Glad som solen, god som guld men också eldigt inspirerad, galet inkännande, känslig på gränsen till hudlös emellanåt, gränslöst arg - alla de där korta kommentarerna är delar av mig!
Jag är en kreativ själ och med den kommer höga berg, dalar av och i djup, starka känslor och ett brett register.
Svårhanterligt? Ja, antagligen. Men jag utan det ena eller det andra blir en gunga som vippar över...
En glad kvinna utan passion - hmm, då kunde du lika gärna "köpa hund".
En ledsen kvinna utan djup - förblir en ledsen kvinna.
Att färglägga mitt språk när jag blir riktigt sårad och arg är ett faktum, det gör jag, med banneord, med svordomar (om man är på den sidan gränsen) och med ett bildspråk som heter duga. Allt är mao inte bokstavligt. Tyvärr kan man inte hänga upp en skylt om detta... Jag menar en liten skylt som kommer upp ur huvudet på mig där det står: Pass opp! Verbal smocka på väg!
I'm just letting off some steam! TUUUT.. sa ångtåget.
Så, nu kom det en verbal smocka tillbaka. Jag blev anklagad för att ha Tourettes.
Yes... Naturligtvis efter en bättre salva innehållande ett par könsord, ett par gamla hederliga svordomar och ett och annat egenkomponerat ord. Jag minns ordagrant vad jag sa och faktiskt också varför.
Något som borde skilja mig kraftig från någon med Tourettes men det visste väl inte vederbörande, som var en lekman.
Att bli anklagad för något så grovt är sårande även om jag förstår att jag framstår som skrämmande och annorlunda för denna person som bara ser vrede och inte min sårade sida.
Dock behövde jag diskutera detta så jag valde två av mina bästa vänner... De som båda mötts av min "Tourettes sida" några gånger, sett den in action och vet vad den innebär.
Kort sms till den första, en förklaring av typen den ovan och vad får jag till svar, tja, ordet:
"Bajskorv...", kort följt av:"Hängpatte" och "Anusröv".
Behöver jag säga att jag vid det laget ligger ner på golvet och skrattar... Någon som känner mig, någon som vet att jag inte är "all evil". Bara låter bli att gråta och släpper ut ångan på ett annat sätt.
Ingen, OBS! INGEN tycker att ovanstående är snyggt men skillnaden ligger i att förstå, att vilja förstå vart jag kommer ifrån.
Snack med min andra vän, någon som själv stått och fått detta över sig vid något tillfälle.
Tröstande ord. Snälla ord... "Vore jag jag om jag inte sa "runkröv" då nåt går sönder?"
eller "Flytta på dig, din anusplugg och miffo"i Söndagstrafiken.
Igen skakar jag på huvudet. Nej, det är faktiskt sant. Jag känner ju dessa kommentarer.
"Sträck på dig, vackra kvinna, bättre lite skit i hörnet än ett rent helvete!"
Mmmm, jag kommer nog tyvärr att banna tills jag blir en gammal sur tant. Det kommer upp då och då, osminkat och eländigt men en del av mig.
Något som verkligen får mig att banna är när någon med regler försöker mästra mig, tala om hur jag får bete mig och inte. Sorry, funkar inte. Mina föräldrar med ensamrätt på uppfostring är döda.
Jag ber om ursäkt till alla de med Tourettes som jag mött på min väg. Ni är inte på några villkor på detta sättet men det var heller inte jag som sa det. Bara återanvänder exemplet.
Min "ånga" håller mig vid liv, skapar och driver mig framåt. Kanske måste jag bruka mera?
Kanske måste jag rikta den åt ett annat håll...?
Tåls att funderas på! Ha en svordoms fri Lördag! KRAM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar