Mickelsmäss, Mikaelsmässa, Mikaelidagen, Kärrmässa...

Michael triumphing over Lucifer.

"Men kärleken vissna, kärleken dog, 
vid Mikaels mässa hade flickan fått nog. 
Hon fann sig en riker och högfärdig man, 
sa "Tack & Adjö", och försvann."

Tredje vers ur Smedsvisa Av Daniel Helldén (1917-1998)

Denna fantastiskt sorgliga visa dyker då och då upp i mitt huvud, hela sången, och det beror på att den är så sjukt rolig att sjunga. (speciellt i kör och med många stämmor)

Vi närmare oss Mikaels mässan som infaller den 29/9 och detta året har jag beslutat mig för att duka till fest just denna dag.  2016 har varit ett slitigt år, hittills även om det lättar mycket nu i Septembers sista skälvande dagar och med Oktobers intåg.  (se kommande blogg om nymånen i Libra)

Desto större anledning att ställa till med fest, fira och tacka alla de ÄrkeÄnglar vars hjälp jag titt och tätt kallar på. Jag tar dem alla på denna dag, det känns mest rättvist så men i sitt ursprung är ju dagen vigd till Michael.

Katolska kyrkan har använt denna dagen sedan år 400 för att fira ÄrkelÄngel Michael, eller St Michael och självklart "importerades" dagen till den protestantiska kyrkan men placerades då mellan 29/9 - 5 oktober (den Söndag som infaller inom det tidsförloppet).
Dagen brukade kallas "Barnen & Änglarna" men i senare dagar har man kommit fram till att Ärkeänglarna inte är så "barnvänliga" så det är inte längre markerat som en familjegudtjänst dag.
(det är lov att utropa "Åh, herregud" här och slå sig för pannan).

I det svenska bondesamhället var detta en av det främsta högtiderna/helgerna, helt fram till 1800-talet. Det var gränslinjen mellan sommarhalvåret och vinterhalvåret, det var så man styrde arbete och till Mickelsmäss skulle skörden vara bärgad ty därefter skulle djuren hämtas hem från fäbodarna.
På Mikaeli dagen började höstens "räpp", ett ord som från gamla böcker översätts till nutidssvenska med ordet "kvartal".

Michael, protecter of the Blue Ray.

De flesta hade sett "drakdödaren" och själavägaren Mikael på väggarna i kyrkan, målad dit med sitt svärd, sin våg och sitt hjältemod. Med sitt svärd stred han emot ondskan, i form av drakar och djävulen, med vågen för han själar vidare till Gud efter döden eller väger dem på Domedagen.
På gamla kalendrar ser man ofta Mikaelidagen markerad med enbart en våg, det var tillräckligt, alla visste.

Vid Mikaelsmässa fick man åter börjar använda tända ljus inomhus (allt innan det var extravagant och slöseri med värdefullt stearin). Men än viktigare, för de som hade anställning hos rikt folk var detta den enda dagen på året då de hade möjlighet att flytta/byta arbetsgivare. Att flyttlassen duggade tätt var alltid en indikation på Mikaelsmäss och även de finns avbildade på många ställen(nästan lika många som Michael själv). Från 1819 flyttades dock denna "flyttardag/vecka" fram en månad till den 24 oktober, vilket borde ha gjort det ännu svårare/odrägligare att flytta.

Kanske är det just denna kombination av skörd och flytt som senare gjort detta till "knallarnas dag", alltså marknadsförsäljarnas heliga dag och runt om Sverige duggar marknaderna tätt just denna dag.
Marknad är ju förknippat med att sälja sina produkter, slå en prat med andra, skoja, dricka, dansa och slåss.. Ett normalt sätt att fira Mikaelsmässan på.

Slöjan mellan världarna är tunn denna tid på året, ja, faktiskt vid många av årets växlingar och detta var man mycket medveten om förr. Man förde djuren tillbaka in i ladugården under tystnad då man kom tillbaka från fäboden, allt för att undvika att "maran" kom och red djuren sjuka. Men även för att undvika att få besök av Skogsrået, som kanske kommit med hem från skogen, av ren nyfikenhet.
Bondepraktikan är full av dessa livsviktiga råd men ger också kunskap om hur man kan spå vinterns väder genom att använda sig av Mikaelidagen.

För mig är den ärade ÄrkeÄngeln alltid Michael (har svårt med Mikael, samma men olika) och på Guds/Kraftens uppdrag har han tagit på sig att ge oss människor beskydd, lindring och tröst under denna jorda vandring. Vi är av samma stoff, samma energi som honom, som kraften och därav är vi alla ett.
Min absoluta favorit "bild"/filmatisering av Michael är den i Noah filmen med Kurt Russell..
Att bära bestraffnings börda med stolthet och så få bli "satt fri". Har du missat den filmen så se den gärna, rekommenderas.

Fira Mickelsmäss! Ta i vart fall vara på de "öppna dörrar" som finns mellan världarna.
Meditera! Ta emot budskap.  Tänd ett tacksamhetens ljus för att du inte behöver flytta med häst och vagn, sju ungar och en motstridig ko mitt i September regnet.
Eller köp ekologisk mat på marknaden och laga en mustig Yin-rik soppa!
Vad du än gör...
Live with Passion & as always, Blessed you are!

Kurt Russell med "Rock monster" alias ÄrkeÄnglarna i filmen Noah.