Hålla energierna.

Scenen badar i ett förföriskt blått ljus, röken leker, skuttar och rör sig runt instrumenten som står uppställda i en halvcirkel runt en ensam mikronfon och gitarren i sitt ställ.
Förväntan blandar sig i luften med otalet olika parfymer, jag känner små pustar av blåbär, tung Armani, fjäderflätta Elizabeth Arden..
Så intar han scenen och jag inser att jag aldrig sett honom utan gitarren på magen, har aldrig sett honom på scenen utan bara på TV.

Han är en studie i sammanhållna energier, en studie i minimalism.
Stadigt förankrad från första låten med den kraftfulla jordenergin och sångaren i mig ryser av välbehag. Det är sällan man ser någon som orkar hålla energierna, orkar hålla magstödet och hara under en hel förställning. Jag njuter mästarens lek med energierna.
Handen vaggar från sida till sida, håller energibollen som han försiktigt kastar från hand till hand när tonläget går upp. Aldrig mindre en en och en halv fotsula i marken samtidigt även om han trots detta gungar med till musiken.

Han blir inte tråkig, Bjørn Eidsvåg, trots att han rent fysiskt inte tar ut svängarna alls.
Den gamla klassiska pumprörelsen finns där, pekfingertopp emot pekfingertopp, tumme emot tumme bildandes pyramiden precis under hans hjärtchakra.
Det hörs och syns han är gammal präst.
Så klyschigt att säga att någon äger sin scen men här stämmer det helt. Hans energi fyller halvcirkeln, inviterar musiker efter musiker till att skina.
Ingen falsk ödmjukhet, ingen tävling bara ett under av närvaro.

Resten känns som erfarenhet och glädje, lysande musiker, inarbetat material, en genomarbetad show med väl avvägd balans mellan rockigt och långsamma ballader, ett avslut som sänder oss lyssnare hem med hjärtat fyllt av mjukaste empati.

"Eg e bara ein mann
som gjør så godt han kan
men eg får det kje te
det e bare sånn det e
eg e bare ein mann
bara einmann."

Jovisst, det är sant, han är bara en man. Men han får det verkligen "te"!!
På allvar.. Och alla ni som undrar hur man håller sitt chakra system, hur man undviker att läcka men ändå att ge. Boka en biljett och se Bjørn! Han är värd varje sekin.
Trevlig musikfylld helg!