Jag hade det på tungan, att upplysa vederbörande, om att Angel events och Fairy classes redan finns men jag har inte kommit för att predika eller pracka på.
Hur många tänker så i dagens samhälle? Att "compassion" är en "påhittad" känsla?
Ett sätt att vara som passar nunnor, munkar, präster och andra som har "tid att springa runt och vara heliga hela tiden", för att ta ett annat märkligt citat.
Slår man i mitt äldsta Engelska lexikon så hittar man som översättning till ordet "compassion", ordet "Ynk". Att vara compassionate innebar att ynka någon. I min värld ringer det att "tycka synd om någon", associerat till ordet ynklig och det har ingenting med compassion att göra.
I dagens ordlistor står flera synonymer på svenska som jag gärna vill väva samman och in i ordet "compassion" såsom medkänsla, barmhärtighet, förbarmande och medlidande (vilket i sig är gränsfall för mig).
Compassion, jag kommer att använda just det ordet, då jag inte känner till någon, för mig, fullvärdigt laddat svenskt ord. Compassion finns som bas i de flesta religioner(bara en nyans eller två skiljer den ena från den andra) och på grund av detta har den av många behandlats som ett "religiös fenomen". Den har lagts i samma skål religiösa ritualer, något som vissa utvalda, de som valt, utför vid vissa tidpunkter.
Men compassion är ett tillstånd och som sådant har den några generella grundelement och så har den, hos varje individ sin egen prägel, sitt personliga och individuella drag (det som du själv anser viktigt).
De fyra grundelementen hos "compassion" är:
a) Lidandet, smärtan, sorgen, kvalet... Att inse och verkligen på djupet ta in att vi alla har vår historia, vår ryggsäck, våra val och dess konsekvenser.
I detta ligger en djup insikt att om vi inte "bara kan anta" utan vi behöver mötas, ansikte mot ansikte, lyssna, vara närvarande och trots detta kanske vi inser hur vet lite vi vet om den andras resa. Ja, kanske snudd på ingenting faktikst. Men ändå, vi kan välja att vandra tillsammans.
b) Autenticitet (äkthet) - detta är en svår rackare! Livet är fullt av projektioner, rädslor, önskan om att ting var annorlunda och så vidare i långa rader. Att våga vara äkta är en svår nöt! Och, vad är äkta? ÄNDÅ eller kanske pga allt detta vet vi människor instinktivt när någon är äkta eller levererar äkta vara till oss.
c) Connection - kontakt, samband, sammanhang, släkt, uppkoppling mot varandra..
Detta är en del av människans evolution, både rent fysiskt (t ex hur vår cortex utvecklats) men även för stamen/klanens överlevnad... Vi har behövt kunna "känna in" när en klan medlem inte kunde genomföra sin uppgift pga sjukdom, känslor, dåliga förutsättningar eller liknande. Avsaknad av denna kunskap kunde sätta hela "stammen i fara" och därför har vi utvecklat detta "inre samspel med andra människor. Men connection har, såsom allt annat, en skuggsida också.
Låt oss komma tillbaka till detta senare.
d) Service. Ingen tanke utan agerande! En tanke som det inte ageras på "finns"egentligen inte i materian utan förblir en vag vibration i universums utkant. De lämnar oss orörda och kalla. När förståelse och intoning för ovanstående element(min uppräkning) och några till kommer till, ja, då kommer önskan om att agera som ett brev på posten... Om man kan... Om situationen tillåter.
Men alla kan göra något och det som får vattenhjulet att snurra är en ström av droppar, som tillsammans blir en stråle som rör hjulet.
Att hjärtat är "öppet" eller har öppnats är en förutsättning för service.
Universitetet i Wisconsin genomförde en studie på "Service till andra".
Man mätte olika typer av hormoner och substanser som vi vet är inblandade i välmående och ett långt liv, jodå, de är nästan detsamma hos gruppen. Så intervjuade man personerna om vad de tyckte om sin egen "livskvalité", därefter delas gruppen i två delar.
En kontrollgrupp som inte gjorde något annorlunda emot förr, medans den andra gruppen blev skickad att göra "samhällstjänst" dvs utföra en service på någon plats som de själva valt. (ett välgörenhetsprojekt som låg varm om deras hjärta).
Bara några timmar då och då men med regelbundenhet över lite längre tidsperiod, därefter mättes värdena igen.
Grupperna var nu delade på tre(!).
Kontrollgruppens mätvärden var densamma som vid förra mätningen, inom felmarginalen.
Testgruppens värden var mycket bättre, dvs de rapporterade om högre livskvalité, var mera nöjda och hade högre mätvärden. Med undantaget av några få. Varför?
Dessa "få" intervjuades vidare och anledningen stod rätt snart klar. Antingen hade de valt ett projekt att engagera sig i som någon annan rekommenderat, eller de hade hamnat på en plats där de inte kände sig nyttiga, eller kunde inte knyta an till programmet. Siffrorna talade sitt tydliga språk.
DETTA är vart "Compassion" är idag, på universitet, på forskningscenter, bland engagerade människor. Det är inte ett "religiöst koncept", inte heller någon "flummig ny-andlighet".
Men det har "fluffiga" kanter, som de flesta emotioner och koncept. Det kan missbrukas och förvrängas och användas för att slå någon i huvudet med, men vad kan inte det?
Det är upp till oss alla att ta in den kunskap som är viktig för oss och låta andra göra detsamma, i medkänslans anda.
Det finns hyllmeter, ja, faktiskt, hyll-mil av forskning på compassion och dess effekt i olika former.
De flesta universitet med inriktning på medicin, forskning på människor har en avdelning för detta och en av de mest kända är CCARE, Center for Compassion & Altruism research and education vid Standford Medical university. Något som ofta slår den "oinvigde" med häpnad.
Själv anmälde jag mig till konferensen av två huvudanledningar men de delade en gemensam nämnare. Jag anmälde mig pga människorna jag träffat, känner, respekterar och har blivit vän med som sitter i konferens kommitté och jag anmälde mig pga min fascination av vissa av föreläsarna och deras teman.
Vad var den gemensamma nämnaren? Jo, när jag umgås/ser/lyssnar till dessa människor känner jag mig alltid "mera hel", bekväm, uppskattad, lugn... De har något, något extra, något som man kan ta på och jag vet bara att jag "vill ha mer av vad de har" ty de får mig att må bra på flera olika sätt.
Om jag fann det? Om jag fick det?
Jag tror det! Följ med mig på denna resa genom flera bloggar... Ta reda på vad som egentligen hände "in the magic shop" och vad meningen med det är. Låt oss ta reda på varför alla känner sig så "lätta" i Dalai Lamas närvaro, eller i Demond Tutus...
Häng med!
Live with (com)passion & as always, blessed you are!
LOVE & JOY
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar