En liten indian..

Dansande räven. Han-som-håller-vinden.
Leende hjorten. Sitting Bull. Dansa-med-vargar.
Indianer genom tiderna har haft vackra namn, namn kopplade till något som är dem, något som pratar om deras karaktär, deras kännetecken.

Jag tittar ner på min dotter där hon girigt äter av bröstet, längtan och kärleken i hennes ögon. Bröstet är både näring och kärlek men hon gör det med sin lilla näve knuten, strax under hakan visar hon sin hand. Hon är ett litet powerpack!
Alla barn är starka, tåliga annars skulle de inte ha landat här men hon är på "uppdrag" den här bruden.. Det är jag säker på.
När jag ser henne far det genom mitt huvud "Hon-som-äter-med-knuten-näve" eller "Selma-äter-med knuten-näve".

Jag vet inte heller varför hon skall heta Linnea, det var liksom självklart. Namn även hos oss bär mening. Selma, en kärleksförklaring till flera starka kvinnor. Kommer från Shelma, keltiska som betyder vacker utsikt.
Men Linnea verkar komma "som ur det blå".. Jag vet bara att det passar! Att det är hon, att namnet är hennes.
Inom Aura-Soman och nummerologin räknar vi också på namnens energibetydelse, allt bär ju en energi, även namn. Men i detta fallet räknade jag inte innan vi namngav henne.
Vi namngav henne först och räknade sedan.. Intressant resultat!

Nu har hon somnat.. "Vår lilla indian", denna gång med händerna över huvudet, så vidöppen, så sårbar som bara ett barn kan vara. Gott att se!
Kanske är hon även "hon- som-sover-med- öppna-handen"? Vem vet?
Vi lär känna henne långsamt och den som lever får se.