onsdag 21 mars 2012

Ett möte!

Dåligt med energi... Trött.. Ledsen... Sjuka barn...
Jag ser henne på avstånd, den vanliga platsen, antagligen hennes arbetsplats.
Känner ett litet pirr - vad har hon för vackra färger idag?

Jag öppnar dörren och hennes färger slår emot mig, lila, guld,vackra påfåglar i grönt, lila och blå.
Hon ser mig inte, jag kommer in bakom henne och även om hon stått mitt emot mig hade hon ändå inte känt igen mig. Hon vet nämligen inte vem jag är. Hon vet inte att hon är min färgklick, min inspiration.

Just idag plockar hon upp nektariner ur en kartong, placerar dem varsamt med sina bruna händer.
Jag kan inte låta bli... Jag lutar mig framåt, jag andas in hennes parfym och utan att tänka på det sluter jag ögon, en sekund, en halv sekund.
Magiska dofter sveper förbi min näsa... Ingefära, kanel, sandelträd, magnolia, jakaranda, lite rökelse, en touch av ylang ylang.

Dofter som påminner mig om platser med namn som Zanzibar... Mombasa...Unguja..
"Vad gör du?" Ett par förvånade bruna ögon.
Jag öppnar mina, hinner tänka att hon faktiskt är äldre än jag trodde fast på ett vackert sätt - ett ansikte som har levt, charmig rynkor.
"Unnskylde! Jeg..." Jag söker efter orden men hon viftar avvärjande med handen.
"My Norwegian is not so good..."

Lättnad!!
"Nor is mine! I´m sorry, I just needed to smell you.. You.."  Jag känner hur det bränner på örsnibbarna men jag är tvungen att avsluta annars kommer jag att göra både henne och mig själv förlägen.
"You just smell so lovely! You make me think of exotic places and, well, this morning, this particular morning I just needed, craved the imput!"
Lägger min hand på hennes, vädjar.. Ser hennes ansikte spricka upp, ser rynkorna runt ögonen bli fler.
"Thank you! It´s not always easy being "exotic" in Norway.."
"Do you miss home..?"  Jag vet inte vad jag skall säga.

Hon nickar, klappar mig lite rundhänt på kinden med sin vänstra hand, med sin högra tar hon upp en nektarin, lägger den i min öppna hand och trycker till.
"Thank you again, lovely, bring this one along! They do smell lovely, even though a bit unripe!"

För en sekund står jag där, hennes bruna hand på min kind, våra ögon naglade vid varandra, en mjuk nektarin i min hand.
Vi ler emot varandra, överflödigt med ord.. Jag vänder, går ner i tunnelbanan.
Trycker nektarinen emot min näsa... Den doftar ljuvligt!

Ett möte som fyllde mina sinnen, ett gränslöst möte..
Början på en fantastisk dag! 


2 kommentarer:

  1. Fantastiskt! Att tanka värme och energi från en okänd individ, det krävs känsla, mod och öppenhet för det.... å jag är säker att "tankningen" gick åt båda håll! Mer sånt i världen å allt skulle se annorlunda ut <3 Tack för att du delade ett magiskt ögonblick med oss läsare! kraMIs

    SvaraRadera