lördag 17 mars 2012

En liten tankeställare

Jag - en försökskanin!! 
Ja, så tänkte jag faktiskt när jag på "pinn stela" ben stapplade mig in på gymmet på Torsdagens em. 

Gruppen har börjat. Försöksgruppen som skall se om man över sex månader kan få till en bestående livstils ändring hos folk som vill få till det.  (Jag har skrivit om gruppen här tidigare och kommer säkert att gör det igen).  Grupptryck skall testas, det vill säga, man skall se om det gör någon skillnad om en grupp med folk från samma gym kan lära känna och påverka varandra. 

Själv har jag mina mål och mina drömmar att leva med och upp till och det är därför jag är med och jag har hittills fått grymt bra stöttning av gruppledaren och PT:n D. 
Det var därför jag stapplade in på gymmet.. Vi hade tränat tillsammans på Tisdagen, lagt ett program med dynamisk träning (träning utan maskiner) och jag var rejält stel. 

Lite dåligt samvete slet jag också med... Hade inte tränat riktigt så mycket som jag hade hoppats. En dryga fyra kilometers tur, en sju kilometers tur, två gånger på gymmet. I underkant av vad jag hade tänkt men kroppen var trött, stel. 

Så börjar gruppen... och jag börjar fundera. 
En helt vanlig kvinna, familj, jobb, önskan om att gå ner uttrycker efter bara någon minut: 
"Ja, jag har i vart fall börjat... Kommer inte riktigt upp i de rekommenderade 20 minuterna om dagen men det blir tio i vart fall!" Detta säger hon med ett tryggt leende. 

20 minuter om dagen är Hälsodirektoratets rekommendation för den enskilda individens motion per dygn. HALLÅ... 20 minuter... 
Du kanske säger "Jo men jag går tio minuter till bussen, tio minuter hem.."
Javisst, det räknas men ändå inte. Dessa tjugo minuter skall vara i ett sträck. 

En kort sekund senare fick jag flera Aha-upplevelser... Vissa når inte sina tår, vissa kan inte fläta ihop händerna bakom ryggen, vissa kan inte sitta på huk och stödda på en hand flytta benen framåt och så fortsatte det och fortsatte och fortsatte. 
Nu kanske du tänker att jag är del av någon "Biggest loser grupp" men det är jag inte.  Jag är med i en grupp av helt normala "Medel Svenssons". Familj, barn, jobb, fritidsintressen och några "normala kilon med övervikt". 

Plötsligt förstod jag varför min vän J anser att det behövs grupper för att "vardagsträna" människor, få upp antalet meter (ja, vi snackar faktiskt om det) som varje individ rör sig per dag för att få upp standarden på livet igen.
"Om du inte "plågar" kroppen, plågar kroppen dig!" - ett av de många slagorden. 

Härmed lovar jag, helt öppet och i denna blogg, att from dags dato alltid vara stolt över mig själv så fort jag rör mig fysiskt på vilket sätt det vara må och se det som en investering i min framtid och hälsa. 
Därtill kan jag lova att också bidra till gruppen och på det sätt se till att alla får det bättre. 

Resten av det programmet kommer att innehålla skall jag be att få återkomma till... steg för steg..
Nu skall jag nämligen ta hunden på en längre tur innan dagen tar vi.. 
Har du planerat hur du skall röra dig i helgen? Lördagsmyset smakar bättre då! 
Ha en fin helg! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar