Just ikväll.

Just ikväll tänder jag ljusen på mitt bord, rökelsen, lägger fram stenarna, skålen med vatten.
Inbjuden är Nord, Syd, Öst och Väst, ÄrkeÄnglarna Michael, Raphael, Gabriel och Uriel. 
Fullmånen i Tvillingarnas tecken, avslutad måncirkel, revision och släpp. 

I min smaragdgröna klänning, med bälte, spänne av guld tar jag mig rättmätiga plats vid bordet. 
Tacksamheten sköljer över mig, jag har så otroligt mycket att vara tacksam för! 

Min kunskapsbägare är mer än överfull, jag vet hur man kan dela den, jag önskar dela den och samtidigt, jag vet numera skillnaden mellan "nice & kind". 
Ingen kan längre lura mig att vara nice... och jag ser igenom "niceness" när den erbjuds mig. 
Thanks but no thanks! 

Månen i Tvillingarna handlar om att tala klarspråk bland annat. 
Jag är alltid på rätt plats vid rätt tidpunkt, och även om det känns långt ibland är det det jag vilar i. 
Tack för den insikten. Tack för modet att tåla. 

Mitt i cirkeln står jag tillsammans med mina krigar prinsessor... 
Min egen klan. Alla behöver sin egen roll. 
Jag har min,  jag är ledsagaren, men också plattläggaren, kartläsaren och packåsnan, själarnas allt-i-allo. 
En dotter som bär klarhetens emblem, som har siarens öga men ändå fötterna djupt rotade i marken. 
Svävande änglalik i sin uppenbarelse men mycket döljer sig bakom fagra hägringar. Se upp! 
Inget är vad man tror i dessa tider.. 

En annan dotter, en själ från en annan tid, en mjuk kropp som på insidan är klädd med armeringsjärn. Inget eller ingen får henne att vika undan, head on, hon är en pragmatiker, ta det som det kommer, anpassa dig efter det som är eller... Ta fallskärmen ut. Henne kvittar det lika, hon har sin väg, framåt! På hennes sätt..
Ytterligare en dotter gör vår kvinnoklan balanserad, hon bär svärdet, klipper genom skitsnacket - tala klarspråk eller försvinn. Ögon som borrar djupt, som aldrig viker undan men som också kan förhandla, vrida och vända, skapa lösningar på en annan frekvens än problemet. 
I am blessed! I am sooo Blessed!  

Jag böjer mitt huvud i tacksamhet för mina tigrinnor, för den vibration som klanen bringar in i mitt liv. Tacksam för dem och i djupaste insikt om att deras själar valt att följa min väg, i vart fall från vägkors till vägkors. Inget är för evigt och det är okej med mig. 

Ikväll släpper vi det sista av det gamla skinnet. 
Ut i eten, in i elden, ner i jorden och bort med tidvattnet... 
Tkorset är aktiverat, allt kan hända och allt kommer att hända. Båtarna är här, vind i seglen! 
Tack universum, Tack för ikväll! 

Kära läsare, denna gången var bloggen mer för mig än för dig. Jag beklagar. 
Välkommen tillbaka snart igen, tingen faller på plats, bloggen blir densamma, ändå helt ny! 
Ha en strålande fullmåne, utnyttja den till max! Låt häxan i dig få plats. 

Live with passion & Do magick. 
As always, Blessed you are! 
Love.