Hjärtats slag.

En stilla tår... 
Den letar sin väg ner över kinden medan jag låter fingrarna spela över datorns tangenter. 
Släpper taget. 
Vissa ord är mera avgörande än andra, mera avslutande liksom handlingar kan vara avgörande, avslutande, ledande, avvisande... 
Det tillhör livet att släppa vissa saker, välja bort och välja om. 

"Life is a process of creation, and you keep living it as if it were a process of re-enactment!"
Javisst, livet skall vara en kreativ process. Inte ett "återskapande" av det jag känner, redan har gjort, platser jag redan varit på. Så, alltså...

Lyssna till mitt hjärtats stilla slag. Lyssna till min innersta känsla. 
Jag vet att det är rätt. Så jag släpper! Där, ballongen flög sin kos. Chansen är någon annans nu. 
Någon som kan använda en bättre än jag. 
Bäst så, jag vet, ändå, sorg, en stund, en minut, ett hugg av längtan.  En önskan. 

Lyfter blicken emot min strävan, min intention. 
Lite längre borta än ballongen jag just släppt men fortfarande, min önskan, min längtan och mitt livselixir.  Det man släpper som ändå tillhör en, det kommer tillbaka, som en boomerang.
Man kan aldrig förlora något som var menad för en. Formen kan variera, tidpunkten likaså men det som är menad kommer tillbaka i en eller annan form. 

Tadunk, tadunk, tadunk. Bra val. Bra känt. Rätt så viskar hjärtats kompass. 
Slut gör så förbannat ont då väser jag tillbaka och tillåter en tår till. 
En bön till de som värnar mig, se till mig, ge mig vägen emot mina önskningar. 
En kalender, en planering, nya datum... 

Det BLIR bra! Nej, förresten, det blir bäst! 
Fri att gå emot hjärtats mål. Själens karta. Min väg...

Live with passion. 
Blessed Be!