lördag 30 maj 2009

En vecka av?


En hel vecka utan att blogga..
På ett sätt hoppas jag ni saknat mig, några sådana kommentarer har jag fått.
Jag har saknat det själv, att skriva men huvudet har varit fullt, kalendern bokad och tiden knapp. Ja, jag vet! Det är då man skall ta tid, tid att göra det man tycker är roligt så att man får mer energi, mer tid, mer glädje dvs äta efterrätten först och sedan, om det finns plats, klämma ner lite "riktig" mat.
Fast jag vet detta, predikar detta så gjorde jag i veckan precis tvärtom..

Jag fastnade helt enkelt! Veckan har inneburit umgänge med någon ur mitt förflutna, någon som jag måste handha, relatera till ja, tom försöka förhandla med och vi står miltals ifrån varandra.
Kompromissernas tidevarv, massor av åsikter som krockar, udda uttryck, märkliga möten av förvirring och slutligen, obesvarade frågor och obearbetade känslor.
Vad gör man med sådant?
Själv försöker jag "köpa" mig tid då.. Tid till att reflektera, känna in och se på fakta.

Hur funkar du? Själv kan jag dra iväg från fakta rätt snabbt, om jag blir för känslomässig och då känns problemen ännu större. Så, alltså jag försöker hitta vägar att hinna se på fakta innan jag stormar vidare.
Delar av fakta denna vecka var att det finns vissa saker jag INTE kan förändra hur mycket jag än vill och önskar!
Denna person står fast som urberget i vissa delar, vill inte förändra då det inte anses nödvändigt... Varför knackar jag huvudet i sten här? Varför går jag in med förväntningen varje gång att jag kanske kan påverka till en förändring?

Min man väckte mig från min "förväntansslummer" med sitt förvånade röstläge:
"Ja, men detta är ju som det alltid varit! Varför skulle det vara någon skillnad?"
Generaliserar jag nu eller har män det lättare med denna "non-bullshit attityd"?
Tillbaka till "ritbordet"!
Jag lade upp en strategi för framtiden, hur jag vill ha det med alla de "fasta fakta"/variabler jag redan känner så väl. Sen dags för ett beslut och ett förhållningssätt!

Nu har jag något att "hålla mig i", jag minskar risken att falla in i "orimliga" förväntningar och ledsamhet plus att jag arbetar med de fakta som finns emot något jag tror på, något som är fördelaktigt för mig utan att tappa mig själv. Jag vet ju vart jag står just nu!
Dessutom har jag bett om hjälp, hjälp från dem som alltid stöttar mig att göra dessa tematan lättare för mig att hantera, handha..
Min strategi kryddat med lite tillit! Believe it or not, jag hittade lite längst inne i skåpet!
Inte illa! Dags att fira, dags för helg!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar