torsdag 23 februari 2012

Mer än bara pengar.

The global poverty project är en internationell grupp som arbetar för att bekämpa fattigdom.
De arrangerar en kampanj som heter "Live below the line" där alla som kommer i kontakt med dem uppmanas prova att "leva under linjen" dvs den internationella fattigdomsgränsen under 5 dagar.
Den gränsen är på 1,5 dollar per dag och är satt av Världsbanken.
Varför just 1,5 dollar? Jo, för att man anser att det är ca prislappen på de antalet kalorier som får kroppen att gå runt, varken mer eller mindre. Det innebär INTE näringsriktig mat och det innebär INTE som det gör för dem som "testar" projektet, tillgång till friskt flaskvatten.

Om du fortfarande tycker att 40 kronor (ca) skulle räcka lång så bär då med dig i tanken att en verklig person också skall betala för tak över huvudet, ström, bränsle, sjukvård, kläder, skolgång osv.
"Live below the line" projektet låter sina deltagare ta med sig detta "prov" in i sin vanliga miljö, in i jobbet, vänkretsen, kort sagt, det vanliga livet och nätverket. Allt för att sätta fokus på fattigdom..

Norska B. som testade detta valde att samla samman hela veckans pengar och köpa mat för hela veckan på en gång och detta fick han: En påse ris, en paket linser, ett bröd, 12 ägg och en sötpotatis.
Inget kött, ingen mjöl, juice och heller inte, kryddor. 
Efter tre dagar var han så trött på de tråkiga måltiderna att han bara "måste" byta ett ägg emot lite salt.
(Man kan ha hur många åsikter som helst om hans val av mat... Men de är hans!)
Han uttrycker dock att det inte var hungern och den tråkiga maten som var det stora problemet - det var känslan av "maktlöshet" som hamnade högt på hans lista. (liknande svar som hos många andra i projektet)

Under projektet kom en av B's kollegor till stan och ville träffas. Jättekul men vad kunde B göra?
Tja, inte mycket... Han kunde inte gå på bio, inte köpa kaffe eller middag utan satt bredvid och drack vatten medan kollegorna åt sig mätta. Så mycket av vårt sociala liv baserar sig på konsumtion.

Fattigdomsgränsen i EU blev satt 2008 vid den intäktsmässigt nedersta fjärdedelen av befolkningen: 235 000 Nok per år och hushåll efter skatt.
Det ger 600 000 fattiga, främst då bestående av pensionärer med lägsta gradens pension, socialhjälpsmottagare, invandrare, långtidssjukskrivna och långtids arbetslösa, ensamboende unga plus en och annan noll taxerande miljonär.
2006 slogs det fast i Norge att man kan klara sig på 6 500 Nok per månad och leva på rimlig förbrukningsnivå.  Men vad är då "egentlig fattigdom"?
Är man fattig om man har bil och TV?   Är man fattig om man har lika lite pengar om dagen som B hade under projektet?

Alla i projektet " Live below the line" kommer tillbaka till en och samma sak:
Fattigdom handlar inte bara om pengar, fattigdom handlar om mindre möjligheter. Om denna maktlösheten.. Om att kanske vara fångad i en situation där det inte spelar någon roll hur hårt du jobbar för systemet och samfundsnormerna håller dig fången.
Hur vi än vänder på det.. är vi faktiskt placerade på "kakans topp".
6 500 Nok är inte mycket pengar MEN det är mer än 1,5 dollar per dag!

B. önskar sig egentligen bara en sak av sina medmänniskor...
"Get informed, get involved..." Du kanske inte kan ge pengar men du kanske kan ge kläder, eller av din tid, eller av din yrkeskunskap, eller av... vad vet jag? Dina glömda bagartalanger?

Jag väljer att ta upp delar av B's historia för att den berör mig.. Får mig att tänka på att gränser är olika för alla men en del problematik är gemensam. Jag fundera också över den andliga inställningar till pengar, pengar som energi och dess världen..
Min tanke väver sig vidare. Vad väcker den i dig?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar