Efter en helg i Sverige så slås jag av olikheterna igen, speciellt tydliga är det efter den "attack" som jag tillät mina energier att utsättas för under helgen.
För efter en sådan kommer ju reparationsarbetet och sedan känns världen "lite ny igen".. Lite som om den kommit ur torktumlaren och jag öppnar ögonen och ser ut.
Igår var jag tacksam för alla dessa vackra kloka kvinnor som omger mig här!
Tacksam för att de vågar vara färgstarka, levande, vackra, kloka, kvinnliga & samtidigt HÄR och NU! Jag menar, de ljuvliga kvinnor jag nätverkat med i Sverige är gamla barndomsvänner, kollegor, företagspartners och elever..
Nu är jag hemma med lilla Selma och ändå finns de där, som ett maskigt nät av trygghet.
Det hade jag INTE när jag var hemma med Claire. Det är tack vare Helsestasjonens barselgrupper.
Tack K-A för att du visar mig din omtanke i stort och smått. Att du skickar dina små blänkare, att du tar emot mig med öppna armar och visar din förståelse när jag är en liten igelkott.
Det händer något varje dag här, tack vare barseln och tack vare önskan om aktivitet.
Jag tror faktiskt det är hälsosamt! Hälsosamt för en ensam hemmavarande mamma att välja bort aktiviteter för att hon just vill vara hemma, istället för att känna sig bunden hemma.
Idag börjar Selmas och min dag vid 10, vi skall kosa oss med fem bebisar och mammor först, sedan på babysång och fika i kyrkan tillsammans, sedan trilletur, jodå, jag menar barnvagnstur.
Tack K för att du är aktivitetsgeneral och för dina leenden då vi tränar.
Att stå på golvet på andra sidan trimmen och se dina ögon lysa är motivation nog till en halvtimme till! Tack för din omtanke om min stora dotter, hennes väl och ve!
Det är inte för inte jag kallar detta för "toktisdag". Först nästan heldags barsel, sedan basketskola för Claire, sedan dansen för Claire, sedan middag och sedan jobb.. Hmm, sedan ÄR dagen slut! Kul dag men kontemplera?? Nej, till det får man ta en annan dag!
Snart börjar den.. Väcka stora dottern till frukost och morgonpromenad.
Sedan den lilla till gröt.. Ja, det är en sak till, välling.
Den finns inte här! Norska barn ligger inte som svenska och snuttar på en flaska i sängen. Bra eller dåligt vet jag inte men jag insåg imorse att jag kanske kommer att sakna det..
Eller så gör jag det inte.. Det är bekvämt med barn som äter sig mätta vid bordet innan de somnar. Jag får se hur jag gör. Att importera välling känns inte frestande.
En blogg om bara prassel känns det som.. Men prassel är också en del av världen.
Alla ni som läser idag för att ni saknar oss lite.. Jag saknar er med!!
Det ger mersmak att få snusa på er när vi är hemma och tro mig, jag tycker det är skönt att ni inte är alltför långt borta!
Nu skall jag gripa mig an dagen, Toktisdagen har börjat! Lets GO!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar