Viljestyrkan - tränat den "muskeln"?

Den andra Januari skuttade jag glad i hågen till helgernas sista cykel challenge. Ja, det har kallats så, de roliga, hårda spinning (intervall) träningspassen som gått under helgdagarna och jag har inte missat ett endaste ett.
På gymmet måste man hämta sin bokade biljett senast tio minuter innan tiden, jag var där 20 min innan. Hämtade biljetten, spände på mig skorna och gick till salen för att värma upp.
Tvärnit i dörren! VAD f..n? FULLT!

Eller ja, nästan fullt, de sämsta cyklarna (läs de bakom pelarna, i hörnen, i kanterna) var kvar.
Bom! En kille jag hälsat på några gånger under dessa pass springer rakt in i mig, synar salen, skakar på huvudet och säger högt: "Januari på gymmet.. Fyttikatta..Vi får komme tilbake om en tre uker eller så."
Jag slår mig själv för pannan! Min idiot. Jag vet ju detta från förra året, från i höstas, höst och Januari
på gymmet är.. idioti.
Så börjar passet. Jag sitter på en gammal skitcykel bakom en pelare, hör Sigrunn informera om att detta ikke är ett nybörjarpass till trots för vad som står på planen(miss i planeringen, eller?) - tror ni någon reser sig?
Nejdå! De flåsar ut efter passets första kvart men då är jag för taggad för att byta cykel.

Lite flinar jag dock.. Arg orkar jag inte vara.
Vet de inte att det är bevisat att viljestyrka är en muskel? Eller nåja, inte en muskel men viljestyrka fungerar som en muskel, DET är bevisat.

Psykologen Roy Baumeister och New York Times journalisten John Tierney har tillsammans skrivit boken Viljestyrka (Willpower, rediscovering the greatest human strenght).
Mycket av forskningen kommer från Baumeister själv och hans team och stammar från de sista 30 åren. Bland annat gjorde man de sk choklad experimenten.
Man bad studenter komma till universitet på tom mage på morgon för att sedan skicka en tredje del av gruppen direkt in i ett rum med härligt doftande, varma chokladkex. Där de blev tillsagda att motstå frestelsen för att en stund senare bli skickad vidare till ett rum med en svår geometri uppgift att lösa.
Den andra gruppen studenter skickades in i ett rum med en skål med rädisor som de skulle låta bli att äta och sedan vidare till samma rum med samma uppgift.
En tredje grupp skickades direkt till uppgiften. Alla med samma tomma mage i grunden och förhoppningsvis, med samma tomma mage då de började lösa uppgiften.

Kan du gissa vad som hände? Jo, studenterna som frestats och slagits med chokladkexen gav upp dubbelt så fort så studenterna som gick direkt dit. Riktigt vad som skedde med "rädisorna" vet jag inte men kanske berodde det på nivån på frestelsen.. Det vore ju logiskt!
Detta hävdar Baumeister och co har att göra med att viljestyrkan sätts på prov. Ju längre vi utsätts för frestelser desto närmare en "muskelsvaghet/kollaps/tendens att ge efter" kommer vi.

Nu kanske du tror att detta är en engångs företeelse men detta försök har gjorts om i massor av varianter bl a på sex, alkohol och förloppet är skrämmande likt.
Förväntningarna påverkar till viss grad, erkänner Baumeister, den får oss att stå lite längre t ex om vi tror att vi strax är i mål men även denna tron mattas efter en stund om vi inte ser att så är fallet.
Bokens konklusion är att vi har svårt att inse hur vi kommer att agera när vi hamnar i stundens hetta t ex när vi har ont, när vi är frustrerade, under press eller är upphetsade. Vi gör såklart gott i att ta reda på hur det ligger till med den salen.  Likväl som att boken konkluderar med att de som har mest viljestyrka oftast använder den minst.
De skapar goda vanor och utsätter sig sen mindre och mindre för situationer som kräver deras viljestyrka.   Det fina i hela kråksången är dock - den går att träna som en muskel.
Hur gör man då det?

Fem konkreta tips ges:
Utsätt frestelsen: Svara något i stil med Ja, men inte riktigt nu. Jag kan gå tillbaka och göra det senare, om jag fortfarande har lust då.  På det sättet skapar man något att se fram emot, en eventuell belöning men sanningen är att en utsatt frestelse oftast inte är så intressant vid en senare tidpunkt.

Ge inte dig själv några alternativ! Gör det du satt dig för att göra eller gör INGENTING.
Om att göra ingenting är det enda alternativet ökar chansen att du får det gjort som du bestämt från början.

Lägg planer: Skriv ner vart, när, hur du skall lösa dem. Ogjorda uppgifter har en tendens att gnaga på samvetet.

Koncentrera insatsen inom ett avgränsat mål och hushåll med resurserna.
Ett mål nära i tid/handling, vet vad du skall göra, vad som är mätbart (Lite som ovan, tror jag)

Någon som hejar på dig.. Självdisciplin kan ses som en social färdighet och att involvera någon kan ge ett gott lyft.

Jag vet inte helt vad jag tycker om de här råden MEN boken är bra och vettig. 
Lite pensum på livets stig typ.. Bara den tanken att viljestyrka kan utmattas och vad sker med mig då? Den tycker jag är lika viktig att lura på svaret runt som "vad sker med mig när jag är fysisk trött". 

Använd veckan till att träna din viljestyrka... Eller se på den.
Själv använder jag den till att räkna dagarna på gymmet och inte blåsa en säkring under tiden. 
Ett och två.. En bit att gå.  HURRA! ;-))

Live with passion & BLESSED BE!