Tågets ändstation!

"MEN... VET vad du VET!! Håll fast vid det du VET!"
Jag kände mig fullständigt naglad av ögonen, skrämd från vettet och min röst var inte min när jag svarade:
"Meen, jag är ingen läkare!"
"BULLSHIT! Femton år av erfarenhet, av detektivögon. VET vad du VET! Lita till skeendet!"

Mina ögon svämmade över av tårarna...
Universums trådar finns runt oss överallt. Ingenting existerar separat, allt är en del av alltet.
Jag VET det men jag har levt så djupt inne bland tvivlarna att jag tagit på mig delar av deras färger.
De som inte förstår när jag drar paralleller, som ser på mig med märkliga ögon när jag berättar om vad som kan kombineras och som drar på munnen åt att "jag ändrar mig hela tiden". Allt pga att vi inte förstår varandra.

"Vad händer om..." viskar Egot och så kommer någon av alla dessa fyrkantiga åsikter från en värld som enbart består av form och som slutar med döden.
My Sweet Go(o)d!

Jag ÄR inte en av dem. Kommer aldrig att bli.
Ett återkommande tema här i bloggen, har slitit med det länge..
Att vilja vara som de, vilja vara till lags. Människan - ett flockdjur!

Då kommer citatet från Betty Shine, via en bok:
"Du kan inte ta emot det som inte ges. 
Det utåtriktade flödet bestämmer flödet emot insidan!"
KABOOOFFF! Mitt i planeten...

Här sitter jag på stationen i Falun, har fått veta många gånger av han bakom disken att det inte går någon tåg till Paris och kommer antagligen aldrig att göra det. Ändå tuggar jag glatt vidare på min smörgås och väntar, väntar, väntar...
"Du kan inte ta emot det som inte ges!" And meanwhile.. THE WORLD GOES ON!

Dags att bege sig.
Stationen i Falun är ett kärt minne.
I go with Go(o)d!  Alla förlossningar innebär smärta och bärande, väntandet på barnet kan du läsa om i bloggen innan.  Det går upp, det går ner..
Frans Kafka sa:
"By believing passionately in something that still doesn't exist we create it! 
The nonexistent is whatever we have not sufficiently desired!" 

Jag vet vad jag vill HA!
Jag önskar det, trängtar det..
Jag vet att det är på väg och ingenting, absolut ingenting kan stoppa det!
Tack! Tusen hjärtligt tack!

Vill man lära sig att gå när man tagit av gipset finns det bara en väg...
Gå kissnödig till mitten av rummet, kasta kryckorna så långt bort att du inte orkar krypa till den &
GÅ!  That's it!
Inga genvägar, inga kryckor.  Det är så man lär sig!

Sov GOTT! Dröm sött!
Live with passion & BLESSED BE!