Definitions fråga.

" -There will come a moment when you will have to do the right thing...
- Hm, I LOVE those moments... LOVE to see them passing by!"
                                                                          
 Captain Jack Sparrow in Pirates of the Caribbean.

Dessa funderingar har ätit mig i några dagar nu... Dessa funderingar om "sanningen" och göra det rätta.
Dessa funderingar om skillnaden mellan teori och praktik och frustrationen för den som sitter mitt emellan.  Undrar du vad jag pratar om..? Ok, exempel:

Jag ligger på bänken hos min akupunktör, ser henne mäta upp för en punkt som jag diskuterat tidigare på dagen. Ser att punkten verkar "dra sig" åt ett håll jag inte förväntat mig så jag frågar:
Är det punkt ?? du skall sätta nu? 
Hon ler lite generat och så säger hon sanningsenligt:
Detta är en alternativ plats att sticka på, att sätta den punkten på, om man skall...bla,bla,bla,bla. 

I nästa andhämtning fortsätter hon:
Ja, detta kan man förståss inte säga på skolan, det står ju inte i böckerna MEN det är så det funkar i praktiken. 
Det snurrar i mitt huvud... Det är ju praktiken jag har bruk för och varför kan man inte säga båda dvs upplysa mig om vad som står i böckerna och VART jag bör sticka för att nå bästa möjliga resultat?
Jag menar, jag är ju relativt klok så jag borde klara av att hålla två typer av info i huvudet samtidigt annars har jag knappast på ett studium att göra ändå. ELLER?

Såklart ställer jag frågan och svaret förvånar inte:
Jo, det tycker jag också men skolans reglemente tillåter det inte!  Jag måste följa det som står där och i litteraturen.

Redan samma dag har jag hört två duktiga terapeuter säga samma sak, i andra former, om andra saker.
Det bestäms åt mig vad som är "bäst" att jag får reda på och vad jag klara av att "sortera i" och bearbeta.
En del av mig förstår, en gör det inte... Den som drivit skola förstår avvägningarna, terapeuten blir galen av ilska då hon bara får delar av "sanningen" och framförallt, den delen av sanningen som är obrukbar.

Indirekt funderar jag också över hur jag själv reagerar när någon prövar att tala om för mig vad jag får säga, skall säga och på vilket sätt.  "Ingen tränad j..la tränad apa" - som jag sa vid ett oborstat tillfälle.
Ja, du såg helt rätt. Jag ogillar det starkt.
Information, kunskap skall vara fri för alla och var och en skall få bilda sig sin egen uppfattning - det anser i vart fall jag.

Samtidigt undrar jag... När jag ser allt det motstånd som vi alternativ medicinare utstår,  alla inre stridigheter, alla förvrängda uttalande, allt spott och spe.. Då undrar jag varför jag valt denna vägen och hur länge jag skall orka, vilja kriga för att få "min vrå av världen".
En klok kollega sa idag, där han satt med solen rakt i ansiktet:
Du saknar klienterna, söta, du behöver balansen och påfyllningen i att vilja fortsätta stå upp för ljuset. 
Det är de som gör det hela värt det!

Jag antar att det är helt riktigt, känns logiskt MEN jag måste också hitta den gnistan inom mig själv igen - min arbets beckon, min fyr i mörkret.
Söklys på!! Njut din vårvecka!