kommer att påverkas mest.

Så, detta kommer att handla om att "se över alla hål i väven" gällande personlig säkerhet, närande, trygghet, kärlek, och hur du tar hand om dig själv. Gör detta till din prioritet under denna veckan.
Jag talar då om "extreme self-care".

Vid fullmånen står alltid Solen i tecknet mittemot, i detta fallet Stenbocken, och denna gången flankeras den även av Pluto, som är tillräckligt nära för att räknas in.
Detta handlar om hur "din plats i världen", vad har du för planer? Hur kan du stå ut? Hävda dig..
Typ "vilken femårsplan har du för dina framtida avancemang inom just ditt yrke?"

** Dessa två är den "mera grundade" delen av energierna som rumsterar runt i eten nu. (Vatten - Jord)
Kom ihåg vid dessa typer av kors sker en polarisering, vi kan hamna i det vi är stolta över MEN vi kan också fastna i våra skuggsidor, visa upp dem. Medvetenheten höjs, antingen om det vi saknar eller det vi har tillräckligt av(är stolta över).  Återkommer till detta lite längre ner...

Så, på den vertikala har du Jupiter ( I Vågens tecken) på den ena sidan, Uranus (I Vädurens tecken) på den andra sidan.  (Luft - Eld).
Denna aspekt kallas av många astrologer för "Thank The Lord" aspekten eftersom den kan ändra ditt öde på en sekund.

Jupiter ligger i Vågens tecken helt fram till i slutet av detta året och som vi nämnt handlar detta i det stora hela om relationer. Så, dessa är på "tapeten hela året" men aktiveras extra under storkorset och fullmånen... I vilket hus vandrar Jupiter fram hos dig? Ta dig en titt på det.

Uranus är den stora uppväckaren, den som skakar oss ur vår slummer och ställer frågan:
"Vem har du gett din inre kraft till? Har du behållit den själv eller gett den till någon?"
 Uranus i sig själv är innovativ, egensinnig, fritänkande och det finns inte en "box att tänka innanför" så långt ögat når och detta förstärks av att den nu vandrar direkt genom Väduren.
Väduren handlar om jaget, individualisten.. Så dessa två stärker då varandra..

Ser man på kombinationen Jupiter - Uranus, ja, då kan man lugnt sagt säga:
Förvänta dig att din syn på olika relationer förändras och kanske tom över natten.  Uranus gillar tvära kast och snabba puckar.

Denna spänning "ligger i" från och till under hela detta året, aktiveras mer ibland, somnar av lite, för att så ta fart igen... Det gör att vi är inne i ett år av "Berg och dalbana känsla", det vänder riktigt, riktigt fort.
Samma gäller möjligheter och "tillfälliga öppningar", de dyker upp ur det blå och din enda chans är att kasta dig på dem i ögonblicket, ty sen är de, på typiskt Uranus-vis borta för alltid.
Försök därför att vara "född redo"under denna perioden och personligen skulle jag undvika att låsa mig i sten (eller inom boxen) gällande något som helst under detta året. Det kan hända att man har  "fel" i nästa andetag.

Det kanske mest positiva med detta är att detta ÄR det året då du kan lämna det gamla bakom dig om du verkligen vill!! Mer, bättre och snabbare än vid något annat årsskifte.
Låt INTE det gamla definiera dig detta året! Se inte tillbaka om du har önskan att skapa något nytt, skapa från den energi som finns i nuet och ignorera erfarenheter och andras kunskap.

Det viktiga här blir att "hitta din egen röst", ditt sätt att framföra din livsuppgift på.
Världen kommer att behöva och "vilja höra" allas unika bidrag framöver, det blir en del av den nya världen.  Följ din inre beacon mer än någonsin, vänd ett blint öga och ett dövt öra till världens kommentarer och klagosånger.


