Happy, happy, happy!

Tapp, tapp, tapp...
Lycka som sprider sig från Solar plexus. Förnöjsamhet.
Tapp, tapp, tapp...
Vad var det nu jag tänkte? Väven.. Javisst ja, undra om hon kan..
Tapp, tapp, tapp..

Varandet, tidlösheten i skrivandet fyller mig.
Inte ett moln på himlen så länge bäcken rinner, när bäcken får rinna den blir till en å och alla åar möts i ett hav. Mycket blir till mer, Law of attraction, lika attraherar lika!

Frågan - Vad fyller dig? Vad blir du lycklig av?
DEN är en lurig sak, en multifacetterad, lätt förförd fråga med många "ego strängar" på sin lyra.
Till trots för mitt andliga intresse har jag inte varit så intresserad av "Egot" och dess verkningar tidigare. Kalla mig gärna "naiv" eller någon annan passande term. Själv anser jag att jag fått en överdos under mina tidiga år som andligt intresserad, då allt handlade om egot, att göra sig av med egot, inte se på Egot och på så sätt skulle det, det onämnbara försvinna.
På frågan "Varför har vi då ett ego?" möttes jag ofta av blanka ansikten och samman snörpta munnar i bästa Falwty Towers "Don't mention the war" stil.
Något som fick mig att pröva läsa på om egot, finna svar och sen släppa. Kanske tom släppa lite långt?

Under vintern har "Egot och dess verkningar" seglat upp igen och jag har tvingats att bekanta mig med ämnet igen. Reda ut lite begrepp.
När själen är trött, sliten och överarbetad, då får egot ofta mycket spelrum.
Vi drabbas av tvivel, av rädsla, av ångest, sömnlöshet, grubblande och svaret på alla frågor kommer blixt snabbt från Egot, istället för från de högre sfärerna.
Det blir svåråtkomligt för oss i väst, vi som har, i bästa fall, en kropp, en själ och en ande och hur sjutton vet man vem som är vem?
"Hallå, hallå i luren. Vem är det jag talar med nu?" 

Kineserna har gjort det enklare för sig. De har sin Shen och sin Hun, två aspekter av själen som vandrar fram och tillbaka mellan de "högre sfärerna" och kroppen. Se tidigare blogg.
Inne i kroppen, eller nåja, mer förankrade delarna av själen,  PO, Yi och Zhi.
Denna uppdelningen och tankarna runt detta har fått mig att fundera mer över konceptet Ego, över vilka "issues"/ teman vi bär med oss, på oss och i oss och VEM det är som besvarar de olika frågorna.
Vem besvarar de frågor du ställer till dig själv?
Undersök gärna det. Ta dig en frågestund med ditt inre. Svaren sitter längre in än du tror.

När vi är "bortkopplade" från själen, vilket är så lätt hänt mitt i bruset, tar vi gärna det svar vi får utan att se lite djupare på det, vi prövar fixa det så fort det går, problem skall ju inte existera i vår värld.
Eller?
Egot vill gärna att vi ägnar oss åt sådan som kan "förgås", sådant som inte har en mening i det långa loppet - det tillhör Egots värld - det förgängliga, det som tillhör jorden.
"Av jord är du kommen, av jord skall du alltid varda" som det hette på begravningarna förr. Egot tillhör det som skall förgås, det som inte ser planen, det som är "fast i materian" och därför inte kan ägna sig åt att drömma om mirakler. Fast. Stuck. Ett problem som är tillfälligt löst är ett bra problem.

Dessa funderingar har gjort mig mera tolerant emot "quick fix", ja,ja, ja, jag är inte helt där än, det medges. Men som sagt, mer tolerant.  
Allt jag önskar nu är att få ställa frågan - vem är det som talar nu? 
DET är det enda steget emot en valmöjlighet. Att se vem som talar, identifiera dess grundenergi och sen är valet fritt. Man kan köpa de mest onyttiga, glänsande vackra men totalt onödiga ting - bara man vet att det är så. Bara man valt. Ty valet är fritt.

Själv har jag låtit Egot ta många val under hösten och vintern samt sett på då andra gått bort sig lika fullständigt i Ego skogen. Det har mest orsakat smärta, förvirring och ängslan.
Matchen med egot. Återtagandet av herraväldet, till själens fördel, är en tung strid.
Kanske är det möjligt att undgå den i framtiden? Hålla kvar den öppna kopplingen.

Känslan, den djupa grundläggande känslan, är nyckeln.
Inte den kortvariga, våldsamt uppblossande - det är egot - och den fungerar som en fylla. Första drinken - happy, happy, happy. Femte drinken - tung, trött, urkopplad. Alltså, inte happy en stund medan det pågår och sen bara tom, trött, lealös.
Nej, den riktiga känslan håller tonen, håller den länge. En mild, mjuk ton som sjunger, visslar, fyller och "buzzar" runt. Happy, happy, happy - for real.

Hitta klangen i något och leta sedan vidare efter den i allt.
Skilj klangen från Egots locktoner, de är ack så fagra men aldrig bestående.

Tapp, tapp, tapp..
Jag drömmer, jag brinner, jag kokar, jag spinner..
Tapp, tapp, tapp..
Kroppen, själen och anden, alla får vara med.
Tapp, tapp, tapp...

LIVE WITH PASSION & BLESSED BE.
NAMASTE