Två deodoranter på min badrumsspegel.

En märklig känsla sprider sig i kroppen...
Det står två deodoranter på min badrumsspegel, en i en doft som jag aldrig någonsin skulle välja. Ändock, samma märke som mitt.. 

När jag tvättade håret idag insåg jag att vi inte längre kan ha bara en sorts schampo och balsam i vår dusch.
Mitt nordiskt torra vinter hår kräver långt mera näring och fukt än hennes början-till-tonårings hår med torr botten och fett som sprider sig. 

Behåarna finns redan här, de tunna sport-behåarna som sprids både här och var... 
Kläder får man inte längre köpa fritt. Man är ju lite "töntig" (i bästa fall) eller någon att skämmas för (i sämsta fall). Byteslappar till mitt eget barns kläder när jag handlar själv - ytterligare ett steg. 

När jag steker hennes frukost på födelsedagen tänker jag för första gången att jag bör verkligen vinnlägga mig om att njuta dessa ögonblick. Snart är de över... 
Snart är hon någon annanstans och firar sin födelsedag.. Kanske kommer de födelsedagar då jag inte ens får se henne. 

Min kropp reser delvis tillbaka elva hela år. En annan tid, ett annat liv. 
Vetskapen om hur det känns när barnen, ens egna, inom en själv alltid är små har nått min erfarenhet. 
Jag kan tryggt säga att jag vet det nu. Gott - där kan hon för alltid stanna. 

På utsidan växer hon, upplever och lever... 
Kloka, fina tjejen! Jag ser fram emot att se vad det blir av henne.. 
Tar min kaffekopp och sätter mig på bästa åskådarplats. Redo att gripa in om jag behövs eller bara heja! 
Grattis finaste Claire på din födelsedag!! Ha en underbar dag! 
KRAM; Mamma.