tisdag 27 maj 2014

Tömma cellminnets skrymslen

Att kroppen och själen hänger ihop är för mig en självklarhet!
Sålunda är att få fysiska reaktioner på mentala eller själsliga fenomen inte heller något särskilt märkligt. Till och med den allmänna medicinens inriktningar börjar krypa ditåt.

Kroppen är dock lite mera komplicerad än så, den kan mer än reagera i ögonblicket, i sekunden när något sker - den kan spara! Spara på ögonblicket, spara på känslan och knuffa den djupt, djupt ner i något skrymsle. Under den period då t ex problemet, sjukdomen eller vad det nu kan vara pågår, prövar kroppen att avlasta så mycket så möjligt av känslorna, erfarenheterna på detta sätt.

Jag tänker mig en slags kopiator. Varje gång känslan blir kopierad så blir den lite lättare att bära för personen som upplever den och kroppen strävar efter överlevnad, alltså, kopierar den och kopierar och kopierar och SPARAR.
Denna lilla effekt kallas för, av de som erkänner den, cellminne.

Ibland dyker cellminnena upp när kroppen/själen fortfarande ÄR under attack. Det blir liksom fullt ibland, där nere i skrymslena och symptomen blir då starkare, mera framträdande än vad som kan "bevisas" vid t ex provtagning et c.

Men oftast väntar kroppen, väntar tills problemet, sjukdomen eller den psykiska spänningen har släppt och då släpper den upp allt som legat i skrymslena.
Hjälp, tänker den som varit sjuk, inte igen!
Fasiken också, tänker den som mått dåligt, jag trodde ju jag var bra.
Vad är det här? tänker den som får superunderliga symptom som inte verkar hänga ihop någonstans.

Personligt tror jag det är viktigt att känna in. Är detta ett symptom som hör vill nu?
Passar mina olika sinnesstämningar ihop med det jag upplever fysiskt eller ej? Gör det det, tja, då får du jobba lite till.
Ser symtomen ut som "skuggor av det du haft", förvirringen är stor, du trodde du var över detta, ja, då är det eller kan vara cellminnet. Tömning. Energifrigörelse.

Se det som en tid av utrensning (detox). Jag är ingen fan av detox men jag är fullt övertygad om att kroppen gör den, måste göra den och gör den när den själv behöver.
Släpp taget och låt den rumla runt inom dig. Den ger sig relativt snabbt och då är det tomt i skrymslen och vrår. Du blir lättare. Du får mera energi.

Vill du veta hur du släpper på vissa energitrådar?
Hur man jobbar med med att tömma cellminnet?
Hitta dig en bra bok om energiarbete, kört hårt och släpp, släpp, släpp.
Det är du värd! Ge dig själv näring.

Live with passion & Blessed be.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar