Ett besök i västanvind.

I tidiga morgonstunden sitter jag i sängen och lyssnar på regnet som faller, tunga mjuka droppar.
Det är ca 7 "kryck" hopp till toaletten, 5 till medicinskåpet men allt detta är för långt.
Jag har kramp i ryggen. Allt hoppande de senaste dagarna... Alla möten med det förflutna...

Alla bekymmer i samband med skolstart... Livet har ätit hårt på energierna och påfyllningen har varit begränsad. Priset blir då en rygg som är snudd på obrukbar och det ger, katten på råttan, råttan på repet, att jag inte kan ta mig fram på mina kryckor emellanåt.

I nattens mörker har jag därför bestämt mig...Detta kan inte fortgå. Revision!
Jag brukar nattens timmar till att gå in i känslorna, till västan vinden, där kvinnlighet och intuition bor. Det är i väst som den vuxne individen går in och använder sin erfarenhet till att reflektera över resan... Här sitter "I am" sida vid sida med "I do" och tillsammans kan de komma till tals med den magiska "I am becoming".  Det vill säga, det medvetna och det omedvetna kan komma samman i en smältdeg, en smältdeg av helhet. För att sedan sätta kursen framåt.

Vatten är symbolen för väst. Vatten när oss, rensar oss och bidrar med svalka när vi tvingar oss själv genom "rannsakelsens eld". Symbolen för vatten kan vara den heliga Gralen då den inte bara håller vatten utan också är den som håller "själens ljus".

Faran med väst är att man blir så introspektiv att man jagar samma bekymmer runt, runt, runt och till slut, drunknar i medvetandets virvelvind...
Jag prövar att undgå detta genom att lyfta huvudet och se emot Öst, den uppgående solen, "I become", genom att söka tröst i mitt hjärta och kropp, i mitt syd och genom att bruka Nords klara intellekt.

I väst ser jag tillbaka på vad jag hittills har åstadkommit och på den väv jag är en del av, den större resan. Färgerna från mitt medvetande vandrar genom kroppen och jag känner mig som på en drömresa.
Det är dags att skriva om detta! Skriva om kroppen, själen och resan... På riktigt!
Min fysiska kropp har förändrats genom skadorna, mitt medvetande fått chansen till sin uppgradering. Allt är som det skall vara. Märkligt, sjukt och ljuvligt...mitt i smärtan.

Väcker maken, ber om hjälp att ta saker ur medicinskåpet, får den hjälpen.
Magen vill vända sig....Sänder den omtanke. Bara ytterligare en okänd, elak bläckfisk av rädsla..
Se på den! Skapad av medvetandet "virvelvind". 
Ser på medicinen, sänder mera grönt till magen, lyssnar till makens andetag, han har somnat om.

Somnar med medicinen i handen, inte tagit nåt.. Kan sova ändå.
Mött mig själv i väst, reser vidare emot öst, den uppgående solen.
NAMASTE!