Nackmusklerna sträcks. Jag skriver så tangenterna hoppar, tillåter mig inga stavfel, inga syftningsfel, hjärnan går på högvarv medan höger öga hela tiden håller koll på den klocka som tickar ner i höger hörn. Ett tenta med många, långa utredningar och fast jag kan allt, eller kanske pga det så finns massor, massor att skriva...Kling! Sändknappen går ner.. Dryga tio.. tio ynka minuter kvar till deadline.
En passerad deadline! En bra inlämnad tenta, en riktigt bra en..
Tystnaden sveper in över mig, datorn stannar av. Sommarlov... Märkliga tanke.
Huvudet har på slutet varit fullt av så mycket, så obeskrivligt mycket. Familjens och barnens aktiviteter har skötts med vänsterhanden medan jag drömt om meridianer, vaso konstriktioner, hemostaser, stick djup, Qi, blod och gud vete allt. En ego tid och ändå en tid utan ego, utan egna behov!
Egna fysiska utmaningar, nära förestående... Inte tränat så mycket jag borde men ändå, ändå mycket mer än på en del år. Nya saker, nya tankar, nya charmiga insikter.
Kroppen står inte still. Den har inte stagnerat... Den pratar, berättar, upplever och önskar sig.
Elektrolyter i min egen kropp, karbon i cykelskor, kombi-trampor, våtdräkternas tjocklekar... Proppat med info, med upplevelser.
Är detta bara min tid eller är det allas vår "vår"? Jag tänker på den prunkande, sköna, förfärligt bedrägliga snabba tid som vi är inne i, just nu, i detta nu. Inte ens vår längre förresten... Försommar!!
Träffade en god vän och kollega i Oslo för någon helg sen. Djupa samtal om att vara närvarande i livet, i mindfullness. Hon har precis i dagarna avslutat sin Master i just det ämnet och vi har bollat en del ting genom åren... Påminnelser om vikten av att det känns rätt, påminnelser om framtiden.
Dagen efter satte en annan vän och jag oss under de blommande lindarna, såg upp på dem, talade om deras skönhet, deras doft, deras bidrag till helheten... Galenskap?
Nej, effekten av en annan tenta och det djupa behovet av att rota sig. Komma ner från hjärnan och bara var i nuet.
Klasskompisar, nya vänner, gamla vänner, tom familjen, alla får bekänna färg under en sådan här tenta period! Gott att veta vart man har sina kära! Ändå har jag nått ett nygammalt djup under denna period, hittat tillbaka till något av mig själv som jag en gång hade, innan min livskris, innan "hålet"...
"Hon", den nya delen är mig inte helt obekant MEN hon har också massa nya, annorlunda insikter och känslor hon vill prova.
Jag ser henne för mitt inre öga såsom en siluett, en älva på en myr i någon gammal målning av John Bauer. Känner henne gott och samtidigt, längtar efter att lära känna henne mer.. Den nya, den annorlunda. Me like... Jag gillar henne!
Sjukt tacksam för allt jag fått under denna tiden... Nya bekantskaper, nya erfarenheter, fått djupna, fått bekräftelser, ny kunskap, fått tid, fått möjligheter.
Några dagars planering nu.. lite återhämtning... en utmaning...
Sommaren innehåller många delmoment, en del processer, en del skratt...
Eller som favorit Mauro säger:
"Så låt det vila, låt det gå...ring inte mig! Jag är inte här!
Jag har hyrt hus ut på Tynningö, hela Juli blir jag där.
Lämnar mobilen hemma, tar med mig papper och penna,
Jag skall skriva texter och några brev... Sen får vi se!
Varje dag är som att börja om... Tiden ett skenande tåg.
Vi går barfota genom livet utan karta och kompass och det är bara att fortsätta gå...
Hur svårt det än kan vara... LEV, Lev nu! Med öppna ögon i varje andetag..!"
Kommer att blogga massor. Huvudet är sprängfullt. Lusten att leva likaså...
Såååååå... Håll i hatten. Puss på dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar