Korn av guld...

..räddade undan glömskan!

Vi cyklar nedför backen, vinden viner i håret, tjejerna är lyckliga!
Den stora på sin nya lila cykel vid namn "Clover", tack vare de vita klöverblommorna på ramen.
Den lilla i barnsätet bakom mig och hon sjunger för full hals..
Hmm, ja, sjunger, det är ju en definitionsfråga. Hon kör alla låtar hon kan, så långt hon kan (och hon kan många) men så bakar hon ihop dem och de ord som fattas ersätts med läten.

"HUUUVoood, afllar, nä och då... Huuuuvood, afflar, nä och dååååååå..." - är alltså "Huvud, axlar, knä och tå" för den stackare som inte var med på den.
Sen tar hon nästa sång och fyller på på liknande sätt - "HMMMmm, Hmmm, HMmm, full... De kommmmm e hmmmmm veien.." (Byssan lull, Byssan lull, det komma tre vandringsmän på vägen..)
Jag ler för mig själv både åt sången och åt att hon samtidigt smeker mig på ryggen, under tröjan med sina små händer.

Så säger den stora tjejen:
"Selma, säg: Mamma, I love you!". Tystnad...
"Selma, säg: Mamma, I love you!" Kort tystad och så kommer det:

"Maaaaammmma, I låvyo!"
Jag skrattar så jag nästan cyklar i diket. Även detta sätter hon ihop, min lilla prinsessa.
"Selma, säg det igen..igen..." Den stora propsar då även hon finner det gulligt!
Som en pisksnärt kommer det då från stolen bakom mig:
"MEEEEN, jag saaaaaa ju det precis ju!"

Ett svar kopierat och repeterat från en helt annan situation men lika roligt för det.
Den stora skrattar sig vettlös, den lilla ser mycket nöjd ut - touché syrran!
Vi har många sådana små korn av guld nu, när den lilla visar personlighet och att hon förstår ords betydelse.
Man är inte bara "terrible two", man är också en otroligt charmig tjej, som lockar till massor av skratt. Kram