Det är bara du som har din individuella astrologiska karta. Du valde den innan du kom ner hit tillsammans med dina guider och rådet och kartan är dina samlade erfarenheter från tidigare liv.
Vill du känna dina tidigare liv? Lär känna ditt birth-chart (födslo horoskop).
Som Edgard Casey sa: " You are now the sum total of all you have ever been"
Använd därför denna fullmåne till att koppla upp dig till ditt inre "Cosmic Child", Kräftan är bäraren av moder/barn aspekten i zodiaken och sålunda även vårt inre barn/Cosmic child.
Även Venus & Neptunus i Fiskarna påminner oss under denna tiden om vilka vi är, eviga själar, odödliga och barn av "Prime creator" (Kraften, Gud, källan.. Fyll i ditt favoritord!
Vi är på väg från den tredje till den femte dimensionen och den resan påbörjas under detta år.

Medan allt detta ovanstående pågår i det "kosmiska vädret "så har vi också Venus, Mars, Neptunus, Chiron och en av noderna i Fiskarnas tecken. Fiskarna är, som de flesta vet, vattentecken och tillsamman med denna "vattniga" fullmåne, tja, så finns det risk att vi drunknar i känslor, gamla otvättade bykar och emotioner av all sorter.

Så, du.. GÖR INGET LIVSAVGÖRANDE under denna fullmåne!
Sitt i dina känslor, var med dem, fundera, marinera men vad du än gör, VÄNTA!
Det "regnar" så mycket gammal skåpmat därute nu att du omöjligt kan se klart.
Beslut kan du ta till helgen eller efter helgen då månen klingat av och mera stabilitet råder igen.

Ja, det är mycket på himlen, det händer mycket i världen..
Så mycket att jag inte får ut denna bloggen förrän den 10/1 (många ettor där igen) men jag hoppas du överlevt starten på veckan. Många härliga AHA- upplevelser önskar jag dig och MOD att TÅLA.

Live with passion & as always, BLESSED YOU ARE!
Love, Joy and STRENGHT, Maud.


  



onsdag 4 januari 2017

Ängla pulver i den magiska tiden.

Helgdagarna är över, i vart fall här i Norge och barnen är tillbaka i skolan.
Den magiska "holiday season" har kommit och gått, har magin landat hos dig?
Har den petat på dig med sitt milda pekfinger?  Har du känt hur Tingelings änglapulver liksom gnistrat till i luften?

Det slog mig (igen) några dagar för jul vilken otroligt magisk plats detta universum är, hur många trådar som vävs samman, hur mycket information som landar hos oss människor, för att sedan resa vidare... Vi, människor, vi är som membran sa en känd författare häromdagen, information strömmar ut och in genom oss hela tiden. Det handlar oftast bara om att dyka upp, att vara närvarande och att gripa tillfället i flykten innan det "rinner vidare" till nästa och nästa.

Själv har jag fått så många bevis på att vi "överlever döden" att jag någon gång skall lista dem alla i något dokument, jag har varit med om magiska upplevelser på det planet och jag vet att djuren går samma väg. De har också en vandrande själ, en själ som utvecklas och reser, som känner och tar in.

Min far oroade sig mycket för sin "övergång till den andra sidan", som icke troende var det för honom en skrämmande tanke.
Med en av sina sista kaffekoppar i handen dristade han sig att fråga mig vad jag trodde, vad jag ansåg och vi fick möjlighet att toucha ett ämne som dittills varit svårt för oss bägge. Hans värld, min värld.
Jag berättade vad jag trodde, jag beskrev mina bilder och avslutade det hela med att säga:
"Jag tror inte att själva transiten är svårare än att åka hiss. In i hissen, en våning upp och så.. vips, du är där!"
 En stund senare tillade jag något om att han skulle gå frivilligt när det var dags, inte streta emot, inte spänna sig..

Några månader senare sa en medial bekant att hon hade en man på besök hos sig och han envisades med att säga samma sak hela tiden men hon förstod inte.  Till slut sa hon:
"Han säger att han vill du skall veta, det var som att åka hiss" 
Det kom en del budskap efter det också men detta var nyckeln... En liten mening formulerad i mitt i en historia, för att ge tröst, och så, vips, den fylls med ängladamm och blir till en bro mellan världar.

James Van Praagh berättar i sin fina bok "Adventures of the Soul" att hans nära väninna, den duktiga coachen Debbie Ford kom till honom efter sin transit och en av de första saker hon sa var:
"Oh, my. It was so easy!"   Det hon syftade till var, såklart, själva transiten.
Jag log när jag läste det, hennes sätt att beskriva resan i hissen på.

