Broder Jakob.

Mellan det fräsande ljudet från stekpannan hör jag brottstycken av en melodi, inte ord, inte ett instrument utan ett hummande, lallande läte men melodin går omisskänneligen igenom -

Broder Jakob.

Men vem är det som låter?

Försiktigt kikar vi ut i hallen och där, mitt på golvet, med ett upp och nedvänt nothäfte i knät sitter lilla Selma och nynnar...HMmmmmmHM, hmmmmmhmmmmm, Lalllala..Lallalla..

Nothäftet tillhör klarinettspelande stora syster och mycket riktigt, hon värmer upp med bl a Broder Jakob.. Varje gång!

Efter otaliga spelsessioner med syster, både hemma och på "speltimmen" så sitter tydligen melodin tryggt förankrat inom henne. Musiken har tagit plats i henne och jag ler.

Minns texterna jag kunde sjunga innan jag kunde prata i hela meningar. Kanske har hon ärvt något trots allt?

Kanske kombo av musik och arv kan skapa mer musik inom henne för musik lyfter själen.

Ett litet hopp från Fredag kväll till Söndag och första advent.

Vi vill gå på julmarknad men snön yr, det blåser ordentligt och blåser det ordentligt vid fjorden så blir det kallt.

Vi bestämmer oss för att trotsa vädret och gå ialla fall.

På med mycket kläder, ner med Selma i varmaste åkpåsen och så på med regnskyddet.

Då sitter hon som i en korv, inpackad i plast men hon är skyddad från vind och väder.

Vandringen går mellan försäljarna, det luktar julglögg, korv, elgburgare och brända mandlar.

Överallt hänger julpynt och varma kläder medans vinden viner snön in över alltsammans.

Jag blir orolig för att hon inte kan se där ner i vagnen, att hon inget upplever men en snabb titt bevisar motsatsen. Hon ler!

Så, plötsligt genom ljudet av människor, julmusik och väder hör jag denna melodi igen...

Min spelande vagn... Min sjungande ljuva älva..

Hhhmmmhmmm, hmnmmmhm.. Sover du? Sover du?

Tur att jag har öron, annars hade leendet gått runt.

Så ljuvligt med ett nytt sätt att visa glädje på!

Kram