Vad skulle du önska att...

"....andra visste om dig som de inte har en susning om?"
Jag kände förvåningen stiga.
"Vad jag skulle önska att andra vet om mig? Som de inte vet nu.."
"Japp!"  Han drog inte på munnen för en sekund.

Okej, here goes! Detta vet ni inte om mig, detta har ni kanske inte tagit in alls.
Detta är vad jag vill att ni skall veta om mig...

Jag föddes med en otrolig inbyggd lycka, som barn visste  jag verkligen att allt levde. Kan minnas att energierna dansade runt djur och träd men andras oförmåga att se samma sak fick mig att dra mig inåt, fick mig att bli blyg och slutligen fick mig att skaffa skal. 
Fortfarande är jag så pass känslig att jag vet hur jorden mår, att jag vet vad som händer innanför stängda dörrar och stänga själar. Detta är hotande, detta är svårt att ta, acceptera för den som aldrig ens tanken. 

Så, när jag ser ner, när jag ser så där iskall, kontrollerad och överlägsen ut så våga gå nära. 
Våga fråga. Ofta är jag då i känslan, djupt, djup därinne. 
Jag önskar att röra och beröra, röras och beröras, jag önskar acceptans och sakta, sakta har jag bestämt mig för att skapa denna. De som inte kan ta det, sorry, dörren är där. 
Tid nu att leva som jag lär, det är övermoget. 

Jag är allergisk emot nötter, floskler och dåliga energier. Jag sliter med att rensa mig själv, min aura och mina tankar efter varje gång jag mött dessa för mig irriterande klådor. 
Till trots för den irritation jag visa då, är jag mjuk som smör på insidan. Jag är bara smör, snäll, mjuk, lättsmält, rinner runt innanför min rustning. Ibland vill jag bli funnen, ibland hoppas jag att ingen skall lyfta på locket och se in. 
Om du visar mig att du kan vara öm och mjuk emot mig, är jag din för alltid och då lockar du fram "smöret i mig", det goda hjärtat. Bli med bostadsrätt där och jag tar hand om dig för livet. 

Håll mig ömt, vaka över mig när jag sover, när mig med goda saker, mjuka ting, sköna, färgrika ting och jag dyrkar dig. Men glöm inte bort, jag är ingen mes! Jag klarar mig utan dig, jag bara VILL dela livet med alla jag väljer in. 
Många gånger har denna mjuka sida lockat fram att folk tror att jag behöver massor av stöd, lösningar och råd och visst, visst, det är trevligt. Men jag litar till mig själv, jag litar på mitt självförtroende, jag klarar mig. Här har ni balansen mellan smör och rustning, mellan innehåll och avsaknade av och den balansen vill jag få till i livet nu, visa alla. 

Min livsuppgift innefattar att entusiasmera, peppa, föra framåt, glädja men också, att balansera. Något som verkligen behövs i detta tidevarv.. Men för att kunna göra det behöver man vara en del av samhället, människorna, vänner och jag strävar att komma tillbaka dit!" 

Oj, vad mycket det fanns som jag ville säga.
Men inte allt passar sig för tryck, inte allt passar i en blogg och mycket är riktad till den privata sfären.
Jag lärde mig dock massor av och om mig själv. Delar av det jag döljer, till och med för mig själv, blev synligt. Spännande.
Ha en strålande 1 Maj.
Live with passion & Blessed Be!
KRAM