Ledsen.. alltså...

alltså lever jag i själen.. Om man skall tro "kloka, gamla gubbar" och det skall man väl, i vart fall tills man kan bevisa att de har fel.

"Han har slutat. Det var väl rätt väntat... Han har ju dyslexi, hhmmm, hhhmm och hmmm" säger klasskamraten med det fantastiska intellektet, bockar av ett antal sjukdomar och syndrom och ser ner i boken igen.
Ledsamheten griper till om mitt hjärta samtidigt som ilskan knackar på dörren.

Vad är detta för en värld? Personen i fråga, som har allt dessa har massor av erfarenheter, är en människa med genuin kärlek till mänskligheten och med massor av humor.
Bortvald! Utknuffad.. Till förmån för vad?
Jo, de intellektuellas gäng som sitter på samma bänkrad med mig, som läser 15 timmar i dygnet, kan varenda linje i boken utan och innan men som inte vet hur man skakar hand med en annan människa och ser dem i ansiktet samtidigt.  Vad är det för prioritets ordning?

"Det är väl hennes problem att hon blir ledsen!" säger någon och skjuter ansvaret bort från sig själv.
Förmågan till inlevelse saknas. Känslan av att "om jag ger en tia nu, får jag tusenfallt åter" - det har aldrig passerat medvetandet.

Jag tycker livet är en hård plats att vara på just nu. Känner mig hudlös..
Ledsen på djupet och i hjärtat.
Jag är inte gjord för "var man för sig själv" men jag måste vänja mig, tydligen, antagligen..
Var man och kvinna för sig själv på alla plan.
Få med sig det man behöver för att själv bli uppfylld, klara sin vardag, få alla rätt på provet, trycka ner andra..
Walkover! För mig blir det walkover på sånt.

"When the master sees that the warrior is depressed he says: 

"You are not what you seem to be in these moments of sadness, you are better then that!
Many have left - for reason we will never understand - but you are still here. Why did God carry off all those amazing people and leave you?

By now, millons of people will have given up. They don´t get angry, thy don´t weep, they don´t do anything; they merely wait for the time to pass. They have lost their ability to react.

You, however, are sad. That proves that your soul is still alive!"

Vara tacksam för det lilla... En god påminnelse en dag som denna.
KRAM