Nåja, varje kines vet att det man prövar att stå emot/kriga emot ökar i styrka.
Hur han/de vet det?
Jo, för att han tänker i energier. För att han i vart fall någon gång under sitt liv har fått qigong, tai chi eller liknande på recept hos farbror doktorn. Eller så har han helt enkelt sett en kampsports film.
Kanske har du också gjort det? Sett en film där en gammal kinesisk man blir angripen av något muskelberg från västerlandet men istället för att få ordentligt med stryk så går den gamle av med segern. Varför?
Han använder den enorma styrka som muskelberget lägger in i slaget, vänder det emot honom själv - nästan som en slags växelström. Kraft in från den unge starke, omvandlare inom den gamle, retur till den unge med samma skjuts som på utgående. Energi kan inte förstöras bara omvandlas.
Den gamle är inte passiv, inte förslöad. Hade han varit det hade slagen träffat med full kraft, nej, aktivt vaken, men inte med sina energi inställda på "utgående".
Han flyter med i livets vatten, ser tiden an, väntar.
Så länge älven flyter åt det håll man vill - varför skall man då simma?
Vi kan också vända på det - om livet INTE går åt det håll jag vill? Skall jag simma då?
Hur "vet jag" att det jag tror/önskar mig/begär är rätt för mig och att själva livet vet mindre än jag?
Spännande frågor utan ett svar. Det beror på..
Ibland tror jag att vi springer bort från lyckan, precis som den gamla historien om flickan som jagade och jagade och jagade lyckan tills hon en dag helt enkelt inte hade mera energi. Stannade, hämtade andan, funderade på att ge upp och då, smack, någon slog armarna om henne. LYCKAN.
"Jag tycker inte om detta!" "Detta var inte så jag ville ha det!" "Jag fördrar att gå den andra vägen" - så tänker i vart fall jag rätt ofta.
Det är startskottet för att simma motströms. Startskottet för att jaga, ha ambitioner, försöka förändra.
En tung, inlärd och västerländsk väg.
Den andra valmöjligheten är att kliva i livets vatten, ha tillit till att livet vet mer om vad jag behöver än jag själv och därmed, vaken, aktiv men utan att bruka för mycket kraft skapa om.
Jag är ju skaparen av mitt liv hela tiden.
Paradox? Ja, för oss i väst som vant oss vid kamp och som tror att detta också måste bli en kamp.
Vägen till Livet på kinesiska heter Tao. I samma ögonblick som man försöker förklara Tao försvinner dess mening, den går inte att förklara.
Helheten. Kosmos. Alltet. Hur energierna flödar och omsluter allt och samtidigt är inom oss.
Många av Bibelns citat, speciellt de som anses komma ur Jesu mun är förvillande lika det som står att läsa i Tao.
Låt oss bruka helgen till att sänka oss i livets vatten, ha tillit, flyta på rygg en stund och aktivt ta in vad som sker runt oss i den djupa förvissningen att allt är precis såsom det skall vara.
Vi är på precis rätt plats, precis just nu!
Namaste.
Live with passion & Blessed be.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar