måndag 21 september 2009

Egenskaper i olika tider.


Det kanske värsta man kan hör på en skolgård är:
"Snälla mamma, gå inte! Jag vill vara med dig, jag har ingen att vara med, ingen vän!"
Dessa ord gavs till mig denna morgon av min ljuva dotter och jag blev inte förvånad. Det har legat i luften en tid..
Först veckan, kanske även andre veckans smekmånad är över. De dagar då det stod fyra, fem tjejer och väntade på oss då vi strävade i backarna upp emot skolgården.
Gängets ledare heter I. Hon är den där gränslandstjejen, hon som har stora systrar, de coola skorna, som kan och vågar prata med vuxna tom med mig. Bakom hennes ögon ser jag osäkerheten, skygghet och kanske framförallt avundsjukan.. Claire har ju sin mamma med sig till skolan varje morgon, får gå hem varje em istället för till fritids.
Det är svårt att vara barn, svårt att vara avundsjuk, svårt att önska sig..

I och hennes gäng har slutat att söka Claires (och min uppmärksamhet). De vet det de behöver veta nu och de gillar det inte!
Min dotter har nämligen, och har alltid haft en stark känsla för integritet! Jag önskar ju kunde säga att det var/är min förtjänst men det är inte hela sanningen. Det är helt enkelt Claire!
Hon är sådan.. T ex talar hon inte om "vår familjs angelägenheter" med sin pappa, inte heller skulle det falla henne in att återberätta vad hon och hennes far talat om i telefonen till mig.
Så är det bara.. Var sak på sin plats.
Sålunda, när I talar om för alla vad de skall göra och säga i t ex leken eller spelet, tja, då blir det problem. Claire säger ifrån, vill inte vara med och vips, är hon utfrusen!
När jag ber henne kompromissa tittar hon misstroget på mig och undrar varför bara hon måste göra det. Varför gäller det inte I också?

Vad svarar man? Hon har ju rätt! Det gäller I också.. hon kommer också att få lära sig detta så småningom antingen den lätta eller den svåra vägen.
Problemet kvarstår - min dotter har en egenskap som är värd att högakta och stimulera då den är guld värd som människa och vuxen.
Men vad händer med henne nu då? Vad händer de dagar som är som idag då hon inte orkar ha det "fantastiska skin på näsan" som hon nästan alltid har annars?
Jag vet att hon klarar det, inte tu tal om annat men samtidigt tycker jag att det är fascinerande att leka med tankarna och titta på fenomenet.

Att en egenskap är så eftertraktad i en tid i livet och så totalt oanvändbar i en annan..
Allt beror på situation och hur man ser det. Allt är polaritet!
En sak är dock säker - hon är min hjälte! Jag önskar jag tacklade alla nyheter med hälften av hennes mod då hade jag kommit långt!
God MÅndag och uppstart till er alla!

1 kommentar:

  1. Jobbigt!!!! Förstår att hon är din hjälte. =) Kämpar tappert, men alla hjältar har väl nån "down" ibland. När sårbarheten ändå lyser igenom. Polatitet. Hoppas det blir bättre snart! Kram

    SvaraRadera