söndag 12 januari 2014

Inte EN till?!!!

Vad sjutton gubbar (eller tanter) ÄR tillit också "en muskel"? undrar jag med rynkad panna medan jag ser in i den bleka vintersolen som kämpar med sitt uppstigande.
Ja, jag skrev om detta häromdagen. Forskningen, boken som handlade om att "viljestyrkan" är som en muskel, den behövs tränas men kan också drabbas av "mjölksyra"samt tappas på kraft allteftersom den brukas.
Kan det vara så att "tilliten" också en en sådan liten "personlighets muskel"?
Att det bara är ännu en flykt från tingens tillstånd genom att säga "jamen, jag har så svårt med...fyll i önskan egenskap... Det är bara inte jag det!"

Kan det vara så enkelt att det "bara är en otränad muskel" eller varför inte "en muskel jag inte skall träna ty jag behöver den otränad"?  Blev jag flummig nu?
Japp, I know. That IS ME. Jag är lite "flytig" och som sagt, kvinnan av de många valen MEN låt mig försöka förklara.

Många fina böcker har skrivits de senaste åren inom den metafysiska/andliga sektorn.
Nya/gamla insikter satta i ny form, allt för en vibrationshöjning av denna ljuvliga planet men när boken(böckerna) läses av människor är vi, just de, mänskliga och vi läser boken som gav den svar på allt. Ultimata svaret.
Få böcker klarar detta, tyvärr, antalet sidor ÄR en begränsande faktor! Bibeln gör ett gott försök, kommer långt men faller ändå på "misstolkningar" av ivriga fundamentalister.

Böcker ger oss ett steg..  t ex Be och du skall få, eller för all del, the Secret eller sätt in valfritt boknamn.
"Varsågod, här är en tegelsten. Såhär ser den ut! Gå nu ut och skapa flera tegelstenar, bygg sedan ditt hus!"  Eller, nej, den sista meningen är DOLD i de flesta texter då den omskrivs med "du måste sedan öva, sätta detta i verket, bruka det.. osv"
Majoriteten av oss (myself included) sättet oss ner med denna enkla tegelstenen i handen, och...
prövar skapa en HEL husgrund med den!! Husgrunden kräver 8652 stenar, det VET vi men ändå, i lotusställning, med stenen i armarna prövar vi att skapa ett hus med EN sten!
Låter det absurt?  Det är för att det är det...

Efter en månad ger de flesta upp, kastar stenen, gråter och säger "detta var inte för mig!! Jag fixar det inte."  Vad som händer sen är individuellt men det är sällan en kul syn. Nästa bok, nästa försök är ofta ett alternativ.
Rhonda Byre försökte fixa till genom att faktiskt vägleda folk genom de 28 viktiga dagarna i boken Magin. Hur många "orkade" göra alla stegen? Genomföra alla övningarna? Hålla i?

Ergo -träning på hög nivå. Långdistans och intervall ökt blandat med en gedigen målbild!!
Ingen, ingen har vunnit en VM eller OS medalj utan att ha sett sig själva göra det i sitt inre!
Tusentals gånger har de passerat mållinjen med händerna i vädret, saliga av lycka, rusiga av trötthet, endorfiner och segeryra innan det faktiskt sker på riktigt!
 Finns det NÅGOT överhuvudtaget som säger att personlig utveckling är annorlunda?

Nu började jag denna blogg med tillit.. Okej, jag kan inte se en person framför mig som inte behöver tillit även om det kanske finns undantag.
Men andra egenskaper/olater.. Är de alla de? Eller kan det hända att jag har "fel" eller inte ser helheten ibland för att jag är "hemmablind"?

Jag har ett tag haft fokus på några "saker hos mig" som jag sett som poänglösa, utan mening, men som tar tid och "kräver tid/resurser" av mig som jag anser att jag inte har och därför har jag bestämt att detta skall jag "tvätta bort". Det vill jag ju. Improvement, liksom.. Vaxa bilen.. polera mig..
Men det har varit tuff. Ovanor ger sig inte i brådrasket som vi diskuterat ovan men envis är jag, jobba, jobba, jobba.

Så... Skoldag. Föreläsning som glider in på kinesiska personlighetstyper (vi diskuterar sjukdomar, affiniteter) och min föreläsare börjar beskriva några av mina "olater" i relation till den personlighetstyp jag "tror att jag är" och KATJING, KATJING när pusselbitarna faller ner. 
När hon sätter dem i sammanhang är de på "sin naturliga plats!
Det hör hemma hos mig, de fyller en funktion och jag blir tårögd av en mjuk lycka.
Herregud, de är ju en del av systemet som är mig, de gör sitt jobb!

Nu är jag inte drabbad av sådan hybris att jag säger att de gäller alla mina olater, för de är många och bör slipas på men vad jag säger är - man skall nogsamt välja!
Se på helheten! Ta en coachning! Låt någon vara bollplanket och den som ifrågasätter.

DU är den som har nyckeln till vad som är sanning för DIG!  DU och ingen annan.
Låter enkelt och det är det egentligen.
Fundera på vilka muskler du vill träna (både inre och yttre), ta en del i taget och HA KUL i processen.  Det är nämligen inte heller någon som har vunnit en OS medalj genom att göra det han/hon tycker är tråkigt!

Ge dig själv en stor dos uppskattning samtidigt som du känner att grunden med alla 8652 tegelstenarna är på plats! Den ÄR redan! Tillit.
Live with passion and, as always, BLESSED BE!















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar