 |
| Giusto de' Menabuoi, ca 1376 |
Hon var en fascinerande själ och människa, tillika kristen mystiker och alla hennes "andliga upplevelser" var inte särskilt spektakulära för henne.
Då andra fick "haksläpp" över det som hände i henne och runt henne så svarade hon själv nyktert:
"Allt som betyder något är frukten!"
Det kan jag tycka är kittlande i sig själv, detta att våga se "förbi" själv händelsen och ta den till en högre höjd, fundera över dess betydelse i det långa loppet.
Visst känner vi igen oss i behovet att "behöva prata" om en händelse? Dela?
Samtidigt som vi nog också alla känner igen oss i känslan av att "det ibland saknas ord" eller att "ord blir fattiga" när man skall beskriva det man upplevt, andligen, på insidan, i sitt hjärta.
"Frukten" är inte mogen. När den sedan mognar, ja, då är den självklar, integrerad och man känner inte längre samma behov av att samtala om den.
I den kristna mysticismen fann jag en analogi till tänket ovan, de tre cirklarna, the level of the stone, the level of the water, the level of the wine.
Stenens nivå - låt din associationer gå till Mose stentavla, det skrivna ordet.
All typ av text, skrivet material går in här. Det ger dig en grund, en bas, en kunskap som filtreras genom någon annan, för att sen filtreras genom dig. DET är vad som sker i den bästa av världar, att det får dig att tänka själv, att söka vidare. Motpolen blir när ordet får en sorts "ultimat sanning", att man tar allt "bokstavligt" och att författaren/arna upphöjs till "sanningens väktar".
Vattnets nivå - Här kommer "känslan" för ordet in. Vad betyder det skrivna?
Hur skall vi relatera till det? I många religioner handlar detta om kyrkan, menigheten men det kan också vara den andliga gruppen, cirkeln, hursomhelst, tillhörigheten och känsla av att förstå samma sak. Denna nivå lägger till en förståelse till orden och när den undviks kan vi tro att vi menar samma sak, vi har ju läst samma ord men behöver detta vara fallet? (Bara kika på många sekter och vad som sker när de "demonteras" pga meningsskiljaktigheter.)
Så skall vatten bli till vin, i vart fall är det det står i Bibeln och vi får se det utifrån den tidsandan, vin var (och är) dyrare än vatten. Med andra ord, ytterligare en "uppgradering" energimässigt.
Detta är integreringen av kunskapen, när den får liv i dig, när du lever som du lär, när den inte längre är en "mental konstruktion/förståelse" utan faktiskt, lever i dig.
I kristendomen har detta fått symboliseras av andliga upplevelser, uppfylld av den helige Ande och så, agerandet på denna kunskap.
Denna sista bit, att agera på kunskapen, var viktigt för Teresa av Avila och är fortfarande viktig idag, ty utan detta agerande, är steget halvt.
I denna tid står vi idag, i "Vinets nivå" och det räcker inte längre att läsa sig till eller diskutera i cirklar och församlingar även om detta är bra. Dessa steg behövs fortfarande men det går mycket fortare, inlärning, bearbetning och så, sätta det på plats.
På grund vibrationshöjningen som just nu sker är det viktigt att fokusera, ta de viktiga teman, det man "känner" att man behöver och få det gjort först. Splittrade, snabba energier ger ofta förvirring.
Skapa ditt "eget vin", någon annans håller inte längre, vibrationerna håller inte och jag tror faktiskt att vi kommer att få se många sådana strukturer rämna.
Din egen inre helhet, din själ, om du så vill, finns där hela tiden, den är intakt oavsett vad som händer. Allt du behöver göra är att koppla upp dig emot den igen.
Vad betyder det för dig?
Idag blev det många kristna bilder pga att det är det som ligger närmast för mig, den religion jag känner bäst men denna kunskap finns även i andra religioner. Bara orden är lite annorlunda och så sluter vi cirkeln och återkommer till Stenens nivå.
Ha en härlig Lördag med alla lyckliga influenser som är ute och går idag.
Live with passion and, as always, Blessed you are!
LOVE, M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar