I gatlampans sken ser jag dem dansa, årets första förföriska flingor, vackra, stora, perfekta i sin form singlar de ner och bildar mjukt och fluffigt dun runt mina fötter.
Såsom ett barn sträcker jag ut tungan, prövar fånga några av dem.
De landar på pannan, på näsan, de väter mina kinder och mitt hår, och till slut, landar en mjukt på tungan. Jag ler och låter mig förföras av ögonblicket... En av årets första dagar.
Vi är nu inne i den veckan, den jag talar om i inlägget "Årets sista dagar" och energierna är tunga.
Jag känner av "Pluto konjunkt Solen" till den grad att jag nästan inte vill släppa mina barn till skolan, helst vill jag bara att alla skall vara kvar, nära, nära, under min vinge, under mitt täcke.
Jag drömmer om rätt otäcka saker och lämnar jag sinnet åt sig själv så springer det iväg, mot tankar på olyckor och annat jäkelskap så nej, det tillåter jag inte. Men stämningen finns där.
Lyckliga ni som fortfarande har ledigt i Sverige, I Norge är arbetsveckorna redan igång och alla skolor öppnade idag.
Mitt sinne drar emot Nymånen, natt mellan Lördag och Söndag lättar det något,
det nya året kommer äntligen igång. Det känns skönt, tryggare..
Det knarrar lätt under skorna när jag långsamt beger mig hemåt, fångandes snöflingor med tungan... Ser nog rätt dumt ut men jag kan inte låta bli, kan ju inte leva normalt, det blir för tråkigt.
En vacker, helt unik flinga landar på min vante. Jag studerar den noga...
Tänk att födas för att glädja världen en stund, bara en liten stund med sin närvaro och så, smälta samma på någons varma hand, eller av solens strålar. Bli till något nytt, förändras...
Det är ju egentligen så det är för oss också, vi bara minns det inte till vardags, inte alltid, att vi också skall byta skepnad snart, om bara ett litet andetag.
Livet är blott ett andetag, själen är för evigt.
Allt ändras hela tiden, inget står still, allt är i process och förändring.
Ofta känns det som om "det händer ingenting, det händer ingenting och så, vips, händer allt med en gång!" Andra gånger, andra gånger är det bara VIPS, så är det över, done, settled.
En av mina favoritinspiratörer, Robert Holden, berättade idag i sitt nyhetsbrev om en familj som förra året, just vid denna tiden, förlorade sin son. Det otänkbara skedde. Ett vips.
Under detta senaste året har de slitit med att överleva, att fortsätta vara allt det han tyckte om, älskade och ville medan sorgen river i dem..
Till dem skrev Robert denna dikt och nu delar jag den med Er! Fånga dagen!
Skapa "vips" själv, när det är möjligt!
TAKE YOUR STAR WITH YOU
There’s a bright star out
in the sky tonight.
I don’t know its name.
I’m not sure I’ve seen
it before.
Certainly not this close,
if at all.
The big, dark cloud that
had soaked up the sky,
is being pulled apart into
little pieces.
There’s not much left of
it now.
Soon the bells will ring out
the old year,
A moment of silence will
bring the new year in.
And the year that is
happening now, won’t
ever happen again.
There’s only one thing left
to do before you go to
bed tonight.
Forgive the world, and
forgive it with all
your might.
Forgive the world.
Forgive everyone.
Forgive yourself.
For everything.
The world is done with this
year, and so are you.
The world has finished with
your past, if you have.
The stars, the planets and
the sun are moving into
position.
The birds, the trees, the
mountains and lakes,
are taking their places.
Do the same. Do it too.
The stage is being set for
a new beginning,
for you.
In the morning, this bright
star will be out of sight,
but not gone.
Take your star with you.
Give this new year your
blessing.
Let present happiness
guide you on.
Be sure to choose how you
will live your life now.
This is how to honour
your past and heal
your future.
LIVE WITH PASSION & AS ALWAYS; BLESSED YOU ARE!
LOVE.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar