Mitt första norska val.

Idag dvs Måndag har det varit valdag i Norge.
Många skolor är stängda, dels pga att de är vallokaler men också för att det är tradition i Norge.
Det skall vara så.. Valdag är en Söndag. (fast det är en Måndag och inte en röd dag!).
Just idag är det inte riksdagsval utan kommunval och sk fylkesval, närmast att jämn ställa med länsval eller något närliggande.

För mig är detta valet lite speciellt... Jag får nämligen rösta för första gången i Norge.
Lite stort känns det även om det inte är Riksdag. Skall jag få göra min röst hörd där så måste jag bli norsk statsborgare först och riktigt dit har jag inte kommit ännu.
Att få gå till val har känts extra viktigt efter 22/7.
Rösta är en demokratisk rättighet tycker jag och det skall man vara rädd om! Det finns många ställen i världen som sliter för och önskar sig sådan typ av folklig makt som vi häruppe i Norden tar så för givet. Det finns också de som försöker likrikta och tysta... Något vi som sagt märkte av i Norge i Juli.

Med höjda ögonbryn har jag också hört vissa strömningar på min skola...
Att röstningen bara är ett spel för gallerierna, att det är en illusion om att samhället fungerar och att det bästa man kan göra är att lägga ner dvs inte rösta alls och visa sitt missnöje.
Måhända men denna apparat är det vi har till buds i detta nu.. Det är det som finns och är man missnöjd, ja, då hjälper det inte att ligga på soffan och vänta på bättre tider.
Nej, då får man schyssta till rotborsten och ge sig ut i valkampen... Skall man förändra måste man in i systemet, förstå det och sedan jobba inifrån.

Själv har jag lagt jobbet på att försöka lära känna de olika partierna. De är lite annorlunda än i Sverige och jag haft en del aha-upplevelser där också.
Hmm, intressant! Så har jag gjort en del test.. Tidningstest för att kolla mina åsikter och tja, det var inte helt oväntade resultat.
Med detta tätt under bältet kunde jag alltså idag för första gången skrida till en norsk valurna och påverka mitt nya land.

Jag är fortsatt naiv nog att tro att det räknas... att någon bryr sig, att någon räknar min röst.
Sålunda följer jag med i systemet, vaktar på de demokratiska rättigheter som folk dött för under århundranden och hoppas på en bättre värld.
Skåla i något, det kan man inte i Norge idag, öl och vin säljs inte på valdagen.
Kanske vill man inte "grumla"de djupt liggande åsikterna? Eller så vill man bara undvika"ståhejet" utanför vallokalerna...

Vem jag röstade på?
Nja, det är mellan mig och valurnan. Namaste!