Ett liv efter..

Väl nedsjunken i soffan...

Tack gode Gud för VM! Vad skulle jag gjort annars?

Finns det verkligen ett liv efter detta?

Influensan, eller vilket av djävulens verktyg detta nu är, har tagit om.

Djupt liggande hosta, feber, ont överallt inklusive i huvud och lungor. Kan rita lungorna bak på ryggen och, ja, tycker enormt synd om mig själv.

Känner på den känslan, försöker inte bedömma den...

Snackar med en kontakt, bokar om ett möte.

"Låter som du går igenom en Hard core detox.." säger hon beklagande.

Ja, jag ha hört denna förrut också. Vet att det ligger en del sanning i det.

Släppa det gamla, få ut sorgen, välja om... Denna biten är kanske inte problemet.

Problemet är att se framåt i detta nu.

Den som är sjuk vill bara en sak - bli frisk - heter det så fint. Jag håller med!

Ingenting orkar jag, ingenting kan jag och ingenting vill jag i detta nu.

Detox eller ej, vidare kommer jag inte och soffan känns trång, huset likaså.

Längtar efter fräscha blommor, i vårlika färger, prassliga damtidningar, praliner, nej,de kan jag inte äta, hostan blir för svår.

Nej, kanske en smoothie eller kall juice.

När jag känner på det så vet jag att det är "fräsch" som är nyckelordet...

För jag känner mig som motsatsen! Som en stor, snorig, illaluktande, svettig, overksam blobb.

Inget att göra... Sjunka ner i soffan, kolla in Kollen tåkan, nya medaljer - resten får så att säga bli historia.

Om det nu finns ett liv efter influensan.. Inte övertygad i detta nu!

Ha det gott!