tisdag 11 maj 2010

Flickan & spindeln-the end..


Selma vaknade på solskens sida efter sin tidiga förmiddagslur igår.
Det är mycket allt eller inget med henne nu. Massor av solsken eller vittglödgat vrede, inget däremellan.. Som om hon vill säga:
"Jippy, ja, jag KAN" eller "F..n..j..vl..h..vete.. Jag kan INTE!"

Efter blöjbyte, påklädning och påfyllning av magsäcken var hon på upptäcktsjakt igen.
Vet du hur mycket man kan finna på golvet i ett hus som håller på att bli "inflyttat"?
HA, massor!
Som förälder behöver man aldrig leta efter den där skruven man tappade bakom soffan, eller den lilla pluggen till bokhyllan.. Den finner Selma och håller triumferande upp i sitt lilla pincettgrepp dvs tumme emot pekfinger.

Men inte bara det.. Jag ser att hon börjar "Se" hundar, fåglar, katter, blommor,ja, världen på ett annat sätt eftersom hon förvånat håller ut sitt lilla pekfinger och säger:
"DÄÄ" "Tiiittta, DÄÄÄÄ"

Nu satt hon på golvet i sovrummet, kröp och hämtade något, undersökte, hämtade något nytt allt medans jag vek den torra tvätten.
Plötsligt ser vi båda den lilla minispindeln, Selma pekar och sätter fart emot den.
Jag ser roat på och undrar vad hon skall säga om denna lilla spinnare.
Väntan blir inte lång för Selma petar på den, försiktigt med pekfingret.
Spindeln gör vad spindlar gör bäst, rullar ihop sig til en boll, drar in alla benen och spelar död.

Förvånade blick från dottern: "Hmm, han ändrade form" tycks hon tänka.
Nästa sekund kryper spindeln vidare, ny dutt med pekfingret, nytt läge att spela död..
Men när spindeln för tredje gången kryper iväg har Selma fått nog, nu var det här faktiskt inte roligt längre.
Snabbt som tungan hos en kameleont eller groda säger: Swisssschhh..
Så har hon tagit spindeln mellan tumme och pekfinger, stoppat den i munnen och tuggar ljudligt inkluderat smackande och allt...
"MMMMMMMmmmmm.."

Som mamma inser jag mina begränsningar, finns inte en chans att fånga den stackars spindeln innan han är historia och jag bryter ut i gapskratt. Kan inte hålla mig.
Allt detta är så typiskt Selma och hon ler förtjust, glad åt att göra mamma glad, lite extra kött i magen.. Alla fördelar utom för spindeln.
Exit spindel! För honom blev det aldrig någon vår..
Och vet du, det regnar inte ens idag... Han kanske var i minsta laget.

1 kommentar:

  1. *skrattar gott* (trots lätt spindelfobi och lätta kväljningar;)

    SvaraRadera