Vinddrag från en annan tid.

En gammal kollega tillika uppdragsgivare är i stan..
Ett vinddrag från en annan tid, andra platser snurrar förbi, andra människor, andra situationer.
Under vårt samtal slås jag av hur annorlunda jag känner mig och han påpekar att han vet att han kommer och rör om i mitt arbetshuvud när jag är som mest i "omröring" ändå.
Vi samtalar om sorgen, om den tid det tar att sörja, hur det går upp och ner men också om hur det påverkar identiteten. Han förstår, han vet..
Han som valde att komma "ut ur garderoben" för ett antal år sedan och därmed vända allt på ända. Vi jämför krigsblesyrer, vi jämför sår..

Plötsligt säger han:
"Jag har en sk identitetshandling i min ficka, ett "passport", något som skall tala om vem jag är och öppna dörrar.. Är det jag? Det som står där?"
Vi tar oss därifrån till att diskutera vad "jag" verkligen är.. Vad som borde stå där..
Hur skiljer vi oss från varandra?
Tycker du att vi blev djupa snabbt? Jo, men det ligger i sakens natur.
Detta är vad vi båda jobbar med, vad som skiljer människor åt och vad som förenar.

Vad svarar du på en sådan fråga? Hur skulle du identifiera dina nära och kära?
Tänk på flickan Madeleine som försvann för några år sedan, hon hade ett rent fysiskt märke i ögat som var unikt.. Vi har alla sådana märken.
Vi har alla egenskaper, uttryck, inre kvaliteer som också är unika. Ett fingeravtryck i tiden.
Vilket är mitt? Vilket är ditt?

Jobbet - är en del av oss men ack så förgängligt. Lätt fånget, lätt förgånget..
Föräldrar, barn - är en del men också ett lån från tiden, vårt att förvalta men inte vårt.
Partners - kan välja att "byta ut oss", kan bli utbytta. Ett lån på sitt sätt.
Hemmet - kan variera, kan vara i stort och smått..Liksom de flesta andra materiella prylar.
Så vad är kvar?? Vad är jag när jag skalats likt en apelsin, klyfta för klyfta..

"Det är det jag vill anställa, den personen jag vill träffa" säger han och jag hör att han ler.
"Om jag inte längre vet vem hon är då?" replikerar jag.
"Gör inget!" svarar han fortsatt leende "Jag kan uppfatta henne varsomhelst, hon är nämligen ett i sitt slag, helt unik!"
Så är det för oss alla! Gäller bara att hitta någon som ser det och kan sätta ord på det..