Funderingar i kort form!

"Finns det någon människa du skulle vilja vara? 
Den frågan ställde jag men fick inget svar. 

Min högsta önskan är att vara mig själv, det borde vara enkelt, det borde vara självklart!"
Uno Svenningsson.

Ja, det borde det! Men är det så...?
"Var vi än är längtar vi alltid bort... Om livet är älven som löper så bred, då är du och jag drivved, 
du och jag vi är drivved". Peter LeMarc. 

Tar den ena ut den andra? Eller finns det båda? 
Kan livet var ok även om man gör båda, både vågar vara närvarande i det som är och ibland, då och då drömmer sig bort? 
Inom mig.. Liksom inom många med författar ambitioner finns det en liten eskapist. 
Det liksom måste det! Att resa mellan världarna är någon en författare måste bemästra. 
Är jag då mindre närvarande i mitt eget liv? Jag hoppas inte det. Jag tror inte det. 

I den andligt intresserad världen uppmanas vi till närvaro och mindfullness, att vara här och nu i oss själva.  Samtidigt skall vi visualisera, affirmera, tom se framtiden och agera på den såsom vi vill att den skall se ut.  Vilket är det? Vad tror du? 

"Jag såg på alla i laget, insåg att de var yngre än mig. Det var då jag insåg.. Jag är för gammal att någonsin spela i Manchester United. Jag får hitta på något annat.." Så sa en person häromdagen som jag tycker har ett fantastiskt, inspirerande och intressant liv. 

Drömmar, dagdrömmar, framtidsdrömmar allt är gjort av energi och lika attraherar lika. 
Alltså måste vi leva som om vi redan har det vi önskar oss, om det skall bli sant, manifesterat och här.  Kanske måste man kombinera lite? 
Vara mindfull och närvarande så att man kan lyssna in och se vad som faktiskt är viktigt. Hur livet ser ut när man verkligen "är här". 

Jag har varit och snurrat i dessa trakter tidigare... och jag kommer att snurra här igen. 
Var så säker!! Det är intressanta ämnen och jag vill ha torrt på fötterna när jag skall intervjua alla
"foten-i-kläm" kollegor som jag ofta stöter på. De som tror att positivism är att alltid och okritiskt le och ta emot i livets alla skiften... Det tror nämligen inte jag. 
Jag tror på kärleken, på förändringen men också på ett skummande aktivt intellekt och en kombination av alla delar som är jag.

Idag... Just idag... Just i denna sekund vill jag vara... Signe. Gud välsigne henne. 
Senare idag.. Mig själv. 
Detta är såklart "kort versionen" av alla habrovinklar som finns i detta ämne. Only made to jogg our mind..

Ha en grubblande dag och återkom gärna med dina funderingar. 
Namaste!