Häromkvällen tog jag extra lång tid på mig när jag stoppade om mina barn, kände på materialen i deras sängkläder, såg färgerna, formerna i deras rum, luktade på deras nytvättade små nunor och kände tacksamhet över att de sov där de sov!
Naturligtvis vet jag, i mitt inre, detta varje kväll - att det finns tusentals barn världen över som far illa, som inte sover i sängar utan på alla omöjliga andra platser!
Det är bara det att jag inte orkar tänka så!!
Världssvälten kan ibland kännas mig övermäktig, liksom aidshotet, ebola, öknen utbredning, bristen på vatten.. osv.. osv i alla oändlighet.
Jag gör delar av min del - ger till organisationer, skickar till fonder, sorterar sopor, sprider info, försöker hålla mig a jour men ofta, ofta känner jag av "droppen i havet" känslan.
Det som fångade mig häromkvällen var dokumentären "Den farliga drömmen om USA".
Går i repris på SVT ikväll, läs Fredag och om inte se den på SVT play!
Den handlade om barn som flyr emot sitt "Eldorado", det förlovade landet av mjölk och honung, USA. De flyr genom en kontinent, ibland tusentals mil, uppe på taken till godståg!
Under och efteråt genomfors jag av bara en känsla - man måste kunna göra något!
Jag måste göra något!!!
Det var hundra år sen sist.. Kanske sen jag var tonåring och känslan fortsatte.
Ny dokumentär, ny kväll - en miljonär undersöker förhållandena för kvinnor och barn som är hemlösa i L.A.
Han liksom jag lever i tron att droger, kriminalitet är den främsta anledningen till att folk hamnar på gatan...
DET ÄR INTE SANT! Den största anledningen till att kvinnor och barn hamnar på gatan i USA idag är - våld i hemmet! Jodå, du läste rätt!!!
Antalet härbärgen för dessa kvinnor är plus minus noll, speciellt för de som har tonårsbarn - ingen vill ha dem!
Ett av de få härbärgen som fanns hette Alexandria House och ligger mitt i detta distrikt av umbäranden "Skid Row" och under programmets gång hade föreståndarinnan inte mindre än 300 förfrågningar som hon måste säga nej till.
Vart tog dessa kvinnor vägen? Vad hände sen?
Jag är inte överdrivet rik, jag har inte mycket tid att spendera men nu måste det hända något!
Jag klarar inte att stilla tigande bära denna känslan längre. Agerande är den enda vägen!
Lets go!! Är du med på tåget...? Godståget emot en ny kust!
Kram
HAr inte kollat programmet, men har oxå känslan av att vilja göra nått. Fast det känns just som en fis i rymden, det lilla man kan står för själv. O vart ska man börja? Hur många människor finns det inte i vår del av världen som oxå står utanför systemen? Eller barnen som fastnar i trafficking i södra/östra europa? Men sure, tillsammans mot nya mål =)
SvaraRadera