Smärta.

En stor röd KNAPP...
Mitt i medvetandet. Den skriker ut sin närvaro till alla och envar -
SMÄRTA!

Ingen av oss gillar att vara sjuka, ingen av oss gillar att ha smärta men som med allt annat, det finns grader av allt.
"Jasså, du har en liten förkylning, du. Sluta oja dig, det går över!"
Eller så sägs inte det sista, det bara tänks... "Ingen-vet-hur-det-känns-när-en-riktig-kille-är-förkyld tänket."

När smärtan är någonting mera diffust, nåt man inte vet vad det är riktigt, ME, Fibromyalgi, andra typer av "stora, håriga och svåråtkomliga monster", då prövar vi och man att ignorera dem.
Vad skall man prata om liksom?!  Det finns ju inget att rekommendera, inget att peka på, inget sår att förbinda, krångligt, underligt och suspekt. Keep away, smile and ignore!

Stora, klara diagnoser. Här kan vi kosta på oss att dela våra "kärring råd", vi delar också frikostigt med oss av det vi läst på nätet och det bor en "mini onkolog" i alla och en var.
Cancer är, på gott och ont, var mans egendom och det personliga, den egna resan kan så lätt falla bort och sura miner visas när den sjuke "inte lyder order"

Sluta vara ett sånt "Askhole" och bara gör som jag säger! 
Ett "askhole" är någon som frågar, och frågar, och frågar och så ändå inte tar någonting till sig!

I "vanliga livet" kan det vara rätt slitsamt, är man sjuk är det ett normal tillstånd! Eller borde vara i vart fall, man kollar av allt som finns på radarn MEN man plockar inte upp allt!  
Många är de som lever med smärtor och krämpor hela tiden. Det finns lika många sätt att hantera det på som det finns individer och det är bra.

Som terapeut, som medmänniska funderar jag mycket på detta, vi är alla en del av varandra, alla en del av källan och ändå, olika.  Hur tar vi då vara på varandra? 
Vad kan vi göra för att lätta varandras bördor? Ta bort livets fartgupp eller i vart fall, göra dem lite mjukare?

Här är en av mina favorit personer, som bär sin sjukdom, som lever med den, i kärlek, i harmoni.
Möt Kriss Carr!  Ge henne 20 minuter av ditt liv och tänk sen efter.
 http://www.supersoul.tv/supersoul-sessions/kris-carr-how-to-live-a-crazy-sexy-life

Lennart Koskinen, en annan favorit, uttryckte en gång att meningen med livet är att inse att vi alla skall dö & lära oss leva med det.
Jag anser att Kriss Carr har kommit en bra bit på vägen i sånt fall!

Njut Supersoul & Ha ett fint slut på veckan.
Live with Passion & as always, Blessed you are!