Ängladamm och magi behöver inte bara handla om döden, faktum är att det nästan alltid handlar om livet, om flytet, om närvaron och om det faktum att vi alla är vandrande energi.
Det är härligt när det kommer med pukor och trumpeter men små kittlingar kan vara nog så goda...

Strax innan jul var det dags att skaffa gran.
Detta är en irriterande tillställning för någon som är uppvuxen på landet, med skogen runt knuten och där man finner en gran någonstans på hösten, kollar till den några gånger innan man slutligen beväpnad med en yxa hugger ner den själv.
Här i "stan" funkar det inte så... Här köper man sin gran hos en tillrest handlare och priserna är minst sagt, hmm, saltade ibland. (tycker i vart fall jag som anser att gran är gratis).

Barnen och jag valde en passande gran hos handlaren, ställde oss i kö och framför oss stod en pappa och hans son. De hade tagit en lite större, lite finare, lite bredare gran än oss och när de kom fram gav handlaren sitt pris:  900 nok. 
Fadern fiskade fram kreditkortet men handlaren skakade på huvudet, tar inte kort, du får gå till centrum, ta ut pengar, komma tillbaka. 
"Jag packar granen tills du kommer tillbaka" sa handlaren vant och de två begav sig av.

Vår tur.. 700 nok sa handlaren och då även jag hade kort blev proceduren exakt samma, iväg mot centrum medan granen blev packad in i sin plastliknande kondom.
Automaten vid centrum ger bara ut 200 kronors sedlar så jag tog ut 800 nok, vände på klacken på väg tillbaka då dottern drog mig i armen (och slickade sig om munnen):
"Titta, mamma, varma smultringar! Snälla..."  
Smultringar är något alla norrmän äter på vintern och till jul, det är en sorts varm munk som säljs ur små vagnar på gatan och skall ätas just så, varm och utomhus.

Ingen jul utan smultringar så, okej då...
50 kronor för 14 smultringar, special pris stod det på en lapp och jag föll till föga, jag hade ju en 100-lapp till övers. Mannen i vagnen tar nämligen också bara kontanter och jag har sällan kontanter i detta kortsamhälle. 700 till gran och en femtilapp kvar, samt 14 smultringar rikare satte jag kursen tillbaka emot granen.  

Det var då jag såg honom, mannen med de snälla ögonen, en jag aldrig sett förut. Han hade satt upp sin lilla pall mitt på parkeringen och där satt han nu, med sin mugg och tiggde till sitt uppehälle.
Jag famlade i fickan, fick upp femtilappen, tryckte den i koppen men i samma ögonblick nåddes jag av den isande vind som drog mellan bilar och hus. Kallt. Det är kallt på marken denna årstid.

Så, jag sträckte fram påsen med de varma smultringarna, han såg frågande på mig och jag nickade, varsågod, ta.. Han tog en, jag trugade och tillade: One for each hand! 
Hans leende sprang ut och han viskade: Thank you! God will repay you right away!  
Mina barn stelnade till, jag kände att jag träffades direkt av något osynligt men också, odefinierat, så var ögonblicket borta och vi fortsatte till vår gran.

Framme hos handlaren frågade jag: "Vet du vilken gran som är vilken nu då?" 
"Jajamänsan" svarade han kaxigt och gav mig min inplastade gran och jag lastade den i bilen för hemfärd.  Väl hemma åkte foten på, granen baxades in, riktades och så klippte jag upp plasten och lät den veckla ut sig...
Vi drog efter andan alla tre, det var inte vår gran. Det var den större, den bredare, den vackrare..
Vi hade fått den sk 900 kronors granen trots att den mannen hade varit där före oss och hämtat.
(undrar vad han tyckte när han kom hem..)

"Gud betalde dig direkt, han gav dig tillbaka 200 nok för en femtilapp plus 2 smultringar.
Bra byte!" konstaterade tonåringen nyktert.
Själv mindes jag tydligast känslan av att "bli träffade av det osynliga".
Behöver jag tillägga att det är den vackraste gran jag någonsin haft, att den inte barrat ett dugg och att den står sig lika fin fortfarande? Nej, tänkte väl det!

Live with passion & as always, Blessed you are! 
Love and JOY,  M