You've got to jump off cliffs and build your wings on your way down.." Annie Dillard.
Nej, det är sant, allt det där ovan men oftast lever vi med både livrem och hängslen, samtidigt.
Åtminstone tror vi det..
För första gången på mycket länge skriver jag en blogg som inte formats under dagen, som inte instinktivt dykt upp i huvudet utan en som formas ur sorgsenheten, ur känslan av att inte vilja möta vissa känslor. Likväl vet jag att inget passar sämre under hallbordet bland dammråttorna än detta, så fram med det bara.. Ut i ljuset.
Idag har jag tagit ikapp en av Deepak Chopras meditationer i den härliga serien på 21 dagar och passande nog handlade dagens tema, dag 20, om vår egen unikhet, vår "uniqueness" och hur vårda den. I synk med detta, andras avståndstagande när jag är jag, när jag visar min unikhet...
Det vore kanske en sak om de tog det öga emot öga, eller öra emot öra med mig men istället smiter de ut bakvägen, drar sina hängande tentakler efter sig.. Lustiga personer.
Som om de trodde att jag inte kände, anade eller såg det ske..
Se Dr Seuss nedan "Those who mind don't matter.."
Det är ett helt underbart ord!
I ett samhälle där alla pratar om att vara unika men väldigt få orkar välja egna tankar, ja, där väljer många "färdiga" åsikter, åsikter som andra har myntat och som de sedan bara kan säga "Ja, tack och Amen till".
Blir man då ifrågasatt, blir det då något knas, tja, då kan man alltid skylla på den som sa det.
"Jo, men det hörde jag på den föreläsningen/läste i den boken/Tv programmet.. osv".
Snabbmat för "upplysta" på vägen som heter "minsta motståndets lag". Utspottad eller i värsta fall, uppkräkts av någon i ett helt annat sammanhang.
Detta är den negativa sidan av "conformity", alltså anpassning, att rätta sig efter gängse norm eller vad du nu vill kalla det på svenska.
Det finns åsiktsmaskiner därute, folk som vet mycket väl vad som fungerar, fungerar för dem, fungerar för vissa, men fungerar det för alla?Min gamla käpphäst. Artiklarna haglar. "Magnesium botar si och så många västerländska folksjukdomar" "Använd ingefära, bli yngre" "Äter som Petter Nortug och bli..."
Just den sista där hade varit lite rolig, om fortsättningen hade varit.. "och väg 25 kilo mer om ett halvår (om du är en normal person med ett normalt liv".
Jag känner en sorg för att jag har dämpat min egen unikhet under en period, lagt band på vissa saker i mig och det har gjort mig trött och tung.
När jag så vände tillbaka till mina åsikter, till det jag önskar, ja, då är det tydligt att det inte passar alla men ett är sant, det passar mig!
Att inte hålla på min egen unika del har kostat mig humör, energi och en massa annat, ty i att bli sitt sanna själv ligger också nödvändigheten att uttala den, säga den, sin egen sanning.
I det, bli sitt sanna jag.
Till trots för att jag är terapeut kommer jag aldrig att bli en åsiktsmaskin, en one-size fits all.
Min satsning ligger i att ställa de rätta frågorna - är detta din väg att gå? Vad upplevde du?
Och det mesta kan egentligen besvaras med det beror på. För det gör det...
Vägen hem ser olika ut för oss alla.
Tack för att du läste en lite sorgsen blogg!
Jag klarar mig, vingarna utvecklar sig allteftersom jag säger "JA" och "JA TACK" till det som bjuds men jag kan också tillåta mig en stund eftertanke såsom idag, på en gren någonstans och då är det gott att ha er i sällskap.
Live with passion & Blessed BE.
Namaste!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar