Sommar tankar..

Medan hjulen sjunger mjukt emot underlaget, den gröna färgen på marken nästan sticker mig i ögonen och solen jobbar sin väg över himla pällen kontemplerar jag över tingens tillstånd..
När kroppen är trött får själen mera plats.. I vart fall är det så för mig.

Den ljuva sommaren är här!
Återhämtningens tidevarv.. Det jag strävat efter att nå under många månader, nästan snubblat på mållinjen, kravlat mig upp igen, struttat i mål, fått en liten uppmuntran.. Som tack för "tapperhet i strid" - jag småler. Vardagen kan kännas så ibland, som man borde få medalj för just det.
"Jag tar det ända in i kaklet, hela vägen hem..." sjunger Petter och jag nickar.
Mmmm, ända in kaklet har det verkligen varit. Man får sår på näsan av det, blåtira, ont i käken men stoltheten är inte att ta miste på och det är Petters ledstjärna. Jag vet.  Jag känner den"brevlådan", den känslan mycket, mycket väl..

Sommaren som alltid skall innehålla så mycket men vad är prio för mig?
Just i år... Prio för mig i år är att följa flödet, sänka mig i älvens svala vatten och flyta med!
Handen som håller mig under ryggen är stark och tillitsfull, min guide, han får vara åran. 
Han vet! Han har kunskapen och planen.

Två veckors sommarjobb var det jag fick, till trots för att jag var lovad mycket, mycket mer.
Sålunda skall jag göra något annat med min sommar, något som ger livet färg och mening.
Vid min sida vandrar tysta historier med huvudena nedböjda, i förväntan, i väntan - kanske skall jag låta dem tala? Skriva om det jag lovat? Addera, dra ifrån, ändra, justera.

London & Brighton, redan nästa helg. Mitt älskade England, jag skall njuta vårt återseende.
Vansbro simningen - det kalla vattnet, de många kropparna, de galna samtalen och min underbara vapensyster, om än kort, kort, kort, är det en upplevelse att ta med sig.
Förberedelserna inför höstens Lidingö lopp kräver många ljuva timmar i terrängen bland buskar, bär och djur. Varje tur innebär nya upplevelser, nya platser att utforska.

Några timmar till spännande akupunktur teorier, några timmar till uppsluppen lek med min vildaste fyraåring...
Många timmar vid och i havet - det är en innerlig önskan från själens djup.
Väntan vid ett vatten.

Den har också kommit, örnen. I meditationsbildens klaraste ögonblick seglade den in..
Jag trodde den skulle, på örnars vis, attackera mitt ansikte men istället landade den precis framför mitt ansikte, rätade ut sina vingar, inspekterade mig och slog sig till ro.
Det avgjorde saken. Min firma, som kommer nu, kommer att behålla sin Aquila någonstans.

Tankarna på sommaren fyller mig med djupaste ro och ändå vet jag att processen kör hårt nu.
The Angel of Celebration har dykt upp både titt och tätt på slutet!
Ja, jag firar och glädjer mig, i djupaste tacksamhet, över allt som sker nu!
Livet har varit djupa dalar och låga berg, nu har den trenden vänt och dalarna blir mindre djupa, bergen högre och andningen orkar ner i magen igen.
Tack för det!

Live with passion & Blessed be!
Njut Söndagen! KRAM