Morgonen efter, dagen före..

Små ivriga händer drar mig i håret, klappar mina kinder omilt.. och det känns som en fröätande fågel, ni vet en sån där med trubbig näbb, försöker plocka loss mina ögonfransar från ögonen.
Jag bestämmer mig för att öppna dem och möts av jätteleendet, en snorig näsa trycks i mitt ansikte, en torr liten mun säger "eeeeiiiijjjjjjjj" i tjutande tjejig ton mitt i ansiktet och klappande ökar i frekvens.
Morgon. Morgon med bebis i sängen..

Selma och jag kraschade i soffan igår, trötta efter firandet medans pappa såg den efterlängtade filmen. Den som tyvärr inte ens sju hästar kunde hålla mig vaken till..
Dagens alla samtal, firandet i många olika former, flera timmars egen tid på dagen, god, sen middag hade tagit sin tull på mina energier.

Vi kliver upp, byter blöjan, fixar lite frukost och sedan står jag där och ser ner på grönsaksgratängsformen (usch långt ord) som står i blöt i diskhon. Kladdig, uräten med vissa bitar kvar, lite bränd, lite kantig.
Precis sådär känner jag mig idag.. antiklimax! Hur kan det vara så?
Jag hade inte jätteförväntningar på dagen igår, vi är ju mitt i flytten och festen ligger om några månader. Detta till trots, jag hade en perfekt dag igår! Verkligen underbar.

Födelsedagen har dock legat där som en stjärna i en hektisk tid och nu är den förbi för denna gången.. Dags att fokusera på flytten, som är här NU.. Dags att ta tag i barnhage sitsen..dags att fundera på när vi skall tillbaka till väntrummet.. dags att jobba igen.. dags för möten..
Det är vardagen jag plötsligt möter, face front, där i gratängformen!

Bara att snöra på sig de nya springskorna, piffa till den urdragna ögonfransarna, kamma till rotborsten, lägga valkarna på plats och ge sig ut i verkligheten.. Den väntar antagligen inte!
Eller? Det är Söndag.. Kanske man kan krypa ner hos maken en stund till? Suga musten ur den helg som är kvar..
Jag placerar formen i diskmaskinen, mig i duschen, vatten är bra emot allt.
Ha en fin Söndag! Komihåg, det är HELG!