En timme av nåd...

"Detta skall gå! Detta skall vi klara ty detta har hamnat på vår väg av en anledning" proklamerar självinsikten, kavlar käckt upp armarna och börjar jobba... För fjortonde dagen på rad. Oförtrutet.
Ja, inte helt "omatat", lite viljestyrt är det allt men lika fullt oförtrutet.
Jobba, jobba, jobba...

Längst inne i hörnet, högst oönskad, sitter ett fragment av "krisen", av det "gamla livet" och beter sig som en tjurig fyraåring. Armarna i kors, benen i kors, blicken fäst på en punkt och envist upprepandes samma gamla mantra: "Detta gååårrr aaalllldrig! Ge upp! Det gååårrr allldrig!".

Nähä.. Men vet du vad?  Vi har läst alltför många gånger att om du ger upp, om du aldrig försöker, om du aldrig lägger tid på det liv du önskar att skapa dig så kommer du att spendera resten av livet i ett liv du inte önskar dig. Det vill jag inte!  Jag vill skapa!

Jag ser mig omkring och antagligen ser jag vad jag vill se men det mitt öga fångar är många som står i en skiljeväg.. Många som hittat en balanspunkt i livet då man måste välja, medvetet eller omedvetet. Viktigt är också att avsluta ordentligt innan man går vidare.
Det tycker jag är marigt! (det också ;-)) Att avsluta ett projekt som känns som "det gått ut på dato" med samma frenesi som jag än gång påbörjade det med och oftast i kombo med att ett annat projekt tagit vid, ett nytt, fräscht och roligare projekt.
Det är dock på grundlag av de avslutade projekten som framtiden skall vila, inte på de "för evigt oavslutade sakerna".

Min cykel musa S är bra på att påminna om detta varje gång vi kör en träning "Vi avslutar den sista intervallen med samma intention, samma styrka och frekvens som den första. Man klarar ALLTID mer än man tror!!" Ja, jag har tagit den med mig in i livet i övrig också. Eller försöker i vart fall och det är gott nog!

Just nu fixerar jag blicken på att avsluta de projekt som behöver en slutkläm, några sista rader, ett sista krafttag, några timmar av min tid.
Samtidigt tillåter jag mig en timme av nåd varje dag, en timme att jobba på de projekt som komma skall, de nya, de spännande, de energirika..  På detta sättet hoppas jag spara energi till att faktiskt ORKA färdigställa allt som skall till.

Sista fragmentet av den tjuriga krisen skall få gå ut genom dörren,
överbevisad om att den "ljusnande framtid är min"... 
Jag har inte tid med deras surr längre.  Min timme tickar...
Att skriva blogg om hälsa, mentalt välbefinnande är en del av det "nya" fast i annat format och jag hänger mig åt det med glädje. 

Ur vad hämtar du din energi?  Vad gör du först? Det som tar eller det som ger...
Man blir inte bötfälld av polisen om man gör det roliga först, vet du.
Så Live with PASSION!!
Blessed be!