50 nyanser av is.

Man säger att inuiterna har över 100 ord för snö, har postmän 50 nyanser av is?

Det är sjukt halt på vägarna.
Flera dagar av mildväder, blandat med kalla nätter och mycket snö har gjort att det rinner under snön, vattnet rör sig uppifrån och ner, rör sig, fryser och rör sig igen.
När man måste stanna på många olika ställen, lägga post i lådor en dag som denna, tja, då gäller bara en sak - tänka efter före. Planera. Utvärdera, ta de klassiska tre sekunderna innan beslut tas.

Ändå är det svårt att ta sig runt på en Lördag, Lördags förarna är ute och rattar.
Skidåkarna på väg till höjden, rastlösa, stressade, fokuserade, fånga, fånga, fånga dagen.
Helg shopparna, de som skall in till staden innan allt stänger.
De som inte kört bil på hela veckan och plötsligt slås av insikten, "jäklars så halt det är" och då delar sig i två grupper, de överfega (som blir farliga pga det) och de respektlösa.(som är just det, helt jäkla respektlösa, livsfarliga för sig själva och andra)

Själv slet jag hårt idag, tuffa beslut, lätt bakända på bilen, vansinniga medtrafikanter som verkligen kändes som mottrafikanter och en akut närvaro, inte en möjlighet att tänka på något annat än bilen. Tröttande.
På några ställen parkerade jag bilen, la i en växel, drog i handbromsen fullt men när jag öppnade dörren gled bilen ändå, sakta, med ett skrapande ljud, centimeter för centimeter, på den blanka svallisen.  Helt nya dubbdäck kändes som lackskor..

Väl inne på station klappar jag mig själv på axeln, a job well done, jag var dessutom tidigt. Tillräckligt tidig för att höra en postman snacka med ett Lördagsbud i telefonen.
"Vart parkerade du sa du? Direkt på svallisen eller på den halvsmälta, vattenisen? Eller var det bara lite sån uppluckrad is där eller?"
Lång tystnad, sugande på tänderna, irriterat flackande blick så en djup suck igen.
"Alltså, man kan icke parkera på den typen av is, icke i uppförsbacke. Det är att be om problem, förstått...? Ja,ja,ja, jag kommer och hjälper dig." 
Så lägger han på med ytterligare en suck och kläcker "Jävla rookie!" innan han ger sig ut i halkan igen, för att rädda en annan postman, en som har lite mindre erfarenhet under bältet. 

Jag är faktiskt med på vad han menar. Ju mer jag kör desto tydligare blir det för mig..
Svallisen är irriterande, svårhanterlig och helt omöjlig att ha och göra med. Sand eller nedförsbacke, är din enda chans, inga hastiga svängar, lagom hög fart(vad fan det nu är, beror ju på liksom) och tungan rätt i munnen.
En variant på svallis är droppisen, den är farligast för mig när jag går. Det ser helt torrt ut, ren och fin asfalt men så har det droppat från taket eller liknande, den is som bildas efter det är en spegeltunn, livsfarligt hal hinna. Kan inte likna den vid något annat. Hamna på den med ett bildäck och snurren är ett faktum. Hamna på den med en sko utan uppmärksamhet och det gör ont, ordentligt ont.

Svallis eller is på väg kan bli bättre eller sämre av vatten, ibland luckrar vattnet (om det är tillräckligt varmt) och man får fäste igenom. Är det för kallt blir det motsatt effekt, mycket, mycket halare, ren spegel.
Jag skall inte tråka ut dig med alla typerna, de är så många, i tillägg, ryggar, hårda kanter att kastas emellan, rännor till bara ett däck när man plötsligt får möte och då känner man sig som en rodelförare utan egen fil.

Kanske är det verkligen också dags att sluta låtsas som vi inte lever i ett land påverkat av klimatförändringar?   Jag kan nämligen inte minnas denna typ av vägar från min barndom, jo, från tiden runt Mars-April skiftet, några veckor max.
I år har jag haft broddar, stora broddar under mina skor nästan hela vintern. Det har känts som om vädret lidit av en bipolär sjukdom, varmt, kallt, is, massor av is och få dagar med riktiga klassiska vintervägar där man får fäste.

En av mina kunder, en advokat, hade idag en stor sandhink i näven när han utbrast:
"Alla BORDE sanda som f..n, man vet ju aldrig vem som går och faller pladask.."
Nej, just det!! Sanda där du kan, använd broddar och piggar, välj din väg med omsorg och ställ dig själv frågan - behöver jag verkligen gå dit?
Solen har tagit stafettpinnen, jobbet är igång, ge henne några dagar bara så blir det bättre.

Ha en strålande isfri Lördag, fånga helgen!
Live passion & Blessed Be! 
Namaste!