måndag 18 oktober 2010

Energi titt.


Har du någonsin fastnat i ett negativt energihjul?
Det tror jag att du har fast du vet inte direkt vad jag pratar om i detta nu.
Ett negativt energihjul inträffar när vi börjar stressa, eller inte ska, eller har tankarna på annat håll och då börjar saker gå fel.
Först i liten skala, sen i större, så kommer frustrationen, då blir det snabbt värre och värre.
Om man inte stoppar dvs, stoppar tittar på det och försöker göra om, göra rätt.

Igår fick jag titta på det utifrån. Som en fin påminnelse om hur jag själv kan ha det när energierna inte räcker till, när jag pressar och inte vet vart jag skall.

Hon dök upp på gymmet med en post-it lapp i pannan där det stop "NY" med lysande neon bokstäver.. Febrilt försökte hon få t-shirten att räcka till över magen, kanske var det fel tröja, kanske hade den krympt..
Ögonen sökte oss andra - vad plockar ni fram?
Försökte härma, hämtar step-box, matta, skivstång, tyngder, lägger snabbt på det dubbla emot mig som står bredvid. (Jag ler i mjugg..elakt, va?)

Pernilla kommer in, kvinnan, låt oss kalla henne K.. Rusar fram för att lämna sitt kort till P, som har händerna fulla och vänligt säger att hon snart kommer runt, hämtar och hälsar.
K snor på stället, välter ut tjejen bakoms vattenflaska, splllaaasch, vatten över hela golvet. Tio som hjälps åt att torka. K rusar högröd i ansiktet runt, hämtar papper, drar runt vatten på den del av golvet som förrut var rätt torrt. Slutsats - hela salen torkas.

Passet börjar.. "Några nya?" frågar omtänksamma Pernilla. Inga händer.
"VAAAAAA?" tänker jag och accepterar att jag har fel.
Marklyften börjar, allt flyter bra... Kikar lite på K som högröd flåsar tung. Ta ner vikterna, vännen.. Detta är uppvärmningen enbart.
Så skall stången ned från nacken. BANG! K's glasögon med glittrande pärlor på skalmen landar hårt på step-boxen framför henne, jag skyndar mig att hjälpa hennes trötta armar ned med stången...

Så här fortsätter hon igenom hela passet och det sista jag ser av henne i parkeringshuset är att hon backar ut sin lilla silverfärgade bil ur fickan och kör emot enkelriktat.
Måtte Gudarna vara med henne! Det borde ha gått bra.. Det var ju trots allt Söndag kväll.
Om hon var ny?? Japp, det erkände hon för Pernilla när femte olyckan inträffade.
Hon hade bara inte hört frågan!

Livet är inte lätt när man simmar motströms, när man inte orkar ta sig en titt på hur "älven flyter".
Jag vet! Jag gör det för jämnan. Just därför vad det så nyttigt att se det från utsidan, att bli påmind, så här en vacker kväll i Oktober.
Livet är inte bara en lek, det är en dans på rosor också.
Imorgon ses vi i sängen... Kram!